Frågor inför valet 2018
till de politiska partierna i Sveriges riksdag

Centerpartiets logotyp
Ditt namn:
Anders W Johnsson

Parti: Centerpartiet

Funktion i partiet: Riksdagsledamot, sjukvårdspolitisk talesperson

 

1. Många som lider av psykisk ohälsa vill inte prata om det öppet på grund av de negativa attityder de möts av. Avser ditt parti att hjälpa till med att minska tabut kring psykisk ohälsa?

Ja. Det är viktigt att prata öppet om psykisk ohälsa och att många mår dåligt. När fler berättar att de mår eller har mått dåligt och öppet diskuterar sina erfarenheter kan tabun brytas. Vi har lagt fram flera offensiva förslag som syftar till att ge fler hjälp vid psykisk ohälsa. Genom vår politik för psykisk ohälsa bidrar vi till att detta kommer upp på dagordningen och förändringar kan komma till stånd. För den som vet att den kan få hjälp är steget kanske mindre att börja prata om sina erfarenheter.


2. Kommer ditt parti arbeta för att minska köerna till psykiatrin?

Ja. Ungas hälsa måste prioriteras högre och köerna minskas drastiskt. Under denna mandatperiod har köerna blivit längre. Bara 10/21 landsting uppfyller nu vårdgarantin. Barn och unga som behöver samtalsstöd måste få det snabbt. De med svårare problem måste snabbt få hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill satsa 300 miljoner kronor per år för att korta köerna. Vi vill samtidigt göra det enklare att få hjälp genom elevhälsan genom att bland annat lyfta in fler kompetenser.

Förutom att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin vill Centerpartiet satsa 1,2 miljarder kronor över tre år till en ny vårdform inom öppenvårdpsykiatrin. Inom den nya vårdformen ska patienter kunna få snabb hjälp utan remiss vid lättare psykisk ohälsa. Satsningen läggs på att stötta landsting och regioner i utökningen av första linjens psykiatri och införandet av den nya vårdformen. Hjälpen kan innebära enklare samtalsstöd av exempelvis samtalsterapeut eller kurator. En del av satsningen viks åt att utbilda fler som kan erbjuda samtalsstöd vid lättare psykiska besvär, och som kan bemanna den nya vårdformen.


3. Personer med psykisk ohälsa har ofta dålig ekonomi då de inte orkar arbeta.
Avser ditt parti att verka för att förbättra levnadsförhållandena för den målgruppen?

Ja. Det är viktigt att det finns en trygghet om man blir sjuk. Ingen ska hamna i kläm mellan olika myndigheter och få den ersättning de har rätt till. Därför behöver myndighetssamverkan bli bättre.

Samtidigt är det viktigt att se till att de som kan jobba får jobba så mycket de kan och orkar med. Att ha en plats i samhället är viktigt och även om man har en psykisk sjukdom ska man kunna jobba och bidra utifrån sina förutsättningar. Vi vill att också människor som är psykiskt sjuka ska ha ett meningsfullt jobb att gå till.

En annan viktig åtgärd för att fler med psykisk ohälsa ska kunna arbeta, om än bara lite, är att stärka rehabiliteringskedjan mellan den sjukskrivne, sjukvården, arbetsgivaren och rehabiliteringsplanering.

Vi vill se anpassade flexibla lösningar för successiv återgång i arbete där den sjukskrivna ges mer utrymme att pröva hur mycket hen klarar av att jobba. Varje människa och situation är unik. Det viktiga är att arbeta i någon form och bryta isoleringen eller helst aldrig hamna i isolering.

Men det finns en ytterligare grupp – de som aldrig någonsin kommer att kunna arbeta i någon omfattning av olika skäl. För den gruppen vill Centerpartiet se en samhällslön, inte att förväxla med medborgarlön. Med en samhällslön ska man inte behöva testas om och om igen utan man ska få sin ersättning och kunna leva utan oro.


4. Tycker ni inom ditt parti att en basinkomst för alla svenska medborgare är ett bra sätt för att underlätta för personer med psykisk ohälsa och låg inkomst?

Nej. Det kan finnas behov av att förenkla det myller av olika bidrag som finns idag. Vår uppfattning är att trygghetssystemen i vissa avseenden ska vara generella (exempelvis föräldrarförsäkringen) men efter behov i andra avseenden (exempelvis försörjningsstöd). Utgångspunkten måste också alltid vara att den som kan arbeta ska arbeta. Därför är det viktigt att trösklarna för att gå från bidrag och/eller försörjning via trygghetssystemen är så låga som möjligt. Det är viktigt att veta att en person aldrig ska vara rädd att bli av med sin ersättning om man prövar att arbeta. Prövar man att arbeta ska det alltid löna sig att göra det.

Vi tror inte att basinkomst skulle bidra till att få fler som kan arbeta i arbete. Dock har Centerpartiet det ovan nämnda förslaget om samhällslön, heller inte att förväxla med medborgarlön.


5.
Bör tandvården ingå i sjukvårdens ordinarie högkostnadsskydd?

Nej. I den dåvarande Alliansregeringen var Centerpartiet med och genomförde en stor tandvårdsreform som bland annat innebär ett utökat skydd för höga tandvårdskostnader och ökat stöd för den som har stora tandvårdsbehov till följd av exempelvis sjukdom. Samtidigt innebär den åldrande befolkningen, där färre som ska försörja fler, samt en mer avancerad sjukvård stora utmaningar för välfärdens finansiering. Vi anser att det finns viktigare områden inom sjukvården att prioritera än att lyfta in tandvården i högkostnadsskyddet.


6. Bör psykisk ohälsa införas som ämne på skolschemat?

Nej. Allt fler barn och unga mår dåligt och det är en oroväckande utveckling. Vi ser inte ett behov av att psykisk ohälsa ska bli ett eget ämne på skolschemat. Det psykiska måendet bör istället i större utsträckning tas upp under lektionerna i idrott och hälsa. Vi vill också stärka elevhälsan genom fler kompetenser så elever som mår dåligt bättre ska kunna få hjälp. Kuratorer, psykologer och andra vuxna gör alla ett viktigt arbete på skolorna för att förebygga psykisk ohälsa.


7.
Bör studieförbunden få mer resurser för cirklar och kurser som vänder sig till personer med psykisk ohälsa?

Vet inte. Vi vill ge mer resurser till folkbildning men vi vill inte öronmärka dessa pengar för särskilda cirklar. När det gäller psykisk ohälsa kan studieförbund göra stora insatser. Redan idag gör studieförbunden stora insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och är en viktig samarbetspartner för många kommuner.


8. Många HBTQ-personer lider av psykisk ohälsa och vittnar om dåligt bemötande i samhället.
Har ditt parti någon handlingsplan för att förbättra bemötandet av HBTQ-personer?

Ja. Transpersoner och HBTQ-personer generellt drabbas i större utsträckning av psykisk ohälsa än övriga befolkningen. Det hänger sannolikt ihop med att många HBTQ-personer fortfarande utsätts för diskriminering, våld och hatbrott. Därför är det angeläget att samhället arbetar med att förebygga hatbrott och att diskrimineringslagarna efterlevs. Vidare behöver fler som mår dåligt få stöd tidigt. Med de förslag vi har för att minska den psykiska ohälsan bl.a. genom stärkt elevhälsa och en satsning på att förstärka första linjens psykiatri för att fler ska få hjälp i tid kan också de hbtq-personer som lider av psykisk ohälsa få hjälp i större utsträckning än idag.