Många mår allt sämre idag och får vänta på hjälp mycket länge om de överhuvudtaget får hjälp. De orkar inte arbeta vilket resulterar i dålig ekonomi. Vox Vigor har frågat de åtta riksdagspartierna, i Uppsala kommun, i Region Uppsala och i riksdagen, vad de tänker göra åt problemen. På denna sida presenteras en sammanfattning av de olika frågorna.

För att få en fullständig bild av var partierna står i de olika frågorna rekommenderar redaktionen alla besökare att läsa partiernas originaltexter som finns länkat längst ner på denna sida. Där presenteras varje parti för sig och hur de svarat i riksdagen, Uppsala region och Uppsala kommun.

 

1. Hur minska tabut kring psykisk ohälsa?

Det råder ofta en tystnad kring frågan om psykisk ohälsa. De drabbade vågar inte prata om det öppet då de för det mesta möts av negativa attityder och oförstående från sin omgivning. Det syns ju inte alltid utanpå.
Samtliga partier är överens om att det behövs debatt och en attitydförändring i samhället.


Tidiga insatser, tydligt och tillsammans

Socialdemokraterna har beslutat om ett riksomfattande program för att förändra såväl samhällets som individens attityder till personer med psykisk ohälsa. Det krävs förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Moderaterna sammanfattar ledorden för att bekämpa psykisk ohälsa: Tidiga insatser, tydligt och tillsammans.

Elevhälsan behöver stärkas, betonar alla partier. Satsning på BUP är viktigt skriver flera. Screening för psykisk hälsa inom elevhälsan, föreslår socialdemokraterna. BVC, förskola och skola är viktiga instanser som tidigt kan upptäcka signaler från unga som mår dåligt, betonar Sverigedemokraterna. Man kan lära sig att se signalerna och med enkla medel undvika psykisk ohälsa skriver Vänsterpartiet.

Kristdemokraterna vill att elevhälsan får samma huvudman som den övriga hälso- och sjukvården i stället för att ansvaret ska ligga på skolan. Då skulle elevhälsans medicinska personal få möjlighet att arbeta mer förebyggande. Miljöpartiet vill stärka suicidpreventionen, förebyggande av självmord, genom att öka resurserna till organisationer som arbetar förebyggande med detta. Flera andra partier markerar denna fråga som viktig.


Psykiatriambulanser och videosamtal med psykolog

Liberalerna föreslår att det inrättas psykiatriambulanser i hela landet för att hjälpa människor i kris och i självmordssituationer. Centern vill ha tillgängliga och alternativa mötesplatser för både unga och äldre.
Moderaterna föreslår digitala lösningar i vården. Tekniken är särskilt lämplig inom just psykiatrin eftersom samtalet är så centralt, anser de. Det gör det möjligt för patienter att få hjälp i hemmet genom ett videosamtal med en psykolog i stället för att sitta i ett väntrum bland andra.

2. Hur minska vårdköerna till psykiatrin?

Också när det gäller att komma till rätta med de alltför långa vårdköerna inom psykiatrin är partierna överens om att något måste göras. Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag för Region Uppsala lagt mer resurser på både Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping.


Vårdcentraler för lindrig och måttlig ohälsa

Socialdemokraterna och Miljöpartiet trycker på satsningar på vårdcentraler för att behandla lindrig och måttlig ohälsa. Men först en satsning på vårdpersonalen, understryker socialdemokraterna. Med fler sjuksköterskor finns det mer tid för patienterna. Liberalerna vill ha fler psykologer. Vårdcentralerna måste kunna remittera till psykoterapi. Miljöpartiet vill se fler kuratorer och psykologer som kan erbjuda terapibehandling. Också Moderaterna vill förbättra tillgången till skolsköterskor och skolkuratorer.

Centerpartiet vill stärka elevhälsan och satsa på BUP, öppna BUP- mottagningarna i Östhammar och Tierp igen De vill även stötta landsting och regioner i utökningen av den s.k. första linjens psykiatri och införandet av den nya vårdformen. Hjälpen kan innebära enklare samtalsstöd av exempelvis samtalsterapeut eller kurator.

