Samhälle

Socialpsykiatrin i Knivsta kommun tror på IPS

Bild på yrkessamordnare Linnea Eriksson från socialpsykiatrin i Knivsta kommun. Foto: Tua Lilja

I Knivsta kommun kan personer med psykisk funktionsnedsättning få en chans att få och behålla ett arbete. Metoden som socialpsykiatrin arbetar med heter Individuell placering med stöd (IPS) och bygger på motivation och intresse hos deltagaren.

Arbetsrehabiliteringen bedrivs på Stegen, en avdelning inom socialpsykiatrin, och vänder sig till unga i åldrarna 15–24 år som vill komma ut i praktik, arbete eller studier. Deltagarna ska ha uttalad psykisk ohälsa och vara bosatta i Knivsta kommun.

_ Viljan hos var och en är viktig. Vi jobbar inte på beslut av någon myndighet. Vi utgår från personens intresse och har därför inga fasta praktikplatser, förklarar Louise Rodhe, enhetschef vid socialpsykiatrin i Knivsta kommun.

Bild på Karin Håkansson och Louise Rodhe, socialpsykiatrin i Knivsta kommun, som är nöjda efter genomfört föredrag på Psykiatriveckan. Foto: Thomas Gustafsson
Karin Håkansson och Louise Rodhe, socialpsykiatrin i Knivsta kommun, är nöjda efter genomfört föredrag på Psykiatriveckan. Foto: Thomas Gustafsson

IPS ökar möjligheten till arbete

Socialpsykiatrin i Knivsta kommun har arbetat med metoden IPS de senaste fem åren. Under psykiatriveckan i Uppsala presenterade fem personer från socialpsykiatrin modellen för en grupp intresserade åhörare.

_ Siffror från Sverige visar att 46 procent kommer ut i arbete genom IPS, mot endast 11 procent genom traditionell arbetsrehabilitering, berättar Louise Rodhe.

Rodhe tar även fram siffror från en europeisk studie från 2007 som bekräftar bilden att IPS är en mycket framgångsrik metod för att hjälpa personer med psykisk ohälsa ut i arbetslivet. På Stegen ser det ännu bättre ut för berörda deltagare. För närvarande är 69 procent i någon insats, 29 procent har praktik, 26 procent arbetar för lön och 14 procent studerar, visar aktuell statistik.

Täta kontakter och anpassningar

Hemligheten bakom Knivstas framgångar med målgruppen är att deltagarna sätter igång med att söka jobb i ett tidigt skede. Yrkessamordnaren träffar deltagaren en gång per vecka. Arbetsgivaren kan ta kontakt med Stegens personal för råd och stöd kring anpassningar som är nödvändiga för att personen ska kunna ta ett arbete.

 Och vi jobbar med att engagera och motivera personerna. Det är grunden i metoden IPS, säger Linnea Eriksson, yrkessamordnare på Stegen.

Täta kontakter med arbetsgivare och handledare är en annan del i framgången, eftersom det ökar möjligheten att hitta rätt praktikplats, där målet är att insatsen ska kunna leda fram till ett arbete.

Ingen kö till Stegen

En av åhörarna påtalar att även Uppsala kommun arbetar med IPS och att det är en ganska lång kö för att kunna ta del av just de insatserna.

_ Evidensen (det vetenskapliga stödet) för IPS är som störst för personer med schizofreni men det är mest personer med lättare psykisk ohälsa som vi får ut i arbete, som kanske skulle klara sig med en annan metod, säger åhöraren.

_ Vi har ingen kö i Knivsta och vi har inga personer som inte behöver IPS. Vi har inte så många personer med psykossjukdom men många med självskadebeteende och suicidalt beteende (hög självmordsrisk), svarar Linnea Eriksson.

Stegen har tillgång till en terapihund som heter Doris. Kommunen har boendestöd och ordnar möten för Samordnad individuell plan (SIP) där psykiatrin deltar i en gemensam planering. MotIverande samtal (MI) är ett annat viktigt inslag i metoden IPS, tillägger gruppen från Socialpsykiatrin i Knivsta kommun.

Text: Thomas Gustafsson

Foto: Tua Lilja

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Bild på yrkessamordnare Linnea Eriksson från socialpsykiatrin i Knivsta kommun. Foto: Tua Lilja
Socialpsykiatrin i Knivsta kommun tror på IPS