Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga i Sverige de senaste 30 åren. Folkhälsomyndigheten bedömer att skolan behöver stärkas.
Under perioden 1985–2014 fördubblades andelen 13- och 15-åringar som rapporterade psykisk ohälsa i form av återkommande psykosomatiska symtom.
I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom, enligt Folkhälsomyndigheten. Ökningen är densamma bland pojkarna som bland flickorna. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige.
Folkhälsomyndigheten har undersökt och sammanställt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige, utifrån fyra olika områden: faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar, faktorer inom skola och lärande och övergripande samhällsfaktorer. Slutsatserna finns publicerade i rapporten “Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?” som släpptes i år.
”Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas. Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa”, sammanfattar Folkhälsomyndigheten rapporten.
Text: Thomas Gustafsson
Foto: Lisa H. Ekbom