Vårdgaranti och prestationsbaserad ersättning

Moderater, Liberaler och Kristdemokrater tar upp att de vill återinföra Kömiljarden, en satsning för att minska vårdköerna. Kristdemokraterna trycker på fördelen här med en prestationsbaserad ersättning. Moderaterna och Kristdemokraterna vill förstärka vårdgarantin som innebär att alla ska ha rätt till ett första besök inom 30 dagar. Sverigedemokraterna anser att väntetiden för barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska vara maximalt 14 dagar.

3. Ofta dålig ekonomi – hur förbättra levnadsförhållandena?

Alla partier är eniga om att ekonomin måste förbättras för personer med psykisk ohälsa men hur man ska gå till väga varierar. Miljöpartiet vill införa ett helt nytt trygghetssystem som är enkelt, inkluderande och jämlikt. Trygghetssystemet skötas av en myndighet
Vänsterpartiet vill stärka sjukersättningen. I Uppsala vill de införa ett kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning. Socialdemokraterna De vill fortsätta arbetet med egenmakt och med hemmasittare som ska ges möjligheter att komma tillbaka till skola, arbete eller någon annan typ av sysselsättning. De vill satsa på peer supporter (anställa personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa). Centerpartiet anser att det behövs samverkan mellan olika myndigheter. Det är viktigt att stärka rehabiliteringskedjan mellan den sjukskrivne, sjukvården, arbetsgivaren och rehabiliteringsplanering.


Mer flexibilitet i sjukförsäkringen

Liberalerna och Kristdemokraterna vill att sjukförsäkringen ska bli mer flexibel genom att de fasta stegen – på 25, 50, 75 och 100 % slopas.
Moderaterna vill införa en förebyggandegaranti som innebär att den som har ett jobb och är i behov av förebyggande insatser ska kunna påbörja dessa inom en månad. De vill också införa en särskild rehabiliteringskedja för lätta psykiska diagnoser med tidigare insatser, kombinerat med specialiserade handläggare hos Försäkringskassan och ett särskilt omställningsspår hos Arbetsförmedlingen.


Dansk modell

Sverigedemokraterna förordar en ny anställningsform efter dansk modell där personer ska kunna arbeta efter enskild förmåga men få betalt. Arbetsgivaren skulle betala den del som personen arbetar och resterande del skulle staten betala. För dem som inte orkar arbeta alls ska sjukförsäkringen och a-kassan fungera bättre än vad den gör idag.

4. Är en basinkomst för alla bra?

Samtliga partier är emot basinkomst. Vänsterpartiet vill ha ett system med trygga och förutsägbara socialförsäkringssystem i form av sjukförsäkring med mera. Socialdemokraterna anser att alternativ som basinkomst och medborgarlön aldrig kan ersätta allas rätt till arbete, och därför
inte är något som förespråkas av dom.


Gemensam skattefinansierad försäkring

Miljöpartiets vision är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst. Miljöpartiets långsiktiga mål är att införa vad de kallar Arbetslivstrygghet. De vill införa en gemensam, skattefinansierad försäkring för både sjukdom och arbetslöshet – ett samlat trygghetssystem som är tydligt och omfattar alla och som har en lägsta ersättning – något som inte finns idag. . För att undvika att individer bollas runt mellan olika myndigheter och riskerar att falla mellan stolarna ska trygghetssystemet skötas av en samlad myndighet.


Vill ha samhällslön

Centerpartiet tror inte att en basinkomst skulle bidra till att få fler i arbete av dom som kan arbeta. Centerpartiet vill i stället ha en samhällslön, inte att förväxla med medborgarlön. Med en samhällslön ska man inte behöva testas om och om igen utan man ska få sin ersättning och kunna leva utan oro. Liberalerna vill att skydden vid sjukdom, funktionsnedsättning och arbetslöshet ska fungera som försäkringar. Både den som haft en låg inkomst och den som haft en högre ska känna sig trygga, inte frukta att behöva gå från hus och hem den dag de blir sjuka eller arbetslösa. Det gör att även höginkomsttagare vill vara med och betala för trygghetssystemen, eftersom de vet att också de får något tillbaka när de behöver. Sverigedemokraterna skriver att de vill värna ett väl utbyggt och fungerande välfärdssamhälle där ingen inklusive personer med psykisk ohälsa ska behöva ramla mellan stolarna eller på annat sätt bli särskilt utsatt.


