Mia Boivie är vårdhundsförare och verksam i Uppsala. Tillsammans med sina hundar hjälper hon flera personer med psykisk ohälsa att må bättre.
– Hunden hjälper många att bryta sin isolering och få tänka på annat än sitt mående, menar Mia Boivie.
Mia och tiken Agnes jobbar på uppdrag av Uppsala kommun på äldreboenden och gruppboenden. Även hembesök hos enskilda görs. Många med psykisk ohälsa skulle vilja men känner att de inte klarar av att ha en egen hund. Vårdhundarna är tränade för att hjälpa personer att må bättre.
– Hundarna är förtjusta i andra människor och tränade i att stanna kvar hos varje person. En hund kan lägga sig i knät hos en vårdsökare som blir själaglad. ”Hunden vill sitta just hos mig”, är en vanlig kommentar när vi är ute på besök, säger Mia Boivie.
Mia fortsätter: – Vi ska vara så förberedda som vårdhundsförare att så att personen som får besök av en vårdhund känner att den lyckas. Och vi ska även ge utmaningar.
En av utmaningarna är i form av ett spel där man ska gömma hundgodis och tillsammans med vårdhunden hitta godiset. Beröring är viktigt och kanske särskilt viktigt för personer som mår dåligt.
– Att få ta på en hund innebär att det frigörs oxytocin som sänker puls och blodtryck. Då blir man lugnare. Personer kan ha svårt att ta och ge fysisk närhet på grund av att de har depression eller annan psykisk ohälsa. Beröring kan göra ont om en person mår tillräckligt dåligt, säger Mia.
Som vårdhundsförare arbetar Mia mycket med att vårdtagarna ska bryta sin isolering.
– Blir du isolerad mycket är det svårt att veta vad som är verklighet och vad som finns i ditt huvud. Då är det ett stort steg att med hjälp av hunden ta sig ut ur rummet. Vi börjar träna med vardagsnära saker. Och personerna får något att längta efter. Om du vet att Agnes kommer på torsdag så fixar du att ta hand om disken och sköta din personliga hygien, säger hon.
Hunden skapar andra frågor än de vanliga, menar Mia Boivie.
– Vi jobbar mycket på att få in det friska och höja självkänslan hos var och en.
Mia Boivie säger att hon har en god förmåga att vara närvarande med dem hon besöker, vilket hon ser som en förutsättning för att vårdformen ska lyckas.
– Jag kan inte komma med min agenda. Mitt jobb handlar bara om vårdtagarna. Jag drivs av en stark kärlek till människor.
Mia tillägger att det också är viktigt att peppa vårdhunden för att den ska orka med att göra ett bra jobb.
– Fritidssysselsättning är viktigt, säger hon.
Vårdhunden är tränad för att stanna kvar och även skärma av om den inte får uppmärksamhet. Tiken Agnes till exempel lägger sig då på golvet och vilar. Det gör hon även under Vox Vigors intervju på plats i ett litet men välutrustat träningsrum på äldreboendet Svartbäcksgården. Mia och Agnes uppdrag är att ge två äldre damer hjälp med att gåträna och andra moment som tränar minne och motorik. Agnes hämtar och lämnar tålmodigt en ärtpåse som de bägge damerna med nöje kastar iväg en bit in i rummet.
– Tillsammans med Agnes tränar de upp balans, motorik och förmågan att komma ihåg flera saker, säger Mia.
Text: Thomas Gustafsson
Foto: Lisa H. Ekbom, Thomas Gustafsson
Fakta Vårdhundar:
● Efter ett lämplighetstest av beteendevetare på hund (etologer) väljs de hundar ut som tillsammans med godkänd hundförare får utbildas till vårdhundar. Sjukvårdspersonal bedömer lämpligheten hos hundföraren. Syftet är att vården ska få ut säkra ekipage. Standarden på utbildningen fastställdes för drygt sex år sedan.
● Mia Boivie blev som första vårdhundsförare i Sverige certifierad tillsammans med boxern Bosse 2007.
● I Uppsala kommun används vårdhundar inom vård- och omsorg. Bland annat inom socialpsykiatrin.
