”Det finns en logik i att revisionerna utförs av personer med egen erfarenhet av verksamheten eller liknande verksamhet”, säger Beatrice Ikonen. Hon är ansvarig för Brukarrevisionerna som görs av RSMH Utbildning. ”Och skapar vi de värden för den enskilda som vi vill skapa?” frågar Beatrice.
Brukarrevisioner är en av metoderna för ökat brukarinflytande. Brukarinflytande innebär att den som använder sig av till exempel en träfflokal också ska ha rätt till inflytande över den. Och en brukarrevision är granskning av en verksamhet som utförs av brukare. Resultatet – eller revisionen – är en rapport med målet att presentera vad som är bra eller dåligt med verksamheten och vad som kan förbättras.
Förbättringsmålet
Jens Strömvall såg en annons där RSMH sökte folk till en brukarrevisorsutbildning, tyckte att det verkade intressant och hörde av sig till RSMH. ”Det var väl i en period då jag inte jobbade så mycket”, minns han. Uppdraget har varit lite blandat. Som brukarrevisor reste han en del, gjorde besök på en enhet eller verksamhet. Snappade upp lite av varje, från hur lokalerna såg ut till stämningen.
Sedan åkte revisorerna tillbaka till Stockholm och gjorde en intervjuguide med uppåt 35 frågor. Reste tillbaka till enheten och gjorde intervjuer med 12–16 brukare och sedan tillbaka till Stockholm igen för svarsanalys och rapportskrivning.
”Det viktigaste är att vaska fram förbättringsförslag, resultatet ska ju vara konstruktivt för alla inblandade. I vissa fall har jag hört i efterhand att någon förbättring gjorts: på enheten eller för en enskild individ”, berättar Jens.
Intervjusituationen och rapporten är för många en möjlighet att fundera på vad man vill ha av en verksamhet, menar Beatrice Ikonen.
”Just på grund av det faktum att brukarrevisionen är en explorativ verksamhet till skillnad från en brukarundersökning – att man tankar av revisorerna och de intervjuade deras egen analys. Ett bemötande är inte bara bra eller dåligt.”
Psykisk ohälsa en av meriterna
Jens Strömvall är en person som tycker om när det händer saker.
”Jag är alltid på väg till eller från någonting tycker om att testa olika jobb. Jag har alltid tyckt att jag har varit harig men jag hoppade till exempel på alla olika jobb jag fick förra året”, berättar Jens. ”Och en kompis frågade om jag skulle resa iväg själv på de där långa resorna – och det skulle jag ju. Så jag kanske inte är så harig trots allt.“
Jens är numer samordnare för brukarrevisioner och har då även lite koll på teamet, lönelistor, kontakt med chefer och uppdragsgivare.
Beatrice Ikonen har arbetat på RSMH Utbildning sedan 2021 och på RSMH sedan 2018. Hon är gift och har två barn, två mopsar och två hamstrar. Hon har arbetat med sociala frågor i 25 år och kommer från Sundsvall.
”Vi har gjort ett 20-tal brukarrevisioner sammanlagt och fyra sedan jag började 2021”, säger Beatrice.
En brukarrevisor är alltså en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, men krävs det något mer?
”Det är väldigt viktigt att kunna ta olika personer, olika personligheter. Så att man inte kör fast mitt i intervjun. En intervjuperson kanske berättar sin livshistoria och då måste man kunna ta det”, förtydligar Jens. “Man måste kunna jobba i grupp och vara lite smidig och flexibel.”
Det gäller också att brukarrevisorn är så pass återhämtad att hen klara av att göra sitt jobb.
”Den enda meriten kan ju inte vara att man har egen erfarenhet. Det innebär ju mest att man har en större förförståelse för verksamheten och för den man intervjuar.”
Ett hopp och en röst
Det viktigaste är att ge de intervjuade en röst tycker Jens. Och klarar att få ner detta i en rapport.
Han menar att den med egenerfarenhet har större utsikter att inge trygghet hos brukaren. Och större möjlighet att inge hopp; ”Hen har också varit under isen, kanske går det att vända även på min egen situation.”
”Men jag tycker att det blir mer och mer så att man upplever egenerfarenhet som något positivt ute i samhället”, menar Jens. ”Och det är inte längre något nytt som behöver förklaras.”
”Vi är så otroligt styrda av att göra rätt istället för att göra bra”, säger Beatrice när jag frågar varför man ska göra brukarevisioner. ”Att vi som jobbar med brukarrevisioner får komma in och hjälpa verksamheterna att göra bra. Det lockar mig.”
”Det är klart att personalen skulle kunna göra undersökningen, säger Jens. ”Men då blir kanske brukarna rädda för repressalier; eller att personalen blir arg eller sur.
En brukare är ju inte i beroendeställning till en brukarrevisor. Jens tror att det i allmänhet är bra att någon utifrån gör intervjuerna. Han menar att en brukarrevisor får mer ärliga och uppriktiga svar än om personal skulle göra intervjuerna.
”Speciellt om Intervjupersonen kommer med kritik, menar Jens. ”Men då gäller det att vi tar emot kritiken och framför den på ett bra sätt.”
Positiv respons till revisionerna
Jens hoppas att det kommer in fler uppdrag så att de som arbetar med brukarrevisioner kan fortsätta att göra det. Och Beatrice menar att alla som bedriver stöd till brukare inom området psykisk ohälsa skulle se brukarrevisionen som ett viktigt verktyg i utvecklingsarbetet av sina verksamheter:
”Jag skulle också vilja att man ställde krav på egenkontroll av verksamheter. Och att brukarrevisioner är en del av kravet, när man upphandlar vård- och omsorgsaktörer”. Beatrice tror ändå att många av beställarna har varit förvånade över att en brukarrevision är en så pass avancerad produkt.
”Många har varit väldigt positiva till revisionerna”, säger Jens. ”Jag upplever att responsen varit positiv framför allt från de vi har intervjuat. Men också från enheterna och cheferna.”
Text och foto: Maria Fornstedt
(Utom foto på Jens Strömvall: Selfie)
Fotnot: RSMH och NSPH har arbetat tillsammans i Stockholm nu med tre-fyra revisioner senaste året. Även Verdandi gör Brukarrevisioner och då med fokus på beroendevård. Sedan finns Brukarrevisionsbyrån i Uppsala. Även enskilda aktörer har förekommit.
