Sveriges största kvalitetsregister för vård och omsorg fungerar både bra och dåligt, och nu ska de dåliga delarna bli bättre. Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska se vad som kan bli bättre och hur det kan ske. I förlängningen ska detta leda till bättre vård och livskvalitet för Sveriges äldre och sköra personer,. Detta oavsett var eller i vilken kommun de bor i.
I stort sett alla kommuner och regioner använder sig av det nationella kvalitetsregistret Senior alert för att bedöma vanliga risker bland äldre. Det kan handla om allt från risk för trycksår eller undernäring, till fallrisk, dålig munstatus, eller inkontinens. Senior alert är det kvalitetsregister som har störst täckning i landet. Det används både inom primärvården och hemtjänsten. Registret vänder sig till äldreomsorgen och därför finns också mest data för vård- och omsorgsboende. I Senior alert registreras inte bara diagnoser utan även risker för att kunna arbeta förebyggande med förbättringsarbete. Men det är också här problemet ligger. Och det är därför Forte ger sex miljoner kronor till nya forskningsprojektet Senior alert – ett medel för bättre vård i samverkan.
Brist på legitimerad personal
– Man är bra på att identifiera risker med bedömningsinstrumenten. Men kompetensen att utreda bakomliggande orsaker finns inte. Framför allt för att sätta in rätt åtgärder. Detta beror på att legitimerad personal som sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietister är få inom vård- och omsorgsboende. Samtidigt är deras kompetens viktig för att identifiera lämpliga förebyggande åtgärder och behandlingar. Tandvårdspersonal har ingen fast förankring alls inom dessa boenden. Det påpekar Elisabet Rothenberg, biträdande professor i näringslära vid Högskolan Kristianstad som ska leda projektet.
Utmaningen för alla som arbetar med Senior alert ligger i att få registret att fungera förebyggande fullt ut, menar forskarna. De måste göra alla steg: bedöma en risk, identifiera bakomliggande orsaker, och sätta in rätt åtgärder. Denna process fungerar både bra och dåligt i dag, enligt forskarna, och det är just detta de ska undersöka. Senior alert ska bli ett ännu bättre verktyg så att äldre och sköra personer får bättre vård och livskvalitet.
Kvantitativa och kvalitativa metoder
– Först gör vi kvantitativa analyser för att se var, i vilka boenden, Senior alert fungerar bra och var det inte fungerar bra. Sedan vill vi hitta förklaringarna till varför det funkar bra eller dåligt. Vilka mekanismer ligger bakom? Är det lokala eller kommunala skillnader? säger Elisabet Rothenberg.
Kvalitativa intervjuer är nästa steg i projektet. Personer med ansvar, som enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och andra inom organisationerna, kommer att bli intervjuade för att ge sin syn på registret. Fokusgrupper med vårdpersonal kommer också att bli intervjuade..
– När projektet är klart ska det finnas underlag för att kunna gå vidare med en implementeringsstudie. Då vet man tack vare detta projekt vad som krävs för att kunna få Senior alert att fungera fullt ut, säger Elisabet Rothenberg.
Foto: Pixabay
