Autism kan kopplas till annorlunda uppfattning av rörelse i spädbarnsåldern

Barn som senare utvecklar symptom på autism har redan vid fem månaders ålder en annorlunda aktivitet i hjärnans synbark när de tittar på saker som rör sig och bildar mönster. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Detta fynd kan tyda på att autistiska personer redan från väldig ung ålder uppfattar sin omvärld på ett annorlunda sätt, vilket kan påverka deras utveckling och lärande.

Autism är definierad av utmaningar med social kommunikation tillsammans med begränsade och repetitiva inslag i beteende och intressen. Men forskningen visar att autistiska personer också har annorlunda uppfattning och reaktion på olika stimuli. I synnerhet har många studier visat på ett samband mellan autism och svårigheter med att uppfatta helheter i visuella rörelsemönster – som när en flock fåglar bildar en gemensam rörelse i skyn. Att kunna integrera rörelsesignaler till en övergripande gestalt är viktigt. Det gäller till exempel för korrekt uppfattning av hur objekt och ytor rör sig relativt till den som tittar.

Den nya studien undersökte hjärnans aktivitet hos fem månader gamla spädbarn som satt i sina föräldrars knä. Samtidigt fick de titta på olika typer av visuell information. Forskarna mätte både hur hjärnan reagerade på enkla visuella ljusförändringar (till exempel ett streck som ändrar riktning) och mer komplexa mönster där förmågan att se helheter sattes på prov. Undersökningen byggde på EEG-teknik som registrerar svaga elektriska signaler som skapas naturligt i hjärnbarken när man bearbetar information. Elektroder mätte signalerna som var placerade runt huvudet i en specialanpassad mössa.

De spädbarn som senare, vid tre års ålder, uppvisade många av de klassiska symptomen på autism hade annorlunda hjärnaktivitet när komplexa rörelsemönster visades på skärmen. Detta antyder att hjärnan hos autistiska personer bearbetar visuell rörelse på ett annorlunda sätt redan från tidigt i spädbarnsålder. Enklare visuella förändringar däremot, gav en tydlig och liknande respons i alla barns hjärnbark.

– Att vi ser denna skillnad flera år innan symptomen på autism är utvecklade är helt nytt. Det bidrar till vår förståelse av hur den tidiga utvecklingen ser ut vid autism. Autism har en stark ärftlig komponent. Det är troligt att de skillnader vi ser i visuell perception i spädbarnsåldern har med genetiska skillnader att göra. Det säger Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.

– Vi kan bara gissa oss till barnens subjektiva upplevelse av rörelse. Men med tanke på resultaten, och tidigare studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och upplevelse hos vuxna med diagnos. Då är det närliggande att tro att de upplever visuell rörelse på ett annorlunda sätt. Det är även möjligt att detta fynd hänger ihop med perception av komplex social rörelse, så som tolkning av ansiktsuttryck. Det är något vi vill undersöka i kommande studier.

Studien är en del av det större forskningsprojektet Projekt Småsyskon. Det är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). När barnen var tre år gjorde forskarna en standardiserad lekobservation med en psykolog. Baserat på denna fick varje barn en score som motsvarar symptom på autism. Studien inkluderade även en kontrollgrupp över 400 spädbarn. Det innebär att man hade bra koll på hur barns hjärnor vanligtvis reagerar på dessa stimuli.

– Idag går det inte att diagnosticera autism med bra träffsäkerhet förrän vid cirka 2-3 års ålder. Men vi hoppas att med mer kunskap om den tidiga utvecklingen så kan vi i framtiden göra dessa bedömningar tidigare. Det skulle underlätta för familjer att få stöd och förhoppningsvis individanpassad träning tidigare. Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i EEG-mätningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett klinisk värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Falck-Ytter.

Foto överst: Kev från Pixabay
Foto porträtt: Lars Wallin, Uppsala universitet