Frågor inför valet 2018
till de politiska partierna i Sveriges riksdag

Liberalernas logotyp
Ditt namn:
Malin Strid

Parti: Liberalerna

Funktion i partiet: Utredare

 

1. Många som lider av psykisk ohälsa vill inte prata om det öppet på grund av de negativa attityder de möts av. Avser ditt parti att hjälpa till med att minska tabut kring psykisk ohälsa?

Ja. Det är viktigt hur politiker som är både opinionsbildare och beslutsfattare pratar om psykisk ohälsa. Liberala politiker pratar ofta om vikten av att se och respektera individen – och hur det är särskilt viktigt när det handlar om människor som kanske inte har så lätt att tala för sig själva. Vi pratar också ofta om att psykisk ohälsa är mycket vanligt och att det måste bli lättare att få hjälp redan innan besvären hunnit växa sig stora.


2. Kommer ditt parti arbeta för att minska köerna till psykiatrin?

Ja. Vårdgarantins krav på besök och behandling inom 30 dagar för psykisk ohälsa måste respekteras av samtliga regioner och landsting. Vi vill återinföra kömiljarden, som ledde till kortare vårdköer i hela landet – men som avskaffades av den rödgröna regeringen 2014.


3. Personer med psykisk ohälsa har ofta dålig ekonomi då de inte orkar arbeta.
Avser ditt parti att verka för att förbättra levnadsförhållandena för den målgruppen?

Ja. Det viktigaste är naturligtvis att se till att fler får så bra vård att de faktiskt kan arbeta och att se till att det finns stöd (både praktiskt och ekonomiskt) så att även den som mår dåligt ibland får hjälp att jobba i alla fall något på sina villkor. Då behöver också stigmat kring psykisk ohälsa brytas, så att man får ett bra bemötande på jobbet.

Sjukförsäkringen behöver bli mer flexibel, så att det blir lättare att prova att arbeta deltid så mycket man kan och orkar – inte bara i steg om 25-50-75 procent. Det ska också kunna variera över tid, så att man kan jobba mer bra dagar, och mindre dåliga dagar.


4. Tycker ni inom ditt parti att en basinkomst för alla svenska medborgare är ett bra sätt för att underlätta för personer med psykisk ohälsa och låg inkomst?

Nej. Liberalerna vill att skydden vid sjukdom, funktionsnedsättning och arbetslöshet ska fungera som försäkringar. Både den som haft en låg inkomst och den som haft en högre ska känna sig trygga att de inte behöver gå från hus och hem den dag de blir sjuka eller arbetslösa. Det gör att även höginkomsttagare vill vara med och betala för trygghetssystemen, eftersom de vet att också de får något tillbaka när de behöver.

Många argument för basinkomst är hämtade från länder där det nästan inte finns något skyddsnät alls. I Sverige finns redan ett grundskydd i form av garantinivå i socialförsäkringarna, bostadsbidrag och i värsta fall försörjningsstöd. Detta grundskydd är högre än alla finansierade förslag som lagts fram om basinkomst (eftersom det inte betalas ut till alla utan bara till dem som behöver). Ett högre skulle vara svårt att finansiera, och ett lägre skulle vara svårt att leva på – det skulle inte göra livet lättare för personer med psykisk ohälsa.


5.
Bör tandvården ingå i sjukvårdens ordinarie högkostnadsskydd?

Nej, men skillnaden ska minska! Vi har finansierade förslag i vår budget för att förbättra högkostnadsskyddet, och vi vill fortsätta att bygga ut det stegvis. Att i ett steg jämställa tandvård med sjukvård skulle antingen innebära mycket kraftiga besparingar på något annat i statsbudgeten, eller mycket kraftiga skattehöjningar.


6. Bör psykisk ohälsa införas som ämne på skolschemat?

Nej. Det behövs färre ämnen i skolan, inte fler. Men vi vill att man pratar mer om psykisk ohälsa i skolan! I Stockholms läns landsting har Liberalerna t ex drivit igenom ett projekt (YAM) där alla elever på de högstadieskolor som vill (och det är många som vill vara med) får lära sig mer om hur man förebygger självmord, hur man kan känna igen psykisk ohälsa hos sig själv och andra, och vad man kan göra för att få hjälp eller hjälpa.


7.
Bör studieförbunden få mer resurser för cirklar och kurser som vänder sig till personer med psykisk ohälsa?

Vet inte (snarare ”ja och nej” än ”vet inte”). Studieförbundens verksamhet ska vara fri och frivillig. Politiker ska inte styra vilken verksamhet de erbjuder, det ska de bestämma själva. Däremot kan det vara rimligt att de får lite mer resurser om de ordnar verksamhet för personer med särskilda behov, som kanske innebär extra kostnader. För personer med psykisk ohälsa kanske det kan behövas mindre grupper t ex?


8. Många HBTQ-personer lider av psykisk ohälsa och vittnar om dåligt bemötande i samhället.
Har ditt parti någon handlingsplan för att förbättra bemötandet av HBTQ-personer?

Ja. Unga hbt-personer har rätt att gå i en skola där de möts av respekt och får möjlighet att visa sig som den de är. Sexualundervisningen ska ta upp hbt-frågor som en självklar del. Mobbning och andra uttryck för homo-, bi- och transfobi får aldrig accepteras.
Alla har rätt att bli bemötta på jämlika villkor i skola, sjukvård, socialtjänst, fritidsverksamheter, äldreomsorg och alla andra verksamheter. Alldeles för ofta händer det att hbt-personer blir osynliggjorda eller får sämre bemötande. Därför behövs mer hbt-kompetens i offentlig verksamhet.
Lagarna ska hjälpa, inte hindra, transpersoner från att leva efter sina egna önskningar. Vi liberaler har drivit på för att förbudet mot diskriminering, hets och hatbrott nu skärps. Vi vill också modernisera lagarna om könstillhörighet för att öka friheten för unga transpersoner.