Samhälle

Skvaller straffar svenskar
som bryter mot sociala normer

Skolgård med skolungdomar. Pressbild: Stockholms universitet.

Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie publicerad i Nature Communications. Forskaren Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet medverkar här tillsammans med 107 andra internationella forskare.


Forskarna har, genom att samla in svar från över 20 000 deltagare från 57 länder, tittat närmare på hur människor ser på olika normbrott. Det kan handla om att lyssna på musik i hörlurar på en begravning eller att ta för mycket av en resurs som en hel grupp delar på. Deltagarna fick bedöma hur lämpliga de anser att olika alternativ är för att bemöta en sådan normbrytare. Alternativen som gått att välja mellan är konfrontation, skvaller, utstötning (att undvika normbrytaren) eller att inte göra någonting.

Fysisk konfrontation eller skvaller

– Våra resultat visar på både likheter och skillnader mellan länder. I de flesta länderna såg vi att för lättare avvikelser från gemensamma sociala normer bedömdes det som lämpligast att inte reagera alls. Men för allvarligare överträdelser såg vi en slående skillnad mellan olika länder i hur man förväntas agera. Det säger säger Kimmo Eriksson, forskare vid Stockholms universitet och den som lett studien.

Fysisk konfrontation (till exempel en knuff) och utstötning sågs i högre utsträckning som lämpliga åtgärder i länder som har låg medianinkomst, låg jämlikhet mellan könen och en otillåtande syn på homosexualitet, abort och skilsmässa. Algeriet och Indonesien är exempel på länder där fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som särskilt lämpligt. Skvaller bedömdes istället som särskilt olämpligt.

Skvaller lämpligt i Sverige och Finland

I länder som Sverige och Finland var det tvärtom. Skvaller sågs här som lämpligt, medan fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som olämpliga åtgärder mot normbrytare.

– Det är viktigt att vara medveten om de här skillnaderna när vi befinner oss i andra kulturella sammanhang. Om du är van vid att kunna prata fritt om när någon har betett sig felaktigt kan du i en annan kulturell kontext själv komma att bli betraktad som normbrytare, säger Kimmo Eriksson.

Studien fokuserar på skillnader i sanktioner mot normbrytare utifrån hur det ser ut idag. Men forskarna menar att de här normerna sannolikt såg annorlunda ut förr i tiden och kommer att fortsätta att förändras.

Med ökat välstånd mer acceptans för skvaller

– Det finns globala trender där ökat ekonomiskt välstånd verkar leda till specifika skiften i kulturella värderingar, bland annat i synen på könen och på individers frihet att uttrycka sig och förverkliga sig själva. En tolkning av våra resultat är att samma skifte för med sig att uttryck som skvaller ses som en allt mer lämplig respons gentemot normbrytare. Samtidigt ses det som mindre lämpligt att inkräkta på andras frihet genom konfrontation och utstötning. Det säger Pontus Strimling som forskar om normförändring vid Institutet för framtidsstudier.

Men kan skvaller verkligen fungera lika bra som konfrontation när det gäller att begränsa normbrott? Den frågan ger inte den här studien svar på.

– Men det finns andra experimentella studier som tyder på att skvaller kan vara minst lika effektivt som direkta sanktioner för att upprätthålla normer. Detta om potentiella normbrytare är medvetna om att de kan bryta mot en norm och att det då kommer att skvallras om dem,. Det säger Per Andersson, forskare vid Linköpings Universitet som samlat data för den svenska delen av studien.

– När du skvallrar gör du också andra människor än normbrytaren medvetna om vad du anser att normen ska vara. Det fyller sannolikt en viktig funktion för hur sociala normer etableras, påpekar Pontus Strimling

Nästa steg i arbetet blir nu att koppla samman olika svar på normbrott med emotionella reaktioner på normbrottet.


Foto: WAVEBREAKMEDIA/Mostphotos, pressbild, Stockholms universitet

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar