Bokrecension
Dynamiska korttidsterapier, en introduktion
- Författare: Viola Argus-Zivaljic
- Förlag: Studentlitteratur
Psykoterapi vill hjälpa människor att komma över och bli fria från sina psykiska lidanden eller i alla fall få en reducering av dem och dess symtom.
Freud utvecklade den psykodynamiska och psykoanalytiska terapimetoden i slutet av 1800-talet och fram till 1930-talet. Han prövade många tekniker för att hjälpa sina patienter, bland annat hypnos, men han fastnade för att patienten skulle använda fria associationer under analystimmarna och att samtalet skulle bearbeta psykiska svårigheter.
Han betonade att klienten, tillsammans med honom, skulle reflektera över de livssituationer de hamnade i.
En viktig del av terapiarbetet är alliansen mellan terapeut och klient. En del påstår att det inte är så avgörande vilket sorts terapi man går i om alliansen blir bra och avgörande. Det blir enklare att göra förändringar då och terapin har stora möjligheter att lyckas.
Utförlig sammanfattning av historien
Jag har läst Dynamiska korttidsterapier av författaren Viola Argus-Zivaljic. Boken tar inte så mycket upp hur man utövar dynamiska korttidsterapier men den är väldigt bra och ger en utförlig sammanfattning av dess historia. Viola Argus-Zivaljic är legitimerad psykolog som under många år jobbat kliniskt med dynamiska korttidsterapier. Hon har även många års erfarenhet av handledning och undervisning i ämnet.
I boken beskriver och jämför författaren de modeller som utvecklades av pionjärerna inom området: David Malan, Peter Sifneos, James Mann och Habib Davanloo. Hon ger också en presentation av de nutida frontfigurerna Patricia Coughlin, Barbara Milrod, Diana Fosha och Leigh McCullough. Hon presenterar det forskningsstöd som finns inom fältet från de klassiska fallstudierna till dagens evidensbaserade metoder. Bokens teori, kliniska exempel och handfasta råd vänder sig till både noviser inom dynamiska korttidsterapier och till erfarna utövare för överblick och i undervisningssyfte.
Även Freud arbetade med korta behandlingar
Det var vanligt med korta behandlingar i psykoanalysens barndom. Ett skäl var att patienterna till Freud ofta var tillresta till Wien och vistelsen där kunde inte pågå i det oändliga.
Freud arbetade med några kända korttidsterapier men ofta gick man under flera år i psykoanalys hos honom. De mest kända korttidsterapierna är: Frau Emmy von N, Miss Lucy R, Katharina och Elisabeth von R.
Dessutom har det visat sig att dynamisk korttidsterapi är billigare än läkemedelsbehandling. Studier har återkommande visat att en betydande andel av patienterna inte behöver lång terapi och i ljuset av detta är det mer motiverat att endast erbjuda de längre terapierna till dem som verkligen behöver det. Cirka 75 procent av patienterna kan förväntas bli bättre efter 26 sessioner, eller sex månader, och bortåt hälften av patienterna kan efter blott 8 till 10 sessioner få signifikanta förbättringar på symtomnivån.
Ytterligare en forskningsfaktor visar att utvecklingen av korttidstidsterapier har visat sig ge goda resultat, bland annat i form av symtomreduktion och personlighetsförändring. Sedan dess har arbetande verksamma terapeuter vetat att dynamisk korttidsterapi hjälper/botar. Årtionden av erfarenhetsbaserad kunskap är svår att bortse ifrån. Att det nu även är vetenskapligt bevisat i välkontrollerade studier välkomnas av dem som är intresserade av evidens. Boken presenterar flera metaanalyser som gett stöd åt kortidsterapi.
Text: Jonas Sherlock Lindman
Foto: Alex Green, Pexels.com samt bokomslag från Studentlitteratur
