Det är SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som årligen delar ut Psynkpriset för förtjänstfulla insatser kring psykisk hälsa. Priset är en uppmuntran, inspiration och uppskattning för personer och verksamheter i Sverige som bidrar till psykisk hälsa.
Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och projektchef inom SKR:s projekt Uppdrag Psykisk Hälsa, var moderator och prisutdelare den 27 april. Psynkpriset fyller i år 10 år. Från början riktade det sig helt till verksamheter kring barn och unga. Men styrgruppen inom SKR beslutade att priset från och med i år ska få omfatta hela området psykisk hälsa, även verksamhet som vände sig till vuxna. Det gjorde att gruppen utökade antalet nomineringar och fick in rekordmånga i år. Psynkpriset är uppdelat i flera olika kategorier.
Foto: Thomas Henriksson
Gnetpriset
Först ut var det som genom åren setts som det riktiga hederspriset. Det kallas för gnetpriset. Gnet handlar om att vara uthållig, att hålla på väldigt länge med någonting, att inte ge sig. Årets pristagare var Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet. Han har tidigare varit rådgivare åt WHO, ILO, UNICEF och EU.
Motiveringen till Gnetpriset
För att Lennart Levi enträget och med stort och långt engagemang ökat kunskapen i samhället om psykiska besvär och tidiga insatser. Han har berikat såväl forskning och sjukvård som politik och den allmänna kunskapsnivån i samhället på ett föredömligt sätt. Hans ovärderliga kunskaper om stress och stresshantering är fortfarande högst relevanta, inte minst nu i pandemitider.
Pressbild, Sveriges riksdag
Man borde tänka i nya banor
– Det är inte det förgångna utan framtiden som är intressant, betonade Lennart Levi. Igen och igen får vi höra att det är så många som har psykiska problem. Vi måste göra det och det. Så görs det, men det blir inte mycket bättre. Man borde tänka i nya banor. Och en bana är att säga: Nästa generations beslutsfattare är dagens studenter. De borde få lära sig att tänka kritiskt, etiskt och i system. Ett kritiskt tänkande innebär att inte bara gå på magkänslan. Ett etiskt tänkande betyder att inte enbart låta plånboken styra, att den blir tjockare. Systemtänkande definierar Levi som att inte bara se till det egna “stupröret”. Jag är läkare. Det är mitt bord. Det sociala, ekonomiska, boendet och arbetslivet är inte mitt bord. Nonsens! Alltsammans hör ihop. Det är hela paketet man måste ägna sig åt.
Priset därefter var det socioekonomiska priset.
– Det kallar vi ibland också tidiga insatser, berättade Ing-Marie Wieselgren . I år var priset inriktat på socioekonomi Det finns många som har gjort beräkningar av olika slag. Men Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid Uppsala universitet, har verkligen genom åren bidragit med beräkningar och tänkesätt som har varit viktiga för att föra de här frågorna framåt
Motiveringen till socioekonomiska priset.
För sitt långa arbete att räkna på ekonomisk lönsamhet i förhållande till förebyggande folkhälsoarbete. Inna Feldman är en föregångare inom området och med konkreta beräkningar på kommunnivå påvisar hon nyttan i förebyggande och tidiga insatser som kan innebära samhällsbesparingar men framför allt göra skillnad i människors liv.
Inna Feldman förklarade att hennes forskning bestod av två delar. En handlar om att skaffa evidens, bevis för att det är kostnadseffektivt och lönsamt att satsa på förebyggande åtgärder. I dagsläget har hon och hennes kollegor skrivit 30 olika artiklar. Den andra delen är att ge beslutsfattare ett verktyg som kan hjälpa dom att fatta väl underbyggda beslut.
