När man är inne i en utmattning finns inte så mycket annat att göra än att vila, hävdar Michael Dömstedt, Hjärnkollsambassadör med egen erfarenhet av utmattningssyndrom. Nu hjälper han andra med återhämtning från utmattning.
– Man behöver rehab. Att ha någon som lyssnar på en är en bra början, säger han.

Michael Dömstedt, konsult och ambassadör för Hjärnkoll i Stockholms län, blev inbjuden till Psykiatriveckan i Psykiatrins hus i Uppsala den 6 november. Där höll han en uppskattad föreläsning med temat Vem släckte ljuset? Min resa från utmattningssyndrom, rehab och vägen tillbaka till livet. För Michaels del innebar det en resa från extremt hårt arbetande projektledare och konsult, kraschen med följande utmattning, sjukskrivning och en lång väg tillbaka till ett fungerande liv med god hälsa och sysselsättning.

– Jag är en nykter arbetsnarkoman, sammanfattar han.

Hjälper andra med daglig återhämtning från utmattning

Michael jobbar i dag som konsult där han hjälper andra människor som drabbats av utmattning, som är en stressrelaterad sjukdom. Rehab med daglig återhämtning och avstressning, i kombination med färre aktiviteter, var grundkonceptet för Michaels egen återhämtning. Nu tillämpar han den på sina klienter. Deltagarna ska under sin behandling hitta en aktivitet för återhämtning som passar var och en.

– Jag valde afrikansk dans. Andra kanske föredrar yoga, Qi-Gong eller Pacing. Men det räcker inte med att göra återhämtningen en gång i veckan. Den ska göras varje dag i tre månader. Du måste börja aktivera hjärnan, säger Michael Dömstedt bestämt.

Michaels eget tiopunktsprogram är mer ihärdigt än de klassiska åtgärderna, daglig mindfulness, som sjukvården rekommenderar. Andningsövningar ger avslappning som är avstressande men Michael anser att det behövs lite mer av var och en för att hjärnan ska kunna återhämta sig från den chock som utmattningssyndrom och utmattningsdepression innebär.

– När du hamnar i en utmattning kan du inte tänka. Du använder reptilhjärnan som är inställd på flykt eller kamp.

Färre aktiviteter efter rehab

Michael berättar att många som varit sjukskrivna för utmattning och gått på rehabilitering misslyckas med den fortsatta behandlingen när de kommer tillbaka till sitt arbete igen. Det är egentligen då det hårda jobbet börjar.

– När du var klar med rehab var du helt ensam. Alla deltagare försvann åt varsitt håll. Man kanske skäms för att man varit borta från jobbet men det är nu du behöver säga stopp och undvika att jobba mer än som är bestämt, påpekar Michael Dömstedt.

Hög risk för återfall i utmattning om planen inte följs

Michael berättar att när han kom tillbaka från rehab förväntade sig många av hans chefer och arbetskamrater att han skulle ställa upp som tidigare, det vill säga till hundra procent och med stor entusiasm och arbetskapacitet.

– Jag skulle jobba mellan klockan 9 och 11 de första två till tre veckorna. Men det fanns ingen förståelse hos företaget. Jag var tvungen att säga till flera gånger innan personalen förstod. Att komma tillbaka efter rehab och jobba 25 eller 50 procent kan vara jobbigt. Det blev en chock för mig. Många faller tyvärr tillbaka i gamla destruktiva beteenden och får återfall.

Konstant stress är dödligt

Människokroppen är byggd för tillfälliga kraftiga stresspåslag, för att kunna klara av yttre faror och hot men inte konstanta stresspåslag utan återhämtning. Just avsaknaden av återhämtning är det som medicinsk forskning pekar på är grundorsaken till stressrelaterade sjukdomar. Avsaknaden av vilopauser gör att vi går omkring med konstant stresspåslag, vilket gör att vi tillför kroppen för mycket kortisol, vilket gör att vi med tiden blir sjuka och till slut dör om inte den onda cirkeln bryts.

Stress och självuppoffring kan leda till att du ”går in i väggen” och blir utbränd – ett annat ord för utmattning. Men det är en sjukdom som kan drabba vem som helst och inte enbart arbetsnarkomaner, som Michael Dömstedt var tidigare.

– Vem som helst kan drabbas. Det är sällan enbart jobbigt på jobbet. Många har mycket omkring sig även utanför arbetstid. Omgivningens förväntningar och mål styr många, säger Michael Dömstedt.

Egen erfarenhet av återhämtning från utmattning

Michael ser det som en styrka att han har egen erfarenhet av utmattning. Han kan tillföra perspektiv som en läkare eller psykolog utan egen erfarenhet av utmattning saknar. Samtidigt samarbetar Michael med läkare och psykologer och lotsar klienter till dem för hjälp med sina behov.
Och i sin egen tiopunktsmetod för återhämtning ingår en individanpassning, det är en skillnad mot till exempel KBT där man arbetar mer efter en färdig mall.

– My needs heter min behovsanalys. Till exempel: en person som gillar variation trivs inte om det är för styrt på jobbet eller i vardagen. En person som gillar ordning och reda föredrar mer förutsägbarhet. Jag tar hänsyn till var och ens olika personlighetstyper, förklarar Michael Dömstedt.

Michael Dömstedt vill göra skillnad och kombinerar numera sina egna erfarenheter av utmattning med de behov han har av att jobba mindre och stressa mindre än förut. Han kan även ge chefer stöd i hur de ska upptäcka om någon av medarbetarna är på väg att “gå in i väggen”. Och även ge konkreta tips på förbättrad arbetsmiljö och smartare arbetssätt som motverkar stress hos medarbetare.

Michael har i sitt arbete som konsult identifierat fem egenskaper hos personer med en ökad risk för att hamna i utmattning. Dessa är:

  • Stark drivkraft
  • Alltid beredd och säger ofta ja till nya utmaningar
  • Höga krav på sig själv (prestationsångest)
  • Elak rådgivare på axeln som aldrig blir nöjd
  • Hög grad av empati

Om utmattningssyndrom

  • Utmattningssyndrom innebär flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress. Med stöd och behandling återhämtar sig patienten, även om hen kan vara stresskänslig en längre tid. Återhämtningen kan ta olika lång tid för olika personer.
  • Symtom: Kroppsliga och psykiska. Oftast har patienten också haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan sjukdomen bröt ut. Vilket eller vilka besvär som är det tydligaste vid utmattningssyndrom varierar från person till person. Det är vanligt att en patient har flera av följande besvär:  

Trötthet och sömnproblem

  • Ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
  • Känner sig utmattad.
  • Har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.

Känslomässiga symtom

  • Är lättirriterad, orolig och nedstämd.
  • Har ångest.

Tankemässiga symtom

  • Glömmer saker och har svårt att koncentrera sig.
  • Har problem med att planera och genomföra uppgifter.

Kroppsliga symtom

  • Fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
  • Är väldigt känslig för ljud.
  • Kan få olika typer av besvär från magen och tarmarna.

Insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest och yrsel.

Känslighet för all slags stress är mycket vanligt. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete eller vardagsliv som du brukar (Källa: 1177 Vårdguiden).  

Personer som har utmattningssyndrom kan också ha en depression. Kallas ibland för utmattningsdepression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Text och foto: Thomas Gustafsson