Malin har bipolär sjukdom typ 1. Hon hanterar den genom att ta mediciner och undvika folksamlingar.

– Jag klarar inte av för mycket folk samtidigt.

Om depressioner varvas med kraftiga manier, ofta med psykotiska symtom, kallas tillståndet för bipolär sjukdom typ 1. Som många andra med sjukdomen kan Malin hamna i djup depression där allt känns meningslöst. Hon blir initiativlös och väljer ofta att ligga i sängen.

– Jag får svårt att komma igång med saker. Ibland går det bara inte. Jag får en känsla av att det jag ska göra är lika jobbigt som att bestiga Mount Everest.

Ångesten kommer också och förstärker upplevelsen av att allt känns meningslöst.

-Jag förstår inte hur livet kan bli meningsfullt igen.

När manin inträder är energin och livslusten tillbaka. Men Malin tappar omdömet och får en förändrad verklighetsuppfattning.

– Allting jag ser är tecken som pekar på att min världsbild är den rätta. Jag känner ett enormt lyckorus.

Det starka självförtroendet medför att hon blir vass och kritisk. Och därmed svår att samarbeta med.

– Jag blir hänsynslös och kritiserande. Jag kan bli aggressiv och såra folk.

Med tiden blir hon utmattad eftersom manin gör att hjärnan går på högvarv. Manin övergår sedan till en psykos och till slut tuppar hon av.

De extremt stora svängningarna i humör och välbefinnande som kännetecknar bipolär sjukdom sliter på kroppen.

– Jag har blivit hjärntrött. Jag har svårt att koncentrera mig. Och har svårt med förändringar.

En manisk period­ föregås av en så kallad hypomanisk period. Då känner sig Malin betydligt bättre. Och då får hon saker gjorda.

– Jag är inne i en hypomanisk period nu. Livet leker och allting är jättekul. Jag vill påbörja många projekt, säger Malin glatt.

För att kunna leva ett så normalt liv som möjligt är Malin helt beroende av mediciner som är speciellt utformade för henne.

– Jag undviker att utsätta mig för många intryck. Jag ska inte gå på stan när det är mycket folk ute. Jag försöker också hitta tecken om ett skov är på gång.

Varje kväll går Malin igenom dagen. Vad hon har sagt och vad hon har gjort.

– Om jag ser ett tecken ringer jag min läkare och frågar vad jag ska göra.

Vid behov tar hon hjälp av psykiatrin. Det händer även att hennes barn tar med henne till mottagningen vid de tillfällen då hon inte själv vill erkänna att hon behöver vård. Den hjälpen är hon tacksam för.

– Jag kan bli arg och förneka att jag behöver vård.

När Malin blir deprimerad försöker hon att göra de saker som hon annars tycker är roliga. Att upprätthålla rutiner är viktigt, understryker Malin.

– Sjukdomen blir jag aldrig fri från.

Malin fick sin diagnos för 14 år sedan. Nu klarar hon inte längre av ett vanligt jobb. Sedan några år tillbaka har hon sjukpension, vilket för hennes del innebär ett sparsamt liv utan större utsvävningar. Men hon kämpar på ändå även om hon ibland funderar på om livet är värt att leva.

– Jag vill följa mina barn. Jag lever för dem. De ringer ibland och frågar hur jag mår och hur det går, säger Malin.

Malin heter egentligen något annat.

 

Text: Thomas Gustafsson

Foto: Lisa H. Ekbom

 

Foto Monica Atterberg

 

Fakta om bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom innebär att vara manisk eller deprimerad i olika perioder. Däremellan brukar man må bra och kan ofta leva som vanligt. Det är viktigt att få behandling, eftersom både manier och depressioner kan leda till svåra följder för dig själv och andra.

Oftast kommer mani och depression i olika perioder, men en del kan ha maniska och depressiva symtom samtidigt. Några har bara maniska sjukdomsperioder, men det är ovanligt.

Om du har en manisk period kan du vara: överdrivet glad och upprymd, överaktiv och ha ett extremt stort självförtroende. De flesta behöver mindre sömn än de brukar. Vissa blir irriterade lättare än vanligt, eller till och med aggressiva. Man kan få dåligt omdöme och göra ogenomtänkta saker, som att göra av med mycket pengar eller försätta sig själv eller andra i farliga situationer.

Om de maniska symtomen är lindriga och inte leder till konflikter eller får andra allvarliga följder, kallas tillståndet för hypomani.

Om du har en depression känner du dig sällan glad, inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga.

Det är också vanligt: man har svårt att koncentrera sig, dåligt självförtroende, obefogade skuldkänslor, svårt att sova, ingen matlust eller äter mer än vanligt, känner hopplöshet, har minskad sexlust. Om depressionen djupnar kan man få självmordstankar.

En kraftig mani eller svår depression, som kännetecknar bipolär sjukdom typ 1, kan leda till att du uppfattar och tolkar verkligheten på ett annorlunda sätt än vanligt, en så kallad psykos. Vid en manisk psykos kan det förhöjda stämningsläget med det starka självförtroendet leda till att man till exempel tror att man kan lösa världsproblem.

Källa: 1177.se / Vårdguiden Region Östergötland

Foto: Monica Atterberg