Fler och fler människor i Sverige är drabbade av ekonomisk stress eftersom antalet arbetstillfällen blir allt färre. Många ser sig tvingade till försörjning genom otrygga timanställningar. Basinkomst för alla utan krav på prestation kan ändra allt till arbetstagares fördel, menar Thomas Gustafsson, skribent i Vox Vigor.
– Vi ser ett växande förakt för fattiga i västvärlden. Det anser Guy Standing, forskare och förespråkare för universell basinkomst – en modell där alla får lika stor summa i basinkomst villkorslöst. Det spelar ingen roll om du ar sjukskriven, arbetslös, studerar eller arbetar. Föraktet beror bland annat på att alltfler blir arbetslösa eller sjukskrivna och att eliten som sitter på makten anser att de som inte har ett arbete försämrar landets ekonomi genom att de blir beroende av bidrag. Dessutom tvingas de som har ett arbete arbeta ännu hårdare för att företagen och verksamheterna ska utvecklas och hänga med i den internationella konkurrensen, förklarar Standing under ett nätinspelat föredrag med frågestund, som hölls på Bacchi Syre i Stockholm 20 februari i år. Kort innan eventet intervjuade tidningen Syre Guy Standing.
Arbetslösa känner sig misslyckade
Och narrativet är accepterat av den stora massan i de flesta högteknologiskt utvecklade länderna, även bland arbetare, menar Standing. Som forskare och förespråkare av universell basinkomst vill Standing däremot se en annan utveckling som skulle underlätta mycket för de ekonomiskt svagaste i samhället. För dagens system med utslagning får många arbetssökande och sjukskrivna att känna sig som misslyckade samhällsmedborgare i ett samhälle där ens värde och identitet ligger i vilket arbete var och en har. Personer med psykisk ohälsa i arbetsför ålder, som har svårt att arbeta på grund av sjukdom är i högsta grad berörda av en möjlighet till basinkomst. Universell basinkomst har helt enkelt en mycket stor potential att minska stressen för dem med lägst inkomst i samhället då dessa är mycket ofta arbetslösa eller långtidssjukskrivna, sammanfattar Standing.
Prekariatet vinnare med basinkomst
Jag håller med Guy Standing om att universell basinkomst en välfärdsfråga som majoriteten väljare och politiker ännu inte förstått/uppfattat potentialen i. Gruppen med lägst inkomst benämner Guy Standing för prekariatet. Prekariatet består av personer som har osäkra anställningar, arbetslöshet, sjukdom eller är på andra sätt beroende av bidrag från samhället för att kunna klara sig. I denna kategori hamnar många människor med psykisk ohälsa. Exempelvis är många med kroniska psykiatriska sjukdomar chanslösa på arbetsmarknaden och har via Försäkringskassan fått sjukersättning som försörjning – ett system som i Sverige innebär inskränkningar i möjligheterna att få utföra även ideella sysslor, vilket Vox Vigor har skrivit om tidigare. Sjukskrivna med sjukersättning får nämligen inte ha arbetsförmåga. Så fort som de har det blir de hänvisade till Arbetsförmedlingen som arbetssökande och sjukersättningen från Försäkringskassan dras in.
Starkt motstånd hos de största partierna
Foto: Thomas Gustafsson
I Sverige skulle universell basinkomst ersätta ekonomisk ersättning, som A-kassa, aktivitetsstöd, aktivitetsersättning, sjukpenning, sjukersättning och försörjningsstöd – stödformer som alla har krav på motprestation eller uppfyllelse av vissa kriterier. Inga av de invalda riksdagspartierna i Sverige förespråkar öppet basinkomst för alla. Miljöpartiet drev 2023 igenom i riksdagen att frågan om basinkomst skulle utredas. 2024 avslogs förslaget i riksdagen. Intresset för basinkomst har ändå ökat även i Sverige som en följd av AI-teknikens landvinningar och genom det möjligheter att ersätta människor med datakraft. Men traditionen av krav på att söka arbeten vid arbetslöshet är fortfarande mycket stark här i Sverige. Det senare förklarar enligt Standing varför motståndet mot basinkomst är starkt land såväl arbetsgivare som fackföreningsrörelsen.
Intressanta resultat av försök med basinkomst i Finland
Och ännu har inget av Sveriges riksdagspartier ens föreslagit ett försök med basinkomst, till skillnad mot Finland, som 2017-2018 genomförde ett försök med basinkomst i mindre skala. Det råder delade meningar på politisk nivå om det var framgångsrikt eller ej men Standing ser resultatet som mycket positivt.
– Resultatet från försöket i Finland visade att deltagarna sökte arbeten i samma utsträckning som innan de fick basinkomst. Deltagarnas psykiska hälsa blev bättre och de utvecklade mer entreprenörskap. De arbetssökande behövde inte styras av myndigheterna eftersom de fick basinkomst istället för andra bidrag, säger Guy Standing under sitt digitala framträdande vid Bacchi Syre.
