Myndigheten för delaktighet har undersökt hur elever med funktionsnedsättning upplever distansundervisningen. Resultatet visar att det har varit tufft. Den rapporterar om en hög arbetsbelastning med minskat stöd från skolan och stor ensamhet. Endast fyra procent svarar att de inte känt någon ökad oro eller stress under pandemin.


Efter ett år av distansundervisning förlängs perioden nu ytterligare. Det innebär särskilda utmaningar för elever med funktionsnedsättning. Hela 43 procent av de elever som blivit tillfrågade av av Myndigheten för delaktighet, upplever att det stöd de har behov av fungerar sämre på distans.

I MFD:s undersökning berättar också 56 procent av de tillfrågade eleverna att de är mindre aktiva på lektionerna. 41 procent upplever att distansundervisning har inneburit mer skolarbete än tidigareMånga elever med behov av stödundervisning har förlorat den i samband med övergången till distansundervisning.

De flesta elever har mått dåligt under pandemin

– Elever som har behov av särskilt stöd har rätt till den hjälpen även under en pandemi. Annars hamnar eleverna i en situation där de har svårt att tillgodose sig utbildningen. När skolan inte räcker till får föräldrarna ett stort ansvar. Men alla har inte möjlighet eller förutsättningar att erbjuda sina barn det stöd de behöver, säger Malin Ekman Aldén, GD på MFD.

I undersökningen uppger 58 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna att de upplever ensamhet.
En majoritet av eleverna uppger också att de har mått dåligt under pandemin. Den främsta orsaken är att de har känt sig ensamma både under och efter skoldagens slut. De flesta träffar inte sina klasskompisar eller andra vänner. De utför inte heller fritidsaktiviteter i samma utsträckning som tidigare.

För några elever har dock distansundervisningen underlättat skolarbetet. De upplever att de fått mer lugn och ro hemmet, utan resor till och från skolan. De hinner sova, träna och äta bättre.

Skolan behöver bli mer flexibel

– Den sociala distansen ger symptom såsom oro, nedstämdhet, ångest och depressiva symptom. I några fall lyfts till och med suicidala tankar fram i undersökningen. Det är allvarligt och skulle behöva kompenseras med ökad möjlighet till aktivitet. Det är dock intressant att distansundervisningen för vissa elever varit positiv. Det tyder på att skolan behöver bli mer flexibel för att kunna möta elevernas olika behov, säger Malin Ekman Aldén.

Särskolan är en skolform som i hög utsträckning varit öppen under pandemin.
Bland elever i gymnasiesärskolan ser också oron generellt ut att vara lägre. Ungefär en av tre känner sig mer oroliga och ledsna under pandemin, men det finns också en stor grupp elever som svarar att pandemin inte påverkar dem – eller att de faktiskt inte vet om den påverkar dem. Nära hälften av de tillfrågade eleverna i särskolan uppger dock att de önskar att de kunde träna, ta del av andra fritidssysselsättningar eller träffa vänner och släkt.

Om undersökningen
Undersökningen är baserad på svar från unga i åldrarna 16–24 år med olika varianter av funktionsnedsättning. Svaren är framtagna genom 20 djupintervjuer med elever inom reguljärt gymnasium och enkätsvar från 268 elever inom gymnasiesärskolan och 258 inom reguljärt gymnasium. Svaren är därmed inte statistiskt säkerställda men ger en tydlig indikation på elevers utbildning och hälsa under den pågående pandemin.


Foto (genrebild): Stokpic från Pixabay