Anställda i primärvården lägger i dag omkring 40 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det visar en unik studie från Södertörns högskola. Och orsaken ser ut att vara flera, separata, kravställare som sammantaget lett till ett ökat administrativt tryck.
− Primärvården har flera kravställare i Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regionen. Med många kravställare blir det en snöbollseffekt. I botten finns ett lagkrav som säger att man måste ha ett kvalitetssystem. Det nämns med en rad i lagen. Men sen går det vidare till myndigheten som tolkar och bygger på. Och så går det vidare ner till vårdcentralerna. Det är ingen som har koll på vad alla de här kraven generar för effekter i verksamheten. Det är en god idé i grunden, men blir betungande på verksamhetsnivå. Det säger Daniel Castillo, docent i sociologi vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.
Studien som presenteras i boken Papper, pengar & patienter bygger på enkäter, intervjuer och observationer forskarna gjort när de följt personalen på vårdcentraler. Personalen som deltagit har också själva fyllt i formulär där de angett hur mycket tid de lägger på olika arbetsuppgifter. Det handlar totalt om närmare 17 000 arbetstimmar som blivit kartlagda. Detta sammantaget gör studien unik, säger Daniel Castillo.
40 procent av arbetstiden gåt till administration
De läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och administrativ personal som deltagit lägger generellt sett 40 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det kan handla om pappersarbete som relaterar till patienterna, beställning av varor, schemaläggning eller mötestid. Några moment är i studien kategoriserade som prestations- och informationsadministration och de har särskilt intresserat forskarna.
− Det är krav som kommer utifrån, där personalen ska redovisa att de gjort på ett visst sätt. Till exempel genom ett ekonomistyrningssystem, som styr vilka resurser vårdcentralerna får. Läkaren måste skriva sina journaler på ett specifikt sätt. Skriver de fel riskerar de att inte få pengar. Det blir ett stressmoment. Det handlar inte om att göra fel mot patienten, utan att visa för kravställaren att man gör rätt. Patienten blir inte hjälpta inte av det, säger Daniel Castillo.
För mycket tid på illegitima arbetsuppgifter
Andra uppgifter som läkarna i studien lyfter är intygen de skriver till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Tidigare kunde en läkare skriva ”knäskada, patienten sjukskriven sex veckor” och myndigheterna litade på läkarens utlåtande. Då var det en blankettsida de skulle fylla i, nu handlar det om fyra, fem sidor. Läkarna är också de som i högst grad upplever att de lägger för mycket tid på illegitima arbetsuppgifter. Med det menas uppgifter som de inte borde behöva befatta sig med.
Studien visar att problemen kring en ökad administrativ börda är en komplex fråga. Taget var för sig är varje krav i sig inte en belastning. Men sammantaget blir de en negativ effekt. Kärnan till problemet är svår att bena ut säger Daniel Castillo.
− Att enbart ropa på mer resurser är troligen inte en lösning. Flera av de här prestations- och informationsadministrativa kraven ligger insprängt i professionens arbete, säger han.
NPM-reformen och ökad granskning
Forskarna pekar på några orsaker till att situationen uppstått. En sådan är new public manangement-reformer på 1990-talet, där granskning av verksamheten särskilt lyfts fram. Sjukvården, skola, omsorg skulle bli mer granskade. Ekonomin skulle styras på ett tydligare sätt. Senare kom också kvalitetssäkringssystemen där verksamheterna hela tiden måste visa att de håller hög kvalité.
− Kärnproblemet är svårt att bena ut, men en grundläggande faktor är att man under lång tid infört reformer som genererat krav. NPM är en förklaring, men det finns andra också. Granskning kopplas inte alltid till NPM. Generellt har samhället haft en ökad tilltro till granskning och kontroll. Man litar inte på professionen på samma sätt som tidigare. Då bli de kontrollerade, och kontrollerna blir administration, säger Daniel Castillo.
Nästa steg för forskarna är att söka svaret på hur de här kraven uppstår och varför de blir administrativt arbete.
− Bidraget med denna bok är att lyfta problemet. Vi har studerat primärvården, men det hade lika gärna kunnat vara polisen, skolan eller högskolan. Det viktiga är att man får syn på att alla kraven tillsammans utgör ett administrativt tryck. Det är upp till politikerna att hitta en lösning, men en tänkbar väg är att lita mer på professionen, avsluta han.
Foto: Oliver Menyhart från Pixabay
Studien är ett samarbete mellan Södertörns högskola, Linköpings universitet, Uppsala universitet samt Region Östergötland. 11 vårdcentraler i Region Östergötland ingår i studien, samt en vårdcentral i Region Stockholm.