Mer AI tar över jobb
Utöver diskussionen om rättvisan och friheten genom universell basinkomst finns en annan viktig faktor som talar mer och mer för basinkomst. Ökningen av Artificiell Intelligens, AI, driver också på debatten om införande av basinkomst. Just basinkomst kan motverka den omstrukturering av arbetsmarknad som förväntas öka i styrka i takt med att allt fler arbeten blir automatiserade och arbetare ersätts av AI-teknik. Att i det läget hänvisa alla arbetssökande till de få lediga arbeten som finns blir mer och mer orealistiskt. AI-boomen kan innebära växande krav på att införa universell basinkomst.
Zuckerberg och Musk eniga i frågan om basinkomst
Metas chef Mark Zuckerberg, grundare och vd för Meta, har länge ställt sig positiv till någon form av basinkomst som nödvändig i takt med att allt fler jobb försvinner när AI-kraft ersätter arbetskraft. Så här uttryckte sig Zuckerberg för nio år sedan i ett tal på universitetet i Harvard, Massachusetts: ”Vi borde utforska idéer som universell basinkomst för att ge alla en buffert att prova nya saker. Vi kommer att byta jobb många gånger, så vi behöver prisvärd barnomsorg för att komma till jobbet och sjukvård som inte är knuten till ett enda företag. Vi kommer alla att göra misstag, så vi behöver ett samhälle som fokuserar mindre på att låsa in oss eller stigmatisera oss. Och i takt med att tekniken fortsätter att förändras måste vi fokusera mer på kontinuerlig utbildning under hela våra liv.” (Källa: World Economic Forum, 29 maj 2017).
Entreprenören Elon Musk, grundare och vd för Tesla och Space X, har liknande åsikter sedan länge. I en artikel i Forbes, 17 april 2026 säger sig Musk vara för universell basinkomst i någon form eftersom arbetslösheten kommer att öka än mer som en följd av AI-teknik. Företagens vinster kommer också att öka vilket möjliggör offentligt finansierade fonder för att kunna betala ut universell, eller som Musk kallar det: universell hög inkomst.
Musk har tidigare sagt att vi nu måste lägga möda på att lista ut hur vi ska ”interagera med en framtida värld med avancerad artificiell intelligens”. (Källa Tidningen Syre 2016-11-10). Dessa IT-profiler uttalade sig positivt om basinkomst under digitaliseringen några år innan AI fick sitt genombrott.
Möjlig finansiering av universell basinkomst
Och hur ska då allt detta finansieras? Guy Standing förespråkar att företag som utvinner mineraltillgångar kan bidra med högre skatt. Under föreläsningen och frågestunden i Stockholm nämnde Standing beskattning av naturresurser som en potentiellt stor möjlighet. Standings förslag på finansiering av universell basinkomst i korthet:
- En ”gemenskapsfond” (Commons Capital Fund): Standing vill att avgifter och licensintäkter från naturresurser, mark, energi och finansiella transaktioner ska samlas i en statlig eller global fond. Utdelningen från denna fond ska fördelas jämnt mellan alla medborgare som en form av ”allmän medborgarutdelning”. [1, 2, 3]
- Avskaffande av subventioner: Standing föreslår att man fasar ut de enorma statliga subventioner som i dag går till storföretag och de redan välbärgade, och i stället omdirigerar dessa pengar direkt till medborgarna. [1]
- Nya miljöskatter (Eco-taxes): Att införa skatter på miljöförstöring och utsläpp, såsom koldioxidskatt. Detta har en dubbel funktion: det minskar utsläppen och genererar skatteintäkter som kan finansiera basinkomsten. [, 2]
- Skatt på obefogat stort (privat) kapital och fastigheter: Att beskatta ojämlikhet genom exempelvis högre skatter på finansiella transaktioner, markvärden och extremt hög nettoförmögenhet. [, 2]
Källa: Progressive Economic Forum, 2019
Egen analys: En gradvis förskjutning från skatt på löner till skatt på naturresurser, finansiella transaktioner och miljöpåverkan när antalet arbetande blir färre är önskvärt. Ett i mitt tycke helt nödvändigt nytänkande för basinkomst. Finansering endast från nedlagd Arbetsförmedling, arbetsmarknadsåtgärder och slopat försörjningsstöd och andra bidrag är knappast tillräckligt för en basinkomst som alla kan leva på. Standings förslag skulle innebära en reform i verklig demokratisk anda och ge de ekonomiskt utsatta en starkare röst. I sin bästa form – ekonomisk demokrati.
Text: Thomas Gustafsson, Vox Vigor
Foto: Stanislas Jourdan/Wikimedia Commons
