Kan obalans i immunförsvaret skapa psykisk ohälsa?

Janet Cunningham, specialistpsykiater och docent och verksam vid Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset. Foto: Angelica Klang

Tidigare trodde man att immunförsvaret saknade en roll i den friska hjärnan. Janet Cunningham,specialistpsykiater och docent, förklarar att vi nu vet att immunceller bland annat är som en slags trädgårdsmästare i hjärnan.

Det friska immunförsvaret måste agera på rätt sätt, lagom mycket och sedan återställas. berättar Janet Cunningham, specialistpsykiater och docent.

^_ De klipper och ansar men bör inte vara över- eller undereffektiva så att de tar bort eller flyttar för mycket.

Samband med psykiatriska sjukdomar

Janet Cunningham leder en forskningsgrupp som är verksam i Psykiatrins hus vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Forskarna letar efter tecken på obalans i immunförsvaret hos patienter med olika typer av psykiatrisk sjukdom.

– Det finns evidens idag för att en mindre grupp patienter har förändringar i immunsystemet som kan vara kopplad till psykisk ohälsa, säger Janet Cunningham.

Men hon betonar att det än så länge är relativt ovanligt att man hittar tydliga förändringar hos patienter. Nya metoder för att identifiera avvikande immunologiska processer har kommit fram under senare år och utvecklingstakten tros fortsätta ett tag.

Hundra patienter undersökta

I januari 2015, startade Janet Cunningham och neurolog Joachim Burman mottagningen för autoimmun psykiatri för att utreda och behandla patienter med etablerad eller misstänkt autoimmun sjukdom i nervsystemet, som ger upphov till psykiska symptom. Sammanlagt har närmare 100 personer undersökts.

^_ Hos enstaka patienter, där det kliniska stödet för att misstänka autoimmun sjukdom mot hjärnan har varit särskilt övertygande och andra behandlingsalternativ har varit uttömda, har vi i samråd med patienten, provat en behandling med läkemedel som dämpar immunförsvaret. I dessa fall har vi sett mycket bra resultat, berättar Janet Cunningham.

En av patienterna, som Cunningham och Burman har följt under tre års tid, hade svårbehandlade tvångssyndrom, depression och andra kognitiva symtom. Vid utredningen med ryggvätskeprov hittades förhöjd nivå av antikroppar mot NMDA-receptorn innanför blodhjärnbarriären.

^_ Han blev frisk med immunoterapi, säger Janet Cunningham

Mer forskning behövs

Fyndet som Cunningham och Burman gjort var en lyckträff men byggde ändå på en kvalificerad gissning, baserad på tidigare forskning och behandling av patienter med etablerade neuroinflammatoriska tillstånd, som Multipel skleros (MS).

Janet Cunningham är mycket glad för att hon och hennes kollegor har lyckats så bra med patienterna. Men det är ännu okänt vilka patienter som blir hjälpta av behandlingen. Mer forskning behövs och forskarna letar efter nya antikroppar utöver de som hittats.

^_  Komplexiteten i ämnet är enorm. säger Janet Cunningham. Till exempel, forskas det allt mer om sambandet mellan infektioner med virus eller bakterier och även magbakterier och samspelet med hjärnans funktion. Nyligen publicerades en studie som till och med påstår att det kan finnas bakterier i hjärnan. Men det måste bevisas i flera studier för att man ska vara säker på att det är sant.

Cunningham presenterade sina resultat under ett föredrag på Psykiatriveckan, som är ett samarrangemang mellan Akademiska sjukhuset och brukarorganisationer.

Text: Thomas Gustafsson