Kultur

Påskägg

Sex påskägg på i olika färger med olika ansiktsuttryck. De ligger i gräset. Foto: Anncapictures, Pixabay

Påskägg, ägg som äts på påskaftonen eller påskdagen är den mest internationella av all kristen helgmat. Under den långa fastan före påsk var ägg förbjudna. Samtidigt började äggtäkt hos vilda fåglar och sedermera tamhönsens värpning. Man måste alltså lagra äggen till efter fastan, varför påskens äggätande blev en självklarhet. ”Uppståndelsesymboliken” i påskäggen – särskilt framträdande i ortodoxa områden – är sekundär i förhållande till den rikliga tillgången på ägg vid påsk. I norra Sverige var det ofta svårt att få ägg till påsk. Från bland annat Jämtland berättas att ”pingstägg” var vanligare än påskägg.

Redan på 1700-talet omtalas i södra Sverige målade ägg, som skickades som gåvor eller utdelades till anställda. Särskilt i Centraleuropa har påskäggsmålandet (på urblåsta ägg) utvecklats till raffinerad konst i litet format. Rikedomen på ägg gjorde att man även kunde kosta på sig lekar med dem, varvid inte minst barnen ägnade sig åt äggrullning (ungefär som ett kulspel). Dessa lekar var vanligast i sydsvenska kuststäder under inflytande från Tyskland. Ännu i dag idkar vuxna äggpickning på påskdagsmorgonen i Simrishamns hamn.

Konstgjorda påskägg började förekomma i slutet av 1700-talet, då man inom högre stånd gav bort ägg av glas, porslin och/eller ädla metaller som faddergåvor eller vänskapsbevis. Särskilt berömda blev de ”överraskningsägg” som guldsmeden Carl Fabergé började tillverka för den ryska tsarfamiljens påskfirande 1885. Enklare presentägg i papier-maché eller socker blev vanliga på 1800-talet, bland annat i form av tittägg med ”landskap” inuti. Vanligast i vår tid är presentäggen av kartong, vilka är prydda med påskmotiv och fylls med påskgodis och/eller ibland en påskgåva.


Text: Nationalencyklopedin på nätet

Foto: Anncapictures, Pixabay, (bilden beskuren)

Vox Vigors redaktion följer lagen om upphovsrätt. NE:s material omfattas av denna. Dock har NE för texter från uppslagsverket valt att inte strikt följa upphovsrättslagen. Det innebär att det är fritt att citera dem i delar eller i sin helhet, på webbsidor eller i tryckt form, i icke-kommersiellt syfte. Detta under förutsättning att NE, och i förekommande fall skribenten, anges som källa, att citaten är ordagranna och att ingen utomstående kan gå in och ändra i texten.

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar