Sex faktorer kan hjälpa till att avgöra hur mycket litium som behövs för att behandla patienter med bipolär sjukdom. Det visar en studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som är publicerad i tidskriften The Lancet Psychiatry, pekar också ut genetiska markörer som tycks påverka hur snabbt kroppen gör sig av med litium.
– Vår modell är redan nu användbar för att förutsäga hur mycket litium en patient med bipolär sjukdom kommer att behöva. Detta kan minska tid spenderad på att hitta rätt dos för varje patient, vilket kan ha livsavgörande betydelse. Det säger Martin Schalling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
för Molekylär Medicin och Kirurgi (MMK)
Fotograf: Ulf Sirborn
Litium är en av de viktigaste behandlingarna för patienter med bipolär sjukdom, ett tillstånd som är kopplat till ökad risk för självmord. Den kemiska substansen fungerar som en humörstabiliserare och minskar episoder av depression och mani. Hur stort behovet är varierar stort mellan individer. Att hitta rätt dos för varje patient är avgörande. För mycket kan vara giftigt medan för lite inte ger någon effekt. Läkare brukar starta behandlingen med låga doser som ökar över tiden för att minska risken för biverkningar. Det innebär att det kan ta månader innan läkemedlet har någon verkan.
Ny typ av studie med många deltagare
För att övervinna dessa utmaningar har forskare länge försökt att hitta en modell som kan förutsäga dosresponsen, hur kroppen svarar, hos individuella patienter. Tidigare studier har identifierat markörer som ålder, kön och njurfunktion som möjliga förutsägelser för hur snabbt kroppen utsöndrar litium. Det är användbart för att beräkna hur stort behovet är varje dag. De flesta studier har dock varit begränsade till relativt få deltagare.
I den aktuella studien har forskarna undersökt elektroniska patientjournaler och registerdata från totalt 2,357 patienter med bipolär sjukdom. Det är det största antalet deltagare för den här typen av studie hittills. Både män och kvinnor från 17 till 89 års ålder, mestadels av europeisk härkomst, ingick i studien.
Studien hittade samband mellan utsöndring av litium och ålder, kön, njurfunktion (mätt som eGFR), serum litiumkoncentration och medicinering med urindrivande läkemedel och substanser riktade mot renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS), vilket är användbart vid bland annat högt blodtryck.
Vissa grupper behöver mindre litium
– Våra fynd tyder på att äldre personer, kvinnor, patienter med nedsatt njurfunktion och individer som tar vissa mediciner behöver lägre doser av litium. Intressant nog upptäckte vi också att mängden litium som tas och litiumkoncentrationen i blodet inte verkar vara helt proportionella. Detta går lite emot dagens tänkande. Vår modell baserad på dessa förutsägelser förklarade runt 50-60 procent av variationen i utsöndring av litium. Det är bättre än tidigare modeller och kan användas vid beslut om behandling. Det säger försteförfattaren Vincent Millischer, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och ST-läkare vid Medical University of Vienna.
Studien hittade också genetiska samband mellan lägre utsöndring av litium och ett locus på kromosom 11. Det kunde visa att genetiska varianter som påverkar BMI och njurfunktion var förknippade med ändrad utsöndring av litium. När forskarna adderade de genetiska markörerna till modellen förbättrades dess prediktiva förmåga endast marginellt. Forskarna menar dock att fynden öppnar för möjligheten att i framtiden ytterligare anpassa litiumbehandlingen individuellt för varje individ.
Digital app för att hjälpa psykiatriker
– Härnäst vill vi testa vår modell i en klinisk studie för att se om det kan minska tiden det tar att hitta rätt mängd litium för varje patient. Om utfallet är positivt kommer vi att utveckla en digital app. Den kommer i framtiden att kunna hjälpa psykiatriker att identifiera rätt litiumdoser för patienter med bipolär sjukdom, säger Martin Schalling.
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Hjärnfonden, Stiftelsen Söderström Königska, Bror Gadelius Minnesfond, Fonden för Psykisk Hälsa, Stanley Medical Research Institute, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Några av studieförfattarna har erhållit ekonomisk ersättning för föreläsningar och rådgivning från diverse läkemedelsbolag.
Publikation: ”Improving lithium dose prediction using population pharmacokinetics and pharmacogenomics: a cohort genome-wide association study in Sweden,” Vincent Millischer, Granville J Matheson, Sarah E Bergen, Brandon J Coombes, Katja Ponzer, Fredrik Wikström, Karolina Jagiello, Martin Lundberg, Peter Stenvinkel, Joanna M Biernacka, Olof Breuer, Lina Martinsson, Mikael Landén, Lena Backlund, Catharina Lavebratt, Martin Schalling, The Lancet Psychiatry, online 13 maj, 2022, doi: 10.1016/PIIS2215-0366(22)00100-6
Foto överst: Thomas Gustafsson
