Framtidskonferensen om Peer Support arrangerades av NSPH (Nationell Samverken för Psykisk Hälsa) i Stockholm den 25 januari 2019. Under tre års tid har NSPH arbetat med ett projekt om Peer Support som finansierats av Arvsfonden. Konferensen utgick ifrån de kunskaper och erfarenheter som NSPH samlat på sig. Den väckte stort intresse med omkring 200 deltagare.
Peer Support – vad är det?
Peer Support innebär att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildas till att arbeta som stödpersoner inom verksamheter som erbjuder vård, stöd eller rehabilitering. PEER står för Personlig Egenerfaren Resurs. Denna modell har prövats under flera år i länder som USA, England, Nederländerna och Nya Zeeland. Syftet med NSPH:s projekt är att etablera Peer Support som en ny, kvalitetssäkrad yrkesroll i Sverige samt öka kunskapen och medvetenheten om möjligheterna med Peer Support. Det långsiktiga målet är att Peer Support ska bli en naturlig del av den svenska sjuk- och hälsovården, och kunna erbjudas brukare i olika faser av sina vårdkontakter.
En Peer Supporter kan hjälpa till med olika typer av stöd; känslomässigt stöd, kunskapsstöd och praktisk vägledning. Peer Supportern fungerar som motiverande förebild, återupprättar hopp och etablerar goda relationer genom att dela med sig av sina erfarenheter av ohälsa, vård, stöd och återhämtning.
Framtidskonferensen 25/1-2019
Konferensen, som hölls i City Conference Center, Norra Latin i Stockholm, innehöll föreläsningar om hur man har rekryterat, utbildat och infört modellen i Sverige under tre års tid. Det var en blandning av vad forskningen säger om Peer Support och vilka erfarenheter man har gjort hittills, där både vårdpersonal och Peer Supportrar fick dela med sig av sina upplevelser.
Dagen inleddes med musik som framfördes av Elsa Kjellander och Örjan Kjetselberg, båda hemmahörande i Uppsala län. Vi bjöds även på diktuppläsning under eftermiddagen av Carl-Johan Bachofner, även han från Uppsala län.
Därefter presenterades den svenska modellen som baseras på samverkan mellan huvudmän och brukarrörelsen.
Vad säger forskningen?
Docenterna Elisabeth Argentzell, vid Lunds universitet och David Rosenberg, Umeå universitet, presenterade resultat från forskning om Peer Support.
Den internationella forskningen visar bland annat att Peer Support inom Psykiatrin leder till:
- Minskat behov av vårdinsatser, färre kriser och mindre behov av slutenvård.
- Att brukare får större egenmakt – tror på sig själva. Hoppet om ett tillfrisknande ökar.
- Vårdklimatet förändras och blir mer inriktat på återhämtning.
Paneldeltagare:
Från vänster
| Urban Markström | Moderator, professor vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet |
| Ninja Larsson | Socionom, enhetschef FoT och Bostad först, Stockholms stad |
| Anneli Gustafsson | Statsvetare. Hennes avhandling vid Stockholms universitet fokuserar på demokratisk debatt i riksdagen, ur ett feministiskt perspektiv. Tidigare anställd vid NSPH i Stockholm |
| Christer Johansson | Chef för Psykosmottagningen/Psykiatriska akutteamet Uddevalla. |
| Erik Eriksson | Filosofie doktor i socialt arbete med avhandlingen ”Sanktionerat motstånd”, som handlar om brukarinflytande inom psykiatri och socialpsykiatri |
| Anna Thomsson | Handläggare, sektionen för socialtjänst, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting |
| Karin Rågsjö | Riksdagsledamot (V), ledamot i socialutskottet |
| Lise-Lott Risö Bergerlind | Läkare och psykoterapeut, specialiserad på vuxenpsykiatri |
| Sonny Wåhlstedt | Regionsamordnare för Peer Support-projektet Västra Götaland, ordförande NSPH, Göteborg |
| Kjell Broström | Projektledare för Peer Support-projektet |
Forskningsresultat:
Forskarna tittar här på ”Egen erfarenhet som ett unikt verktyg” och konstaterar
- att införandet av Peer Support är komplext, men att det över tid blir en alltmer positiv inställning från vårdens sida. Genomförandet tar tid. Man behöver matcha Peer Supporterns kompetens med arbetsplatsen. Det är lättare att föra in Peer Support i verksamheter som redan är inriktade på återhämtning.
- att Peer supporterns närvaro bland annat resulterar i färre tvångsåtgärder och minskad medicinering och att det ger patienten möjlighet att vara mer aktiv. Forskarna säger också att Peer Supportrarna kan avlasta övrig personal.
David Rosenberg och Elisabeth Argentzell presenterar sin forskning om Peer Support.
Vilket stöd får då en klient vid mötet med en Peer Supporter?
Elisabeth Argentzell och David Rosenberg visar i sin forskning att detta är ett möte som ger stöd och hjälp till återhämtning. Peer Support-modellen påverkar på tre olika nivåer:
- Individnivå: Där ger Peer Supportern kunskap utifrån egen erfarenhet. Han/hon har kompetens och en icke-dömande inställning. Man pratar här också om att Peer supportern har en särskild förståelse för patienterna.
- Organisationsnivå: Peer supportern påverkar vårdmiljön och agerar som en länk mellan personal och patient samt bygger in likvärdighet i verksamheten.
- Samhällsnivå: Peer supportern väcker på denna nivå hopp om ett liv bortom sjukdom. Peer supportern blir ett föredöme för återhämtning.
Peer supporters, personal och chefers upplevelser
Här talades det om vikten av att finna en ny balans i relationer, identiteter, strukturer och attityder.
- Peer supportern inger hopp om återhämtning på psykiatriska enheter. Här menar man att Peer Supportern förbättrar kommunikationen med patienten och delar egen upplevd erfarenhet på ett sätt som inte personalen klarar av.
- Det är viktigt att Peer Supportern hittar en bra balans mellan sin yrkesroll och sin egen hälsa.
- Detta är en utmaning och påverkar vårdkulturen och personalgruppen. Peer support-modellen utmanar den traditionella psykiatrin.
En annan infallsvinkel som forskarna presenterade var ”Ett ständigt brukarperspektiv på verksamheten”. Forskningen visar att de enheter där man har Peer Supporters berikas med ett ständigt närvarande brukarperspektiv. En i vårdpersonalen som intervjuats menade att de anställda känner större ödmjukhet inför psykisk ohälsa när de har en Peer Supporter anställd och att det blir något helt annat när man hör dennes synpunkter. Men Peer Support-modellen visar också att det finns behov av kommunikation och tydlig struktur. Föreläsarna hänvisade även till de utvärderingar som har gjorts i Sverige – Skåne, Västra Götaland och Stockholm stad.
Carl-Johan Bachofner läser egna dikter om olika diagnoser.
Här kan du själv läsa utvärderingarna.
Utvärdering Peer-Support Stockholm
Slutrapport Peer-Support (Västra Götaland)
Slutversion Slutrapport mentorer inom Psykiatri-Skåne-170301
Hur ser då framtiden ut för Peer Support? Temat för eftermiddagen var ”Vad tillför Peer Support?”. Här delade brukare, Peer Supportrar och vårdpersonal med sig av sina erfarenheter i praktiken av Peer Support-modellen. En separat artikel om detta kommer.
Framtidsseminariet avslutades med en paneldebatt där deltagare från forskarvärlden, vården, politiken och Peer Support ingick.
Text: Petra Rohrer
Foto: Tua Lilja
