Frågor inför valet 2018
till de politiska partierna i Sveriges riksdag

Kristdemokraternas logotyp
Ditt namn:
Natasa Ristic Davidson

Parti: Kristdemokraterna

Funktion i partiet: Handläggarchef

 

1. Många som lider av psykisk ohälsa vill inte prata om det öppet på grund av de negativa attityder de möts av. Avser ditt parti att hjälpa till med att minska tabut kring psykisk ohälsa?

Ja. Det är viktigt att politiska företrädare tar alla tillfällen i akt i den offentliga debatten och i det dagliga arbetet att prata om psykisk ohälsa på ett lika naturligt sätt som vi pratar om kroppsliga sjukdomar. Här försöker vi kristdemokrater vara ett föredöme. När vi ser till våra politiska förslag så tror vi att en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård, från barnavårdscentralen, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin kan bidra till att bryta stigmat och att skapa ett öppnare samtalsklimat runt psykisk ohälsa. Genom att elevhälsans får samma huvudman som den övriga hälso- och sjukvården, istället för att ansvaret ligger på skolan, skulle elevhälsans medicinska personal få möjlighet att arbeta mer förebyggande. Därmed ökar också möjligheten att på ett mer aktivt sätt möta eleverna i deras vardag och prata om vad psykisk ohälsa innebär och hur det är att leva med exempelvis depression. Att väva samman elevhälsa med den ordinarie vården ökar också chanserna för att tidigare upptäcka och fånga stress, ångest och oro i ett tidigare stadium och ge hjälp och stöd innan det hinner utvecklas till en djupare psykisk ohälsa.


2. Kommer ditt parti arbeta för att minska köerna till psykiatrin?

Ja. Det krävs samlade insatser på flera nivåer. Genom att ge landstingen/regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården inklusive elevhälsan kan barn och unga få mer lättillgänglig hjälp tidigt vilket kan förhindra att lättare former av ångest och oro leder till djupare psykisk ohälsa. Ett tidigt och ihållande stöd till föräldrar och elever är också avgörande. För att öka tillgängligheten till BUP behöver vi återinföra den förstärkta vårdgarantin som ger rätt till ett första besök inom 30 dagar, men också återinföra en prestationsbaserad ersättning likt kömiljarden för att skapa incitament för att korta vårdköerna.


3. Personer med psykisk ohälsa har ofta dålig ekonomi då de inte orkar arbeta.
Avser ditt parti att verka för att förbättra levnadsförhållandena för den målgruppen?

Ja. För den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom ska sjukförsäkringen vara trygg. Den som kan återfå arbetsförmågan – helt eller delvis – ska få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser. Det finns de som har olika former av arbetshinder, såsom exempelvis psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt personer som av sociala skäl inte ses som intressanta av flertalet arbetsgivare. Det är inte ovanligt att personer med dessa svårigheter återfinns bland de långtidssjukskrivna. Vi vill stödja och underlätta för dem att få arbeta och bidra efter egen förmåga. Alla kan inte arbeta 100 procent men alla ska få arbeta 100 procent av sin egen förmåga. Som ett led I detta föreslår vi bland annat att sjukförsäkringen ska göras mer flexiblel genom att de fasta stegen – 25, 50, 75 och 100 – ska slopas. På så sätt finns det större förutsättningar för att ta I beaktande den individuella arbetsförmågan. Vi föreslår även att sjukskrivna ska kunna få ett eget personligt stöd – en mentor under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Kristdemokraterna föreslår dessutom sänkt skatt för alla som exempelvis har sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, rehabiliteringspenning eller lönebidrag. På så sätt stärker vi ekonomin för dessa grupper. För föräldrar föreslår vi dessutom höjt bostadsbidrag.


4. Tycker ni inom ditt parti att en basinkomst för alla svenska medborgare är ett bra sätt för att underlätta för personer med psykisk ohälsa och låg inkomst?

Nej. För den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom ska sjukförsäkringen vara trygg. Den som varaktigt saknar arbetsförmåga ska få sjuk- eller aktivitetsersättningen som har en garantinivå. Samtidigt ska den som kan återfå arbetsförmågan – helt eller delvis – få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser. Det måste således både finnas en god ekonomisk grundtrygghet för den som saknar arbetsförmåga och ett gott stöd för att återfå arbetsförmågan för den som har det.


5.
Bör tandvården ingå i sjukvårdens ordinarie högkostnadsskydd?

Ja. Kristdemokraterna anser att tänderna är en del av kroppen. Tandvården bör därför på längre sikt, när ekonomin tillåter, ingå i det högkostnadsskydd som finns för vanlig sjukvård. Hur detta ska ske behöver givetvis utredas noggrant.


6. Bör psykisk ohälsa införas som ämne på skolschemat?

Nej. Det är viktigt att minska stigmat runt psykisk ohälsa så att fler vågar prata öppet om hur de mår, inte bara kroppsligt utan även psykiskt. Ett sätt för att öka kunskapen och att arbeta med attitydförändring i skolan är att ge psykisk ohälsa ett större utrymme, inte som eget ämne men exempelvis genom en stärkt elevhälsa. För att skapa förutsättningar för ett ihållande och långsiktigt förebyggande arbete runt psykisk ohälsa tror också att det är viktigt att skapa en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård, från barnhälsovården, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin. Se mer information runt detta förslag under fråga 1.


7.
Bör studieförbunden få mer resurser för cirklar och kurser som vänder sig till personer med psykisk ohälsa?

Vet inte. Studieförbunden bedriver ett värdefullt arbete genom att stärka folkbildningen på flera angelägna områden. Vi kristdemokrater har identifierat psykisk ohälsa som ett ytterst angeläget område, men studieförbunden bör stå fria att fördela sina resurser i förhållande till övriga angelägna intressens behov.


8. Många HBTQ-personer lider av psykisk ohälsa och vittnar om dåligt bemötande i samhället.
Har ditt parti någon handlingsplan för att förbättra bemötandet av HBTQ-personer?

Ja. Vi strävar efter ett samhälle där varje person ges förutsättningar att forma sitt eget liv och förverkliga sin fulla potential. Alla människors lika värde, tolerans och respekt för varandras olikheter är grundläggande. Diskriminering och trakasserier får inte förekomma, oavsett vem det riktar sig mot. Inom skolan är rektor ansvarig för att åtgärder vidtas ifall det förekommer. Inom vården infördes Patientlagen 2015 på Kristdemokraternas initiativ just med syftet att skapa en vård som möter den enskildes behov utifrån vars och ens unika förutsättningar. Uppföljning av lagen visar dessvärre att patienternas delaktighet i sin egen vård ännu inte har ökat. Det krävs ökade insatser för att patientlagen ska få genomslag. Det kan handla om värdegrundsarbete samt att säkerställa att vårdpersonal som möter exempelvis HBTQ-personer har rätt kompetens för att lyssna och fånga upp deras unika vårdbehov. Vi uppmärksammar särskilt situationen för transpersoner och personer med könsdysfori där den psykiska ohälsan är extra utbredd.