Fler i arbete ökar samhällets möjlighet att ge stöd

Kristdemokraterna poängterar att det både måste finnas en god ekonomisk grundtrygghet för den som saknar arbetsförmåga och ett gott stöd för att återfå arbetsförmågan för den som kan det. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser. Moderaterna betonar också vikten av att det ska lönar sig att arbeta. Det är grunden för vår gemensamma välfärd. När fler jobbar, så finns mer resurser att fördela till hälso- och sjukvård, skola och polis. Då blir det också möjligt för samhället att ge stöd och hjälp till den som inte kan arbeta.

5. Bör tandvården ingå i högkostnadsskyddet?

Tandvården splittrar partierna. Vänsterpartiet vill ha ett högkostnadsskydd som innebär att ingen ska behöva betala mer än 2 000 kronor för tandvård. Socialdemokraterna säger nej med motiveringen att de i stället vill stärka högkostnadsskyddet för att skapa ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa. En utredare har fått i uppdrag att föreslå hur tandvårdssystemet kan bli mer jämlikt och resurseffektivt. De förändringar som föreslås ska gynna en regelbunden och förebyggande tandvård. Miljöpartiets mål på sikt är att tandvården ska ha samma villkor som övrig vård och därför vara en del av den offentligt finansierade vården och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd. Skillnaderna i tandhälsa ska minska genom förebyggande insatser i socioekonomiskt utsatta områden.


Det finns viktigare områden att prioritera

Centerpartiet pekar på att de i den förra alliansregeringen var med och genomförde en stor tandvårdsreform. Den åldrande befolkningen, där färre ska försörja fler samt en mer avancerad sjukvård innebär stora utmaningar för välfärdens finansiering. De anser att det idag finns viktigare områden inom sjukvården att prioritera än att lyfta in tandvården i högkostnadsskyddet. Liberalerna säger nej men vill att högkostnadsskyddet ska förbättras stegvis. Förstärkningen av tandvårdsstödet skall i första hand gå till dom som har låga inkomster. Man ska dels prioritera förebyggande tandvård, dels de människor som har de allra största behoven.


Tänderna en del av kroppen

Kristdemokraterna anser att tänderna är en del av kroppen. Tandvården bör därför på längre sikt, när ekonomin tillåter, ingå i det högkostnadsskydd som finns för vanlig sjukvård. Hur detta ska ske behöver givetvis utredas noggrant. Moderaterna vill inte att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens olika system och ersättningsmodeller. De förespråkar istället att utveckla nuvarande system. Det behövs bl.a. ett ökat samarbete mellan tandvården och vården av de mest sjuka – ofta äldre som är kroniskt sjuka och multisjuka – som behöver bli mer sammanhållen. Det finns ett tydligt samband mellan försämrad munhälsa och allmän hälsa.


Särskilda subventioner för studenterna

Sverigedemokraternas uppfattning är att tandvården på sikt ska inrymmas inom sjukvårdens högkostnadsskydd, och att patientavgifterna ska harmonieras med sjukvården. Samarbetet och utbytet av kunskap mellan tand- och sjukvården måste förbättras och förebyggande tandvård måste prioriteras. Ett nytt högkostnadsskydd som avser tandvårdskostnader ska införas och omfatta alla över 20 år. Undersökningsavgiften ska hållas låg, så att medborgarna uppmuntras till regelbunden kontroll av munhälsan. För personer över 20 år som studerar, ska särskilda subventioner finnas.

6. Psykisk ohälsa på skolschemat?

Alla partier säger nej till att införa psykisk ohälsa som ämne på skolschemat. Men flera vill integrera det i skolarbetet.

