Brukarrevisionsbyrån (BRiU) i Uppsala har genomfört en brukarrevision på Affektiv mottagning 2. Målsättningen är att utvärdera hur patienterna upplever vården på mottagning 2. Denna revision genomfördes mellan hösten/vintern 2018 och blev färdig i slutet av februari 2019.
Personer med egen erfarenhet granskar kommunens och Region Uppsalas verksamheter
En brukarrevision börjar alltid med att kommun eller regionen beställer en sådan från Brukarrevisionsbyrån för att de vill få svar på vad patienter/brukare tycker. Det som är speciellt med denna metod är att det är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som genomför uppdraget genom att intervjua patienter. Brukarrevisorerna utvärderar vården ur ett patientperspektiv.
Brukarrevisorerna formulerar egna frågor men tar även med frågor som uppdragsgivaren vill ha svar på. Därefter söker uppdragsgivaren efter patienter som vill delta i revisionen och meddelar revisorerna vilka personer som vill bli intervjuade. Sedan kontaktar revisorerna intervjupersonerna och bestämmer tid och plats för genomförandet av intervjuerna.
När intervjuerna är genomförda så sammanställs resultatet i en rapport som sedan återrapporteras både till uppdragsgivaren och informanterna. I rapporten skriver revisorerna bland annat vilka förbättringsområden de har identifierat utifrån informanternas svar och vilka förbättringsförslag man önskar att uppdragsgivaren ska genomföra.
Uppdrag Affektiv mottagning 2
Mottagning 2 är uppdragsgivare. Patienterna på mottagningen tillhör två olika team – antingen bipolärteamet eller personlighetssyndromsteamet. Uppdragsgivaren vill få veta hur patienterna upplever det att tillhöra ett team. En skillnad mellan de två teamen var vilken behandling de får. De som tillhör bipolärteamet får mediciner och i bästa fall psykoeduktion och de som tillhör personlighetssyndromteamet får DBT (dialektisk beteendeterapi). En annan skillnad mellan patienterna var hur man såg på framtiden. Patienter som tillhör bipolärteamet ansåg sig vara kroniskt sjuka, medan de som tillhör personlighetssyndromsteamet ansåg att de kan bli av med diagnosen så småningom.
- Det var svårt att få tag i informanter i teamet personlighetsyndromteamet för att de oftast är sjukare, säger Elsa Kjellander.
Några resultat av intervjuerna
Patienterna upplever vården mycket olika. De flesta är nöjda med vården och bemötandet i förhållande till vad de upplev tidigare.
Ingen verkar känna till att personalen har börjat arbeta i team och vad det innebär.
Ett annat resultat som stack ut var delaktighet/eget ansvar. Personerna upplevde att de fick ta för stort ansvar än det var bra för dem genom att de själva får göra efterforskningar om behandling och medicinering. Informanterna säger också att personalen missbedömer allvaret i deras behov av hjälp för att de är verbala och kan prata om sin sjukdom. Informanterna vill få större förståelse från vården för hur mycket de kämpar i sin vardag. Kontinuiteten har blivit bättre.
Teamarbete och fasta vårdkontakter är några faktorer för god vård som informanterna i denna revision skattar högst.
Det som dock behöver förbättras enligt informanterna är kommunikation och information mellan personal och patient. Man upplever att den största bristen ligger i struktur och för liten budget.
Några exempel på förbättringsförslag från informanterna:
- Informera alla patienter om mottagningens nya arbetssätt med att arbeta i team. Syftet med arbetssättet, vad det innebär och vilka fördelar det har för patienterna.
- Ljudisolera behandlingsrummen.
- På grund av medicinbiverkningar finns det ett behov av tillgång till vatten i väntrummet. Det vore även trevligt med kaffe i väntrummet.
- Anslagstavla i väntrummet.
- Gör behandlingsrummen mer ombonade.
- Att ha något att läsa i väntrummet, till exempel en pärm med information om träffpunkter, föreningar, gruppbehandlingar och vad som händer på mottagningen.
- Erbjud anhörigstöd även till ”nya” anhöriga.
- Skapa en möjlighet för patienterna att regelbundet träffa mottagningens chefer och personal för utbyte av information och synpunkter.
Elsa menar att samarbetet med personalen på mottagningen fungerade bra.
Text: Karin Olin-Knutsson och Petra Rohrer
Bild: Petra Rohrer
