Frågor inför valet 2018
till de politiska partierna i Sveriges riksdag

Miljöpartiets logotyp
Ditt namn:
Jan Lindholm

Parti: Miljöpartiet

Funktion i partiet: Riksdagsledamot, ledamot i Socialutskottet, socialpolitisk talesperson

 

1. Många som lider av psykisk ohälsa vill inte prata om det öppet på grund av de negativa attityder de möts av. Avser ditt parti att hjälpa till med att minska tabut kring psykisk ohälsa?

Ja. Vi måste hitta former för att hela samhället ska arbeta för att minska stigmat kring psykisk ohälsa. Det handlar dels om att redan inom skolhälsovården börja arbeta mer förebyggande mot psykisk ohälsa och ge elever möjlighet till hälsokontroller med fokus på den psykiska hälsan. Det handlar även om att öka tillgängligheten till behandling av psykisk ohälsa redan på vårdcentralerna, för att minska steget att söka hjälp och överbrygga glappet mellan kroppslig och psykisk hälsa. Vi vill även stärka suicidpreventionen genom ökade resurser till nationell kunskapsspridning och ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar förebyggande.


2. Kommer ditt parti arbeta för att minska köerna till psykiatrin?

Ja. Vi vill öka resurserna till den psykiatriska vården. Under vår tid i regering har vi nära nog fördubblat statens satsningar på psykiatrin så att de 2018 uppgår till 1,7 miljarder kronor.

Vi vill skärpa vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin så att fler unga får hjälp i tid. Köerna ska kortas både till första kontakt och till behandling. Första steget är att nå en maxtid till besök inom barnpsykiatrin på 20 dagar och max 30 dagar till återbesök.

Primärvården behöver även bli bättre på att behandla lindrig och måttlig psykisk ohälsa, så att insatser ska kunna komma på plats snabbare och psykiatrin avlastas. Vi vill därför öka det psykosociala utbudet på vårdcentralerna, bland annat genom att ha fler kuratorer och psykologer som kan erbjuda terapibehandling.


3. Personer med psykisk ohälsa har ofta dålig ekonomi då de inte orkar arbeta.
Avser ditt parti att verka för att förbättra levnadsförhållandena för den målgruppen?

Ja. Miljöpartiet har under vår tid i regering vidtagit en rad åtgärder i syfte att förbättra ekonomin för bland annat de med psykisk ohälsa. Vi har bland annat höjt garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen, där nivåerna alltför länge varit oförändrade. Vi har även sänkt skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen, samt höjt bostadstillägget. Det finns dock fortfarande mer att göra. På sikt vill vi i Miljöpartiet införa ett helt nytt trygghetssystem som är enkelt, inkluderande och jämlikt (se mer om det i fråga 4). Under nuvarande mandatperiod har vi tillsatt en utredning som ser över behovet av mer ändamålsenliga och flexibla insatser (till exempel flexjobb) för dem som har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom. Under kommande mandatperiod vill vi jobba vidare med utredningens förslag för att få till bättre insatser, så att fler personer får möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.


4. Tycker ni inom ditt parti att en basinkomst för alla svenska medborgare är ett bra sätt för att underlätta för personer med psykisk ohälsa och låg inkomst?

Nej. Vår vision är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som
går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst. Miljöpartiets långsiktiga mål är att införa vad vi kallar Arbetslivstrygghet. Vi vill införa en gemensam, skattefinansierad försäkring för både sjukdom och arbetslöshet – ett samlat trygghetssystem som är tydligt och omfattar alla och som har en lägsta ersättning – något som inte finns idag. . För att undvika att individer bollas runt mellan olika myndigheter och riskerar att falla mellan stolarna ska trygghetssystemet skötas av en samlad myndighet.


5.
Bör tandvården ingå i sjukvårdens ordinarie högkostnadsskydd?

Ja. Miljöpartiets mål på sikt är att tandvården ska ha samma villkor som övrig vård och därför vara en del av den offentligt finansierade vården och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd. Det är en reform som kommer vara kostsam och den kommer att ta tid att genomföra, men vi vill börja gå åt det hållet.


6. Bör psykisk ohälsa införas som ämne på skolschemat?

Nej. Miljöpartiet vill se, och har påbörjat, stora insatser inom skolan för att minska ungas psykiska ohälsa. Vi ser att det som behöver prioriteras är insatser som kommer åt orsakerna bakom den stigande psykiska ohälsan. Folkhälsomyndigheten bedömer att huvudorsaken till utvecklingen är faktorer inom skolan. Stress över skolresultat och betyg är en viktig orsak till att unga mår dåligt. Därför har vi bland annat infört Läsa-skriva-räkna-garantin som stärker elevers rätt till stöd i tid, innan svårigheter att hänga med på lektionerna brutit ner självförtroende och självkänsla. Vi minskar antalet nationella prov, eleverna ska få tid till kunskap inte bara till att gång på gång stressa för att mäta den. Vi utreder betygssystemet för att inte elever ska uppleva att man bara bedöms utifrån sin svagaste prestation, och för att gå mot ämnesbetyg i gymnasiet.

Nästa mandatperiod vill vi fortsätta den stegvisa uppbyggnaden av ett stort statligt stöd till skolan med särskild vikt till skolor med tuffare förutsättningar enligt förslag från Skolkommissionen – fullt utbyggt handlar det om sex miljarder kronor som ska gå till en stärkt elevhälsa och att lärarna ska få mer tid med varje elev.


7.
Bör studieförbunden få mer resurser för cirklar och kurser som vänder sig till personer med psykisk ohälsa?

Ja. Att främja det livslånga lärandet är en hjärtefråga för Miljöpartiet. Det har vi visat under tiden i regering exempelvis genom att ge fler vuxna rätt att läsa på komvux, och det kunskapslyft som inneburit en bred satsning på olika former av vuxenutbildning som studieförbund, folkhögskola och yrkeshögskola. Pengarna är inte öronmärkta till kurser inom just psykisk ohälsa men innebär ökade möjligheter att anordna den typen av kurser.


8. Många HBTQ-personer lider av psykisk ohälsa och vittnar om dåligt bemötande i samhället.
Har ditt parti någon handlingsplan för att förbättra bemötandet av HBTQ-personer?

Ja. Undersökningar visar att unga hbtq-personer har sämre hälsa i jämförelse med befolkningen i övrigt och ofta upplever otrygghet i skolan. Framför allt unga transpersoner har en alarmerande hög psykisk ohälsa. Unga hbtq-personer har behov av frizoner där de kan vara sig själva, därför behövs satsningar på särskilda mötesplatser eller fritidsgårdar för dem.

Det krävs även insatser i skolan. Vi vill att alla elever ska få en likvärdig sex- och samlevnadsundervisning där samtycke står i fokus. Undervisningen ska varken vara könsstereotyp eller heteronormativ. Vi vill också satsa på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin för att motverka och förebygga unga hbtq-personers psykiska ohälsa.

Vi vill även att Socialstyrelsen tar initiativ till att tillsammans med hbtq-organisationer ta fram ett nationellt utbildningspaket som kan stärka likarättsarbetet inom vården, i synnerhet kunskapen om och bemötandet av hbtq-personer.