Vänsterpartiet uppger att de inte vill detaljstyra folkbildningen som själv ska forma sin verksamhet utifrån behov och efterfrågan. Socialdemokraterna skriver att regeringens utredare har föreslagit att psykisk hälsa bör integreras i läroplanen ämnesövergripande. Det skulle också kunna göras inom ramen för ett befintligt skolämne, t.ex. Idrott och hälsa. De vill också att psykisk hälsa ska inkluderas tydligare i elevhälsan.


Orsakerna bakom psykisk ohälsa viktigast

Miljöpartiet ser att det som behöver prioriteras är insatser som kommer åt orsakerna bakom den stigande psykiska ohälsan. De pekar på Folkhälsomyndigheten som bedömer att huvudorsaken till utvecklingen är faktorer inom skolan. Stress över skolresultat och betyg är en viktig orsak till att unga mår dåligt. Centerpartiet ser inte ett behov av att psykisk ohälsa ska bli ett eget ämne på skolschemat. Det psykiska måendet bör istället i större utsträckning tas upp under lektionerna i idrott och hälsa. De vill också stärka elevhälsan genom fler kompetenser så elever som mår dåligt bättre ska kunna få hjälp. Kuratorer, psykologer och andra vuxna gör alla ett viktigt arbete på skolorna för att förebygga psykisk ohälsa.


Det behövs färre ämnen i skolan, inte fler

Liberalerna säger: Det behövs färre ämnen i skolan, inte fler. Men vi vill att man pratar mer om psykisk ohälsa i skolan! Kristdemokraterna anser att ett sätt att öka kunskapen och att arbeta med attitydförändring i skolan är att ge psykisk ohälsa ett större utrymme, inte som eget ämne men exempelvis genom en stärkt elevhälsa. Sverigedemokraterna anser att psykisk ohälsa inte lämpar sig som skolämne. Det är bättre att lärarna och annan skolpersonal är utbildade i psykisk ohälsa och hur de skall hantera problemen.


Översyn av skollagen behövs

Moderaterna vill se över möjligheterna att psykisk ohälsa kan bli en del av läroplanen – dock inte som ett eget ämne, utan det bör precis som till exempel sexualkunskap ingå i ett bredare skolämne. Det bör övervägas om regelbundna samtal med elevhälsan ska bli obligatoriskt för alla barn och ungdomar. Moderaterna föreslår också att det genomförs en översyn av skollagen i syfte att förbättra tillgången till skolsköterska och skolkurator.

7. Mer resurser till studieförbunden för cirklar och kurser för personer med psykisk ohälsa?

Samtliga partier ser studieförbundens verksamhet som värdefull men poängterar att de inte ska lägga sig i deras verksamhet eller styra innehållet. En del vill ge mer pengar. Andra anser att studieförbunden kan omfördela medlen.


Samhället får massor tillbaka

Vänsterpartiet i regionen och kommunen vill se höjda anslag till studieförbunden men vill inte styra deras verksamhet. Socialdemokraterna i regionen och kommunen stöttar gärna studiecirklar som riktar sig till personer med psykisk ohälsa men vill inte lägga sig i exakt hur de planerar sin studiecirkelverksamhet. Miljöpartiet vill öka stödet till föreningsliv och studieförbund. ”För varje krona som Sverige satsar på föreningsliv, folkbildning och idrott får samhället massor tillbaka. Att främja det livslånga lärandet är en hjärtefråga för Miljöpartiet.”


Studieförbunden måste komma med förslag

Centerpartiet vill ge mer resurser till folkbildning men de vill inte öronmärka pengarna för särskilda cirklar. ”Studieförbunden fyller en viktig funktion för många grupper, däribland människor som lider av psykisk ohälsa”. Centerpartiet är inte främmande för att i framtiden öka deras anslag om det kan motiveras, men det är inget de i dagsläget har finansiering för i sitt förslag till mål och budget. ”I sådant fall vill vi emellertid att initiativet ska komma från studieförbunden – de ska kunna presentera ett koncept för människor med psykisk ohälsa och visa på hur det skulle förbättra deras situation. Vi vill inte öka anslagen generellt utan att veta att de har en färdig idé om hur det ska förvaltas” skriver Centerpartiet.


