Robotar som fattar beslut i socialtjänsten. Så är det idag i många kommuner och fler står på tur. Forskare vid Örebro universitet ska nu ta fram en modell för hur automatiserade beslut ska kunna bli verklighet – i samarbete med dem som arbetar i socialtjänsten.
Annika Andersson, Ella Kolkowska och Jenny Lagsten, alla forskare i informatik har fått fyra miljoner kronor av forskningsfinansiären Forte för att i tre år utforma modellen. Det är första gången som forskning inom detta område tar steget från att kartlägga till konkret handling.
– Digitaliseringen i kommunerna kommer att fortsätta. Men man måste vara medveten om konsekvenserna och vem som tar ansvar. Vårt mål är att ge stöd och möjlighet att reflektera över processen, säger Ella Kolkowska.
Robotar fattar allt fler beslut
En enkät av Riksrevisionen 2019 visade att hos 13 stora myndigheter fattade robotar de flesta beslut som berörde privatpersoner och företag. Av nästa 148 miljoner beslut var 121 miljoner helt automatiserade och ytterligare 16 miljoner ”halvautomatiska”.
Beslut om försörjningsstöd ligger närmast till hands för att bli automatiserade inom socialtjänsten eftersom processen är formaliserad och likartad oavsett kommun. Men även orosanmälningar kan vara automatiserade, som i Norrtälje. Där tar roboten emot anmälan och kommer med förslag på åtgärder. En människa fattar beslutet.
Kartläggning av hur robotarna ska kunna fatta beslut om försörjningsstöd
Forskarna ska i ett första steg undersöka hur fyra kommuner infört automatiska beslut för försörjningsstöd. Utifrån den kartläggningen ska de ta fram en modell för hur automatiseringen kan genomföras. Bland annat ska robotarnas beslut jämföras med beslut fattade av människor.
Sedan ska två kommuner efter varandra få testa modellen – för att ge utrymme till att förfina metoden utifrån erfarenheten från det första konkreta ”fallet”.
– Vi vill verkligen hjälpa till, och hindra att människor som jobbar inom socialtjänsten blir överkörda av tekniken när hanteringen blir automatiserad, säger Annika Andersson.
Robotar har ”goda sidor”, eftersom de inte blir påverkade av personkemi och inte bryr sig om hur en person ser ut eller är klädd.
– Men socionomer poängterar också att deras arbete mycket handlar om relationer. En robot kan också ha svårt att hantera komplexa fall. Vi vill bidra till att ge makt åt människorna i denna process, säger Ella Kolkowska.
Det som är klart är att besluten måste följa lagen och vara rättssäkra.
– Socialtjänsten är också styrd av att klienterna har rätt till medbestämmande, att de ska vara delaktiga i planeringen. Vi ska undersöka vad som händer med den rättigheten när besluten fattas av robotar, säger Annika Andersson.
Foto: Gerd Altmann, Pixabay
