Din rätt, Försäkringskassan, Konsument

Så gör jag för att hantera Försäkringskassan

Bild på möte med texten Försäkringskassan är till för dig

Möten med Försäkringskassan (FSK) är något av det stressigaste och jobbigaste man som sjukskriven kan uppleva. Det är lätt att känna sig ynklig och rädd på de här mötena men FSK är faktiskt till för de som är sjuka, handikappade och i behov av ekonomiskt stöd då de inte kan arbeta. 

Jag har jobbat i en mansdominerad bransch och varit med om många möten, ofta som enda kvinna. Mötena genom tiderna har blivit många och jag använder mycket av denna erfarenhet i mina möten med FSK. På det sättet ser jag till att de tydligt förstår min situation och att mötena tar oss framåt mot rimliga mål. 

Jag tänkte först skriva lite om vad som gör möten bra och hur man får fram sina synpunkter på ett sätt som gör det lätt för FSK att ta beslut som passar det du vill. Sen ge ett exempel från ett av mina möten med FSK.

Mötesteknik

Det finns mycket forskning kring mötet och om hur olika möten ska hanteras på olika sätt. Med FSK är det vanligaste mötet ett beslutsmöte. Emellanåt kan man ha ett uppföljningsmöte men jag kommer att fokusera på det viktigare, i mitt tycke, beslutsmötet. Det är möten där fortsatt sjukskrivning tas upp och rehabiliteringsplaner sätts på plats till exempel.

Förutsättningar för ett bra möte

Det finns några saker som gör beslutsmöten bra och effektiva:

  • Att de som har rätt att besluta om ärendet är på plats. Ingen ska på mötet kunna säga ”att det kan ju inte jag bestämma”
  • Alla som är med på mötet vet vad mötet ska handla om. Om du tror att de bara ska kolla att allt är bra och någon plötsligt vill bestämma att du inte kan få mer ersättning så är det helt fel
  • Att du har med dig den eller de som kan hjälpa dig att argumentera för din vilja om du känner att det behövs.

Om inte de här sakerna uppfylls är det bättre att boka om mötet.

Kroppsspråk och röst

Även om de flesta mötena nu för tiden är på telefon eller Teams spelar kroppsspråket roll. Man kan nämligen höra på rösten hur man står eller sitter. För att man ska få FSK att förstå och tänka som man vill bör man utstråla självförtroende, beslutsamhet och att man vet vad man pratar om. Man kan tycka att det sista borde vara självklart då ämnet som man diskuterar är en själv vilket man ju faktiskt är expert på, men det är lätt att glömma i stressen, ångesten och de andra obehagskänslorna som brukar komma så fort man vet att man har ett FSK-möte framför sig.

Fake it till you make brukar man säga och det gäller sannerligen här. Sitt rak i ryggen och fötterna planterade i golvet. Andas ner i lungorna och tala aningen långsammare än du brukar.

Jag har en röst som jag kallar ”chefsrösten”, den har pondus, är lite auktoritär och självsäker. Det är samma röst jag använder för att få tonåringar att flytta på sig på bussen eller när jag tränar min hund. Denna röst tar jag på mig till mötet. Att jag är sjuk och ledsen hörs inte på den rösten. Den är heller inte gemytlig eller gullig, Mer åt “domarhållet”  i en fotbollsmatch.

När jag använder denna röst och kroppshållning försvinner naturligt min tendens till att förklara allt för mycket och för länge och i stället blir jag tydlig och koncis.

Språk

Mäns och kvinnors språk skiljer sig åt.  Även detta har det forskats på mycket. Likadant är hur stor plats talare av olika kön får ta inte jämställt. På möten där vi vill komma till beslut, och då ett beslut passar mig, använder jag ett manligt språkbruk: Tydligt, koncist, utan avvikelser och liknande. Ganska olikt mitt vanliga utbroderade sätt att tala med många beskrivningar, liknelser och bisatser. Man får helt enkelt bättre resultat då.  Både män och kvinnor är uppfostrade till att lyssna på den här typen av språk. Och undersökningar visar att många tycker att man  är pålitligare om man talar så här.

Förberedelser

Innan mötet, gärna ett par dagar tidigare innan stressen blommat ut fullt, sätter jag mig med en kopp kaffe och planerar mötet. 

Vet jag vad mötet är tänkt att handla om? Om inte ringer eller mejlar jag den som kallat till mötet och frågar. Detta är viktigt. Hur ska du kunna förbereda dig om du inte vet vad det ska handla om? Att gå in på vinst och förlust med FSK är aldrig bra.

Vad vill jag att beslutet blir

Det första jag funderar över när jag tydligt vet vad mötet är till för är vad  jag  vill få ut av mötet. Vilket resultat skulle vara bäst för mig?

När jag vet vad jag vill ha ut av mötet funderar jag på mina varför. Jag skriver en lista som blir mina argument till att vi ska besluta det jag vill. I mitt jobb använde vi ”Varför x  5” för att hitta grundargumenten, de som går djupare än ”För att jag vill det” . Vi ställde frågan alltså  ”Varför?” fem gånger. Så den metoden använder jag här.

Vitsen med att göra den här typen av förberedelser är att du vet vad du vill och vad du ska säga och kan testa det på familj och vänner som kanske har ytterligare argument.

Ska jag ta med någon?

