18 februari, 2025
Samhälle

Psykisk ohälsa bedöms olika
av Försäkringskassan och sjukvården

Försäkringskassan underkänner ofta läkarintyg för personer med psykisk ohälsa. Maricel Knechtel, forskare i sociologi, har i en avhandling undersökt varför det är så här. En slutsats hon drar är att psykisk ohälsa bedöms olika av Försäkringskassan och sjukvården,

Man behöver vara frisk för att orka vara sjukskriven, finns det en sarkastisk klyscha som många personer med psykisk ohälsa känner väl till. En springande punkt är Försäkringskassans krav på så kallade objektiva fynd. Där ska läkare iaktta och bedöma patientens diagnos och möjligheter att återgå till arbete oavsett sjukdom. Detta ska styrkas i ett läkarintyg, vilket kan vara svårt i psykiatriska sammanhang.

– Psykisk ohälsa går inte alltid att observera. Det går heller inte att diagnosticera med till exempel ett blodprov, säger Maricel Knechtel.

Porträtt av forskaren Maricel Knechtel
Porträtt av forskaren Maricel Knechtel

Sedan förklarar Knechtel vidare att hon i en avhandling vid institutionen för sociologi vid Uppsala universitet, studerat skillnader mellan Primärvårdens och Försäkringskassans kategorisering av personer med psykisk ohälsa. Hon har intervjuat 18 läkare i Uppsala och Enköping och 12 handläggare vid Försäkringskassan. Samtliga fick bedöma fiktiva fall där den sökande patienten hade någon form av psykisk ohälsa.

Försäkringskassan ställer högre krav på arbetsförmåga än sjukvården

Och kraven för att få sjukersättning skärps efter 180 dagars sjukskrivning. Då bedöms patienten ofta kunna klara av ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. En dom i högsta förvaltningsdomstolen från 2018 har medfört att Försäkringskassan ställer högre krav på att en person som tidigare varit sjukskriven för nedsatt arbetsförmåga i sitt arbete ska få sin arbetsförmåga omprövad mot ett mer ”vanligt jobb”.

– Problemet är att normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden är ett problematiskt begrepp som ger utrymme till olika tolkningar, förklarar Maricel Knechtel.

Krav på objektiva fynd försvårar för läkare och patienter

Avhandlingen visar tydligt att kraven på objektiva fynd försvårar samspelet mellan läkare och Försäkringskassan. Patienternas egna upplevelser av psykisk ohälsa vägde heller inte särskilt tungt i processen. Diagnosen och arbetsförmågan är det centrala för att bli få rätt till sjukskrivning.

– Diagnosen baseras i första hand på avsiktlig och oavsiktlig signalering från patienten. Personer som är drivande, pålästa och har övertygande argument kan driva diagnosen i sin riktning, sammanfattar Maricel Knechtel.

Vanligt med missuppfattningar mellan läkare och patient

Informationen som läkaren måste utgå från för att ställa en diagnos kan vara problematisk av olika anledningar. Till exempel kan patienter av olika anledningar berätta för mycket eller för lite om vilka problem de har. Då patientens berättelse är utgångspunkten för diagnosen, kan missuppfattningar mellan läkare och patient leda till beslut som missgynnar patienten. Det verkar också som det händer att patienter med psykisk ohälsa inte blir tagna på allvar av sjukvården. Detta leder åter till en bristfällig diagnostisering och behandling.

Skillnad mellan patientens behov och beslut

Det var detta faktum som väckte Maricel Knechtels intresse och vilja att studera saken djupare. Resultatet är avhandlingen med titeln: Categorization Work in the Swedish Welfare State: Doctors and social insurance officers on persons with mental ill-health. Avhandlingen försvarades i Uppsala den 14 juni 2019. Den webbpublicerade versionen är en sammanfattning.

– Media har uppmärksammat hur personer med psykiatrisk problematik har hamnat mellan stolarna och det verkar ibland som att det finns en skillnad mellan patienters behov och de beslut som fattas av läkare och Försäkringskassan. Jag ville gärna titta närmare på vad som kunde vara en förklaring på detta, säger Maricel Knechtel i ett tidigare uttalande till Uppsala universitets presstjänst.

En del skäms för sin diagnos

Nyligen höll Maricel Knechtel ett välbesökt seminarium vid Missionskyrkan i Uppsala där man kunde ta del av en sammanfattning av avhandlingen. FoU Socialtjänst, Region Uppsala, där Maricel Knechtel även är anställd som vetenskaplig handledare, stod som arrangör. Bengt Olsen, styrelseledamot i Svenska OCD-förbundet, framförde under en diskussionsrunda sin åsikt om att läkare och Försäkringskassan borde få kontakta anhöriga och arbetsgivare om den sökande är myndig. I synnerhet om läkare eller myndighet misstänker att patienten vilseleder om sitt sjukdomstillstånd.

– De kan säga allt från utmattning till depression fastän det egentligen är OCD. Många skäms för sin OCD-diagnos och vågar inte berätta vad de har för problem. Flera med psykiska sjukdomar får fel behandling, anser Bengt Olsen.

Den typen av service är inte möjlig i dagsläget, menade en läkare i publiken.

– Vi behöver i så fall ha stödfunktioner som hjälper oss att skaffa mer information.

Läkare frustrerade över Försäkringskassans praxis

Försäkringskassan har, som ansvarig myndighet för utbetalning av sjukpenning, direktiv att strikt syna den sökandes arbetsförmåga för rätten till sjukersättning. Direktiven kommer från regeringen. Det innebär att läkare som skriver ofullständiga läkarintyg underkänns av Försäkringskassans handläggare. Frustrerade läkare stör sig på detta eftersom det innebär att de i stort sett ska bevisa att deras patienters sjukdomar även innebär nedsatt arbetsförmåga i olika omfattning.

Dyrt och besvärligt att vara sjuk

Maricel Knechtel anser att Försäkringskassans arbetssätt ofta leder till att läkare får skicka intyg om och om igen, vilket både kostar tid och pengar. Både för vården och Försäkringskassan. Pengar som kan användas till annat som gör mer nytta för patienten, menar hon.

Denna studie som Knechtel har gjort väcker frågor om lämpligheten av dagens sjukförsäkringssystem. Mest drabbas patienter som nekas sjukpenning. Många får leva på existensminimum eller låna pengar av släktingar och vänner för att ha råd med mat och hyra.

Text: Thomas Gustafsson
Foto (porträtt): Elisabeth Hoff, FoU Socialtjänst Region Uppsala
Foto (Försäkringskassans fasad): Försäkringskassan, pressbild

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Thomas Gustafsson:
Psykisk ohälsa bedöms olika
av Försäkringskassan och sjukvården