Jag lämnar datorskärmen, slänger i mig en näve nötter och cyklar i mörkret till Infoteket Uppsala. Innanför dörren hälsar tre trevliga ansikten välkommen i ett rum fullt av informationsblad. Lars Österberg (Infoteket), Natalie Pettersson (Hjänkoll) och Lotte Sederholm (Hjänkoll) på bild bjuder ikväll på ett panelsamtal fullt av perspektiv.
Lyckade och inte lyckade samarbeten
Hjärnkoll jobbar för att alla ska våga prata om psykisk ohälsa. Infoteket för dem som vill veta mer om funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Tillsammans ett exempel på bra samarbete. Och mycket av panelsamtalet handlade just om samarbete.
Vilken roll har kommunen, regionen och brukarna? Vem tar ansvaret?
– I ett rum fullt av personer från en samlad insats lämnar ofta alla utan att någon känner ansvar [för brukaren] på andra sidan bordet, säger Jonas Wik från Autismföreningen.
– Det finns en maktobalans mellan brukare och personal. Brukare är hindrade i tid. De måste följa försäkringskassans regler om 5 timmars arbetstid i veckan , säger Elsa från NSPH.
– Mellan 37 % och 45 % av brukarna har någon form av samsjuklighet. Det är inte så lätt att hantera, menar Monica Lundberg från Beroendeenheten i Uppsala.
Mycket kvar att göra
I rummet finns många åsikter kring psykiatrin och deras samarbete med resten av primärvården. Många har en egen historia de själva kan relatera till. Med för att svara fanns verksamhetschefen för psykiatrin på Akademiska sjukhusets Roland Säll i panelen. Han kan man gissa jobbar mer än 5 timmar i veckan.
– Det finns fortfarande mycket kvar att göra inom somatisk vård. Men vi har gjort stora framsteg från hur det såg ut för 10 år sedan. Bland annat med psykiatriambulansen som behandlar larm om psykisk vård på samma sätt samma som fysiska. Här kommer även utbildning av larmcentralen för att bättre bemöta personer som ringer in med psykiska problem, berättar Säll.
Anna Lidén från InteDinHora sitter med i panelen. Hon berättar om sambandet mellan kommersiell sexuell exploatering och psykisk ohälsa. Hon har själv upplevt det. Hennes uppfattning är att det finns för lite kunskap och intresse hos vården i Uppsala för personer med hennes erfarenheter. Lidén påpekar att patienter borde bli tillfrågade om de tagit emot ersättning för en sexuell tjänst eller blivit utsatta för våld. Monica Lundberg från Uppsala kommun kunde inte mer än att hålla med om att det borde vara så.
Nätverk, samarbeten och kunskap
Som avslutande ord kunde Hjärnkolls ordförande Kurt Nyberg och Roland Säll konstatera att nätverket av anhöriga är en väldigt viktig del för att hjälpa patienten. Anhöriga är ofta experter på sin vän, sitt syskon eller barn. Och mer inflytande är något alla skulle gynnas av.
Jag cyklar iväg ifrån mötet med nätverkande, samarbeten och inflytande som lösning på framtidens vård. Lite mer hoppfull och lite mättare.
