Foto (genrebild): Tapish, Unsplash.com

Personer med trotssyndrom, ODD, bär på negativa känslor och kan tro att andra vill skada en med flit. Personer med adhd hamnar i hyperaktivitet genom att de går upp i varv av ren entusiasm. Det är en av flera skillnader mellan diagnoserna enligt ny forskning som Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, sammanställt.

Karin Brocki höll den 30 november en föreläsning på webben med rubriken Vad är trotssyndrom och vilka mekanismer ligger bakom. Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala, arrangerade och hade bjudit in Brocki som föreläsare om detta angelägna och komplicerade ämne. Det förekommer att personer med symptom på trotssyndrom blir missförstådda av sjukvården och samhället i övrigt eftersom diagnosen ännu är omstridd.

– Det finns en ovilja att diagnosticera men jag anser att deras agerande måste upp på bordet, säger Karin Brocki.

Trotssyndrom (även kallad ODD, Oppositional Defiant Disorder) innebär utåtagerande beteende där olydnad och raseriutbrott ligger nära och upprepas över tid. Personerna med diagnosen får en social funktionsnedsättning.

Karin Brocki anser att vi ska undersöka och diagnostisera personer som vi misstänker har trotssyndrom även när den sammanfaller med funktionsnedsättningarna adhd och autism, som vi vet betydligt mer om. Problem med känsloreglering gäller även för många med autism och adhd men ser annorlunda ut för personer med trotssyndrom.

– Vi ser en skillnad mot adhd som ger en mer positiv upprymdhet, eller hyperaktivitet. Personer med trotssyndrom får lättare stora negativa känslopåslag. De tror att andra vill skada en med flit. Fast det behövs mer forskning om det här.

Ställ rimliga krav

Det som Karin Brocki ser som positivt för personer med trotssyndrom är positiv förstärkning, eller helt enkelt beröm. Vi bör också ställa krav på barnen men anpassa dem så att personen inte misslyckas.

– Det är bra att jobba med positiv förstärkning. Som beröm. Bestraffningar ska enbart användas som ett sätt att sätta gränser.

Fast Brocki varnar för en allt för auktoritär föräldrastil. Det senare snarare triggar trotssyndrom. Däremot visar forskningen att tydliga regler och normer inom familjen förebygger symptomen på trotssyndrom. Likadant med uppmuntran, bekräftelse och lyhördhet mot sitt barns känslor och vilja. Och inte minst struktur där gränserna för vad som är okej och inte är tydliga.

– Det är svårare att vara förälder till trotsiga barn. Man ska inte skuldbelägga föräldrar som har ”svårare” barn, tillägger Karin Brocki.

Föräldrastöd fungerar

Brocki ser att det finns gott vetenskapligt stöd för föräldrastödsprogram som Komet, som bygger på De otroliga åren, och Cope för barn mellan 4 och 12 år. Andra skyddande faktorer är positiv förstärkning, anpassade krav samt god begåvning hos barnet. En harmonisk omgivning där barnen trivs motverkar risken för utanförskap. Bra relationer med kompisar är också en positiv skyddsfaktor för personer med trotssyndrom.

– En god relation mellan barn och förälder med tydliga regler och struktur hemma är en skyddande faktor mot svårare problem, menar Brocki.

FAKTA: Trotssyndrom

  • Symptom: Utåtagerande beteende, raseriutbrott och orättvisa beskyllningar mot kamrater är vanliga.
  • Ska förekomma som ett mönster över tiden, som ger en funktionsnedsättning.
  • Personer med trotssyndrom kan utveckla uppförandestörning och antisocial personlighetsstörning (närmare 60 procent).
  • Personer med trotssyndrom har ofta adhd (närmare 50 procent).
  • Trotssyndrom och adhd är ärftliga diagnoser.

Källa: Karin Brocki, Wikipedia

Text: Thomas Gustafsson