Rimligt med litet mer resurser

Liberalerna skriver att studieförbundens verksamhet ska vara fri och frivillig. Politiker ska inte styra vilken verksamhet de erbjuder, det ska de bestämma själva. Däremot kan det vara rimligt att de får lite mer resurser om de ordnar verksamhet för personer med särskilda behov, som kanske innebär extra kostnader. För personer med psykisk ohälsa kanske det kan behövas mindre grupper t ex? Liberalerna uppmanar alltid folk att kontakta ett studieförbund och förklarar vilken utbildning de behöver. Oftast kan studieförbunden då skräddarsy utbildningar.


Pengar finns

Moderaterna säger nej. Det vore mycket bra om Studieförbunden vill engagera sig i dessa frågor och pengar finns. Förbunden är demokratiska organisationer som kan lägga om inriktningen för verksamheten så att det passar allmänheten. Politiska partier ska inte styra studieförbundens kursutbud och utformning. Uppföljning och utvärdering av resultaten av studieförbundens insatser ska ligga till grund för tilldelning av resurser. Vi vill inte ställa grupper mot varandra och ser att psykisk ohälsa kan bero på många olika anledningar.


Det sociala livet viktigt

Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att de med psykisk ohälsa kommer ut i det sociala livet, om det så är att arbetsträna eller gå kurser och utbilda sig. Sverigedemokraterna uppger att de gärna tittar närmare på frågan men inte har satt av resurser för just det.

8. HBTQ-personer blir ofta dåligt bemötta och mår dåligt. Har ditt parti en handlingsplan?

Samtliga partier vill förbättra situationen för HBTQ-personer. Alla har idéer om hur det kan åstadkommas. Däremot är det ibland litet oklart om det är en utarbetad handlingsplan eller åsikter om vilka åtgärder som bör vidtas.


HBTQ-utbildning på alla arbetsplatser inom vården

I riksdagen ser Vänsterpartiet det som självklart att alla människor ska få ett gott bemötande oavsett eventuella sjukdomar eller tillstånd. Däremot har partiet inte någon ambition att skapa en handlingsplan.
I regionen vill Vänsterpartiet att alla arbetsplatser inom vården i Region Uppsala ska genomgå en HBTQ-utbildning och arbeta aktivt med dessa frågor. Ett alternativ kan vara de HBTQ-certifieringar som RFSL erbjuder, eller motsvarande utbildning som håller samma kvalitet. ”På Vänsterpartiets initiativ har kommunen skapat en egen HBTQ-diplomering och har diplomerat flera olika verksamheter under mandatperioden, vilket vi vill att kommunen ska fortsätta göra.”


Arbete med jämställdhetsintegrering

Socialdemokraterna håller på att ta fram ett HBTQ-program. De vill genomföra utbildningsinsatser för personal inom människovårdande yrken samt för personal i skolan och inom socialtjänsten för att öka kunskaperna om HBTQ-personer för bättre stöd och hjälp samt bemötande, vård och behandling. Region Uppsala ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i samtliga verksamheter. Genom Region Uppsalas likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kommunens mål är att alla kommunens medarbetare ska ha kompetens i HBTQ-frågor för att skapa en inkluderande arbetsmiljö och ge en likvärdig service till alla invånare. Vi vill även stärka samarbetet med organisationer som jobbar för HBTQ-personers rättigheter.


Nationellt utbildningspaket önskvärt

Miljöpartiet vill bland annat att Socialstyrelsen tar initiativ till att tillsammans med HBTQ-organisationer ta fram ett nationellt utbildningspaket som kan stärka likarättsarbetet inom vården, i synnerhet kunskapen om och bemötandet av hbtq-personer. Regeringen har lagt fram ett förslag om utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner, så att gruppen bland annat ska omfattas av lagen om hets mot folkgrupp. I regionen utreder de hur transpersoner bemöts i  sin vardag – i skolan, på jobbet, inom sjukvården och så vidare – för att få fler konkreta förslag på förbättringar. I kommunen driver Miljöpartiet HBTQ-personers tillgänglighet i alla kommunala verksamheter, då de ser det som en tillgänglighetsfråga. Det handlar om bemötande, anpassning av fastigheter, utbildning av personal och certifiering av olika slag.

Centerpartiet har ingen egen handlingsplan för att förbättra bemötandet av HBTQ personer. Däremot arbetar de aktivt med att förbättra regionens arbete med detta. Det behövs mer HBTQ-kunskap i vården på alla nivåer, konstaterar de. Med de förslag Centerpartiet har för att minska den psykiska ohälsan bland annat genom stärkt elevhälsa och en satsning på att förstärka första linjens psykiatri för att fler ska få hjälp i tid kan också de HBTQ-personer som lider av psykisk ohälsa få hjälp i större utsträckning än idag, anser Centerpartiet.


Vill modernisera lagarna om könstillhörighet

Liberaler har drivit på för att förbudet mot diskriminering, hets och hatbrott nu skärps. De vill också modernisera lagarna om könstillhörighet för att öka friheten för unga transpersoner. I förskolan och skolan läggs grunden för attityder senare i livet. Skolan måste bli bättre på att aktivt bryta ner skadliga normer och agera mot mobbning och utsatthet. Kommunens personal ska ha tillräckliga HBTQAI-kunskaper för att alla ska få ett korrekt bemötande.

Också arbetet mot våld i nära relationer måste innehålla ett HBTQAI-perspektiv. Vården ska vara inkluderande och normkritisk, liksom övriga delar av samhället. Fler av regionens verksamheter ska HBTQ-certifieras. Vården behöver mer kunskaper om transpersoners särskilda hälsoproblem.


Patientlagen måste få genomslag

Kristdemokraterna anser att det krävs ökade insatser för att patientlagen ska få genomslag. Det kan handla om värdegrundsarbete samt att säkerställa att vårdpersonal som möter exempelvis HBTQ-personer har rätt kompetens för att lyssna och fånga upp deras unika vårdbehov. De har i sitt regionala handlingsprogram föreslagit en rad åtgärder för alla människor med psykisk ohälsa. Där inkluderas självklart HBTQ-personer. Om det finns personal inom vården i Uppsala län som har problem med människor på grund av deras sexuella läggning måste arbetsgivaren agera direkt. Det är inte acceptabelt

Moderaterna vill utveckla den första nationella strategin, HBT-strategin, som infördes av alliansregeringen. Denna strategi hade som syfte att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla människor – oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. De vill se utvecklade HBTQ-strategier och HBT-certifiering av skolor i kommuner och landsting. Under förra mandatperioden tog Moderaterna fram HBTQ-lyftet. Dessutom tog Alliansregeringen fram en HBT-strategi. Moderaterna står bakom den plan som Uppsala kommun har.


Sexuella preferenser en privatfråga

Sverigedemokraterna anser att trakasserier och diskriminering mot människor på grund av deras sexuella läggning är oacceptabelt och skall rättsligt beivras. De har ingen specifik handlingsplan för HBTQ-personer men anser att fokus måste ligga på antalet vårdplatser. Lyckas man få fler vårdplatser inom psykiatrin kommer det självklart också att gagna HBTQ-personer som lider av psykisk ohälsa. Vidare tycker Sverigedemokraterna att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid.

9. Träffpunkter för personer med psykisk ohälsa. Vill ditt parti ge mer resurser till dem?

Vänsterpartiet anser att träffpunkterna ska bevaras och utvecklas. Partiet satsar mer resurser på psykiatri och psykisk ohälsa. Träffpunkter kan vara en del av satsningarna.


Peer supporters anställs

Socialdemokraterna berättar att de under innevarande år öppnat upp för att anställa personer med egen erfarenhet, så kallade peer supporters, inom träffpunkterna. Två personer har nu börjat sin anställning där. När det kommer till önskemål om olika sorters utrustning har partiet en öppen inställning, säger de. Socialdemokraterna är glada att många brukare organiserar sig i Träffpunkternas intresseförening. Där finns möjligheten att lyfta sådana här frågor direkt till politikerna. De uppger att de inte har fått frågan om fler datorer tidigare, men om det behövs så får de självklart lösa det. ”Välfärden behöver mer resurser. Det satsar vi hellre på än att sänka skatten”.


Starkt brukarinflytande viktigt

Miljöpartiet vill att arbetet med träffpunkter för personer med psykisk funktionsnedsättning eller beroendeproblematik ska finnas kvar och vidareutvecklas, eftersom det är en viktig verksamhet som gör stor nytta. Det är viktigt både med strukturerad sysselsättning och kravfria mötesplatser dit det går att komma och bara vara och träffa andra människor. Träffpunkterna bör finnas i närheten av där människor bor för att minska tröskeln för dem som vill delta i verksamheten. Det är viktigt att värna om kontinuitet och kvalitetsutveckling med starkt brukarinflytande vid de kommunala träffpunkterna. Miljöpartiet går även till val med att skapa träffpunkter med inriktning mot fysisk aktivitet i samverkan med aktörer från civila samhället som driver motionsanläggningar, eftersom fysisk aktivitet är ett erkänt och välfungerande sätt att långsiktigt motverka psykisk ohälsa samtidigt som det är ett trevligt sätt att umgås.


”Enda parti som avsätter extra resurser till träffpunkterna”

Centerpartiet pekar på att ensamhet är något som kan leda till eller förvärra psykisk ohälsa, varför de är måna om att främja möten och gemenskap. Ensamhet är ett stort problem, i synnerhet bland äldre som till exempel lever ensamma efter att en partner gått bort eller som inte längre har regelbunden kontakt med vänner och bekanta efter pensionen.

Centerpartiet sätter som enda parti av extra resurser till träffpunkterna i sitt förslag till mål och budget för Uppsala kommun. Vi vill framförallt se mer kultur- och fritidsaktiviteter i anslutning till träffpunkterna, då forskning indikerat att kultur och motion kan vara värdefulla komplement till behandling och rehabilitering av både fysiska och psykiska åkommor och dessutom verkar förebyggande. Samtidigt förordar vi ett decentraliserat styre, vilket innebär att om träffpunkternas personal och besökare hellre vill använda resurserna till längre öppettider, fler datorer eller fler kollegor kommer vi inte att invända mot det.


Bör bli enklare att ansöka om extra medel

Liberalerna vill att det ska bli enklare för föreningar och träffpunkter att ansöka om extra medel för de investeringar som kan behövas för att utveckla verksamheten. Träffpunkterna är viktiga. Men ”däremot har vi från Liberalernas sida valt att lägga fokus främst på att stärka vården och möjligheterna att snabbt få hjälp att ta sig ur sin problematik, både om man är akut eller lindrigt sjuk. Som vi ser det är det den mest brådskande åtgärden inom politikområdet just nu”.

Kristdemokraterna pekar på att träffpunkter överlag är viktiga för människor och utan tvekan ska utvecklas enligt efterfrågan och i dialog med de individer som nyttjar träffpunkten.


Nej – andra prioriteringar

Moderaterna säger nej. I budgeten för 2018 har de prioriterat att införa barnhälsoteam i förskolan i syfte att fånga upp barn i tid. De vill även ha bättre samverkan med Region Uppsala så att ingen ska riskera att hamna mellan stolarna och för att motverka psykisk ohälsa.

Sverigedemokraterna har av ekonomiska skäl valt bort träffpunkterna till förmån för fler vårdplatser. Barn och unga är en grupp som inte får hamna mellan stolarna, poängterar Sverigedemokraterna. De som behöver hjälp och behandling måste få den hjälp de behöver!

 

Partiernas fullständiga svar:

Vänsterpartiet
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Socialdemokraterna
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Miljöpartiet
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Centerpartiet
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Liberalerna
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Kristdemokraterna
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Moderaterna
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun

Sverigedemokraterna
Riksdagen, Region Uppsala, Uppsala kommun