Nästa sak jag tänker på är vem, om någon jag vill ha med mig på mötet. Du har rätt att ta med dig vem du vill till mötet. Det måste alltså inte vara en läkare, någon typ av personal där du bor eller arbetar, utan vem du vill.

Listan över mina varför hjälper mig också att se att jag har rätt person med på mötet. Om jag tar med mig någon vill jag ju att den backar upp mig och helst ger ännu mer pondus till mina argument. Kanske är det en representant från familjen som kan berätta hur det är hemma, din läkare eller en god vän som du litar på.

Sen pratar jag ihop mig med den jag tar med mig så att de vet vad jag vill och varför innan mötet. På det sättet kan de ta över om jag tappar tråden.

De är till för dig!

På möten med FSK är det lätt att ta rollen som offer eller den utsatte. Det brukar leda till att ingen lyssnar utan i stället talar över huvudet på en. Jag går därför in på mötet med inställningen: De är till för mig. Jag är deras kund. Deras jobb är att hjälpa mig.

Därför är detta den sista förberedelsen jag gör direkt innan själva mötet. Jag sätter mig i lugn och ro och säger högt: De är till för mig. Jag är deras kund. Deras uppgift är att hjälpa mig tillbaka till arbetet om möjligt och under den tiden se till att jag har försörjningsstöd. De har regler som de måste följa men de är skyldiga att förklara hur reglerna används i mitt fall. De är till för mig. Jag är deras kund.

Jag verkligen bankar in det i mitt huvud för att ha rätt attityd på mötet och för att lyfta mig. Jag är inget offer, jag är deras arbete!

Detta är en teknik jag använde mig av på mitt tidigare arbete inför alla de möten jag haft med män som gärna talade över huvudet på mig och redan från början antog att jag kunde mindre.

Sätt tonen på mötet

Jag ser till att sätta tonen på mötet direkt genom att tala om vad jag har uppfattat att mötet ska handla om, det som står i kallelsen till mötet: ”Vi är här för att besluta om XXX, eller hur? ”

Sedan lägger jag till punkten jag vill prata om. ”Fint, jag vill också diskutera…”

Jag brukar också för det mesta be om ett kort möte med förklaringen att jag inte kan hålla fokus mycket längre än en halvtimme och att om jag blir otydlig ska de hejda mig och låta mig ta ett andetag innan jag fortsätter. För mig är det viktigt att de förstår hur svårt för någon med mina diagnoser (kronisk migrän, utmattningssyndrom) detta är att genomföra.

Be sedan om att få diskutera din punkt först. Använd dina anteckningar för att vara tydlig och kortfattade. 

Glöm inte att ta på dig ”chefsrösten”!

Kom ihåg att Du är expert på dig och ditt mående. 

När ett beslut kommer  så upprepa det tillbaka: ”Vi har nu alltså bestämt att X”. På det här sättet kan du försäkra dig om att du uppfattat sakerna rätt och att det hamnar i dokumentationen.

Avsluta mötet

När besluten är tagna och mötet tar slut vill jag att det ska avslutas på ett positivt sätt. Jag vill det oavsett om besluten som togs är precis som jag vill eller inte. Detta för att jag redan nu lägger grunden till nästa möte. De ska ha i bakhuvudet en känsla av att det är lätt och trevligt att ha med mig att göra.

Så jag avslutar mötet med att tacka för att alla tog sig tid att lyssna och för ett bra möte.

Exempel ur mitt liv

Jag är kallad till ett möte med FSK där vi ska bestämma om jag ska börja arbetsträna igen. Jag behöver dels se hur mycket jag klarar att arbeta, dels vad jag kan jobba med då mitt tidigare yrke inte är aktuellt längre.

Förberedelser

Först funderar jag på vad som skulle vara det bästa resultatet för mig.

Jag tycker att det bästa vore om vi inte startade med arbetsträning förrän tidigast efter nyår.

Mina varför:

  1. Min migrän är visserligen lite bättre men jag blev väldigt dålig de sista två veckorna innan botox-behandlingen och skulle vilja se om det blir bättre med kortare intervall mellan behandlingarna.
  2. Min utmattning är jobbigare än vanligt efter att migränen blev så mycket sämre senaste halvåret
  3. Jag har fortfarande eller igen problem med min diet. Jag orkar inte laga mat mer än en eller två gånger i veckan.  Resten av tiden äter jag frysta färdigrätter eller snabbmat.
  4. Jag kan just nu inte riktig mota bort min rädsla för att få migränattacker utanför mitt hem
  5. Jag har blivit folkskygg av att ha varit ensam hemma och måste lära mig att gå någonstans utan min hund som blivit min trygghet.

Jag har bestämt att jag vill ha med min läkare med på mötet. Dels för att hon är bra på att förklara både hur migränen verkligen gör att en hel dag eller mer går om intet och förklara hur mina diagnoser triggar varandra, dels för att FSK och min läkare kom ihop sig om ett av mina intyg och det vore nog bra om de blev överens om vad som måste stå där. Jag har beställt tid hos min läkare ungefär tio dagar före  mötet med FSK.

Fram till mötet kommer jag träna på min chefsröst och hållning så att när det är dags har de inte chans.

Text: Christin Malvegård

Foto: Canva, montage av Christin Malvegård

Läs även Vox Vigors andra artiklar om Försäkringskassan.

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Bild på möte med texten Försäkringskassan är till för dig
Så gör jag för att hantera Försäkringskassan