Motiveringen till psynkpriset för Samhällsansvar
För den skillnad de gör för individer som är i behov av stöd i vardag och arbetsliv. Grillska huset är ett av Stockholms Stadsmissions sociala företag som jobba med personer i arbetsträning. Trots pandemi har de hållit öppet för att kunna ta emot målgruppen för att de ska ha ett ställe att gå till, på ett covid-säkert sätt. Med hjälp av personliga möten fysiskt och digitalt har de tagit ansvar för att stödja människor till ett psykosocialt rikare liv.
Fidelia Hjälte tog emot priset. Hon berättade att dom i Grillska huset träffade väldigt många personer i utanförskap som lider av psykisk ohälsa
– För oss är det viktigt att träffa dessa människor på deras villkor. Allting handlar om att man ska kunna få känna sig behövd. Får man tillbaka sitt självförtroende och sin självkänsla kan man också få egenmakt över sin situation. Det har vi jobbat mycket med. Därför har vi valt att ha vår verksamhet öppen hela tiden.
Psynkpriset för Samverkan
Detta pris gick till Samverkansgruppen B4 (Before) i Storumans kommun. Det är samverkan mellan Storumans kommun, region Västerbotten och polisen Storuman. Målsättningen är att främjaq den psykiska hälsan och minska antalet självmord. På plats via videolänk fanns ett stort samverkansgäng från olika delar av samhället. * Daniel Burman Folkhälsosamordnare för Storumans kommun. * Patrik Persson, rektor i Storumans folkhögskola. * Peter Persson, kommunchef i Storumans kommun. * Jimmie Lindberg, statschef i Storumans kommun. *Per-Daniel Liljegren, samordnare för Suicidprevention, Region Västerbotten. * Anette Liljegren forskare och forskningssamordnare i Region Västerbotten.
Motiveringen till Psynkpriset för Samverkan
För sitt arbete att långsiktigt och systematiskt stärka och främja den psykiska hälsan bland befolkningen. Efter att Storuman haft ovanligt många självmord bland unga personer bildade kommunen B4 (Before) tillsammans med regionen och polisen. Insatserna som genomförs vilar på de fyra b:n Bemöta, Behandla, Bygga och Bemästra och visar kraften i lokalt samarbete.
Ing-Marie Wieselgren hyllade kopplingen mellan forskningen och att kunna göra om den till praktiskt arbete och att göra det tillsammans. Gruppen kommer att vara en förebild till resten av Sverige.
Psymkpriset för Egenmakt
Det sista priset gick till NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) för peer support. NSPH består av 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom området psykisk ohälsa. Priset överlämnades till Anki Sandberg, ordförande i NSPH. Sonny Wåhlstedt deltog på distans. Anki har under många år slagits för peer support tillsammans med andra föreningar inom NSPH.
Foto: Attention
Motiveringen till psynkpriset för egenmakt
För det arbete NSPH gör kring peer support. Peer support leder till mer brukarinflytande och bidrar till en bättre vård och omsorg. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning får möjlighet att göra skillnad för andra och bidrar till mindre stigma, färre fördomar och mindre okunskap på arbetsplatserna.
– Egenmakt är en del i motiveringen och tanken i priset. Men det är också det att det ökar värdet i samhället, sade Ing-Marie Wieselgren.
Anki Sandberg tackade för priset som hon såg som ett erkännande till hela NSPH:s rörelse. Att de kan utveckla brukarstyrda metoder som hjälper verksamheten så att hela vården tar ett kliv framåt. Det är precis det som peer support innebär, att man använder den erfarenhetskunskap som dom här personerna besitter. Denna tas inte tillräckligt tillvara.
Foto överst: Mark Mags från Pixabay
Vox Vigor har tidigare skrivit om peer support i artiklarna Framtidskonferensen om peer support 28/1 2019
och Framtidskonferensen: Peer support är här för att stanna och Peer support som en resurs och Region Uppsala väljer att inte satsa på peer support och Peer support – en professionell medmänniska och Peer support i Uppsala och Peer supporters kan hantera fula sjukdomar, stök och bök
