Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är bland annat att kunna svara på vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.


– Den här forskningen är en gåva till kommande generationer. Det är dyrt att forska på så här stora grupper och att få till forskning som ska löpa under ett helt liv. Pengarna som vi har fått är en extremt viktig grundplåt för att komma igång i ett större format. Det säger Lisa Ekselius, professor i psykiatri och föreståndare för WOMHER, Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan.

Bakgrunden till forskningssatsningen Unga kvinnors psykiska hälsa, är att den psykiska ohälsan ökar i Sverige och i andra länder. Särskilt bland yngre kvinnor är det allt fler som lider av stress, oro, ångest och nedsatt psykiskt välbefinnande. I Sverige används termen utmattningssyndrom för delar av problemen. Ohälsan bidrar i sin tur till mänskligt lidande, nedsatt fysisk och psykologisk funktion, förkortad livslängd och betydande kostnader på individuell och samhällelig nivå. Det kan ge stora problem både privat och i arbetslivet.

Familjen Wäppling har under en tid följt Lisa Ekselius arbete med uppbyggnaden av Womher. De blev då presenterade för forskningssatsningen Unga kvinnors psykiska hälsa.

Rätt och spännande forskning

– Forskning som bidrar till att ge unga som mår psykiskt dåligt verktyg att hantera livet och att de får bättre vård, känns alltmer angelägen. Att projektet dessutom är tvärvetenskapligt och långsiktigt är både rätt och spännande. Vi hoppas också inspirera fler privata donatorer till att bli attraherade av den här satsningen, säger Mats Wäppling, talesperson för familjen.

Unga kvinnors psykiska hälsa är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som omfattar flera olika studier. Gemensamt för studierna är att de utifrån olika perspektiv syftar till att öka förståelsen för innebörden av psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Hur ohälsan utvecklas över tid och framför allt hur man kan förhindra allvarliga konsekvenser för individ och samhälle. Huvudstudien i forskningsprogrammet är en så kallad kohortstudie. Det betyder en studie som omfattar en stor mängd deltagare för att kunna få fram mönster på befolkningsnivå. I det här fallet handlar det om minst 5 000 kvinnor i 15-16-årsåldern. Forskarna vill kunna följa dem årsvis, genom hela livet. De kommer att följas genom olika faser: utbildning, inträde på arbetsmarknaden, genom relationer och familjebildning och barn. Forskarna vill även fortsätta att följa nästa generation och dess psykiska hälsa.

Forskare från många områden finns med

Forskningen är tvärvetenskaplig vilket betyder att det är forskare från många olika områden som finns med. Bland annat neurokemi, beteendemedicin, psykologi, medie- och kommunikationsvetenskap, psykiatri, gynekologi och idé- och lärdomshistoria. Genom ett samlat tvärvetenskapligt grepp vill forskarna kunna förstå vad som skyddar mot och vad som bidrar till att en person blir drabbad av psykisk ohälsa eller sjukdom.

– Det tvärvetenskapliga greppet är viktigt. Genom att kombinera olika kunskaper, till exempel historieskrivning och nya tekniker till exempel digital fenotypning, och samtidigt hantera stora mängder data via maskininlärning och artificiell intelligens, får vi unika möjligheter till en ny och utvidgad förståelse. De psykiska besvären har inte enbart biologiska orsaker. Det finns mycket kvar att klarlägga när det gäller sambanden mellan neurobiologiska mekanismer, självrapporterade symptom, observerbara beteenden, sociala interaktioner och kulturella yttringar, säger Lisa Ekselius.

Under alla de år som forskningen kommer att fortgå, kommer man även att skapa undergrupper som får fördjupade undersökningar inom vissa områden. Att genomföra en så långsiktig kohortstudie kräver förstudier och ett ordentligt grundarbete även när det gäller forskningsetik och lagstiftning som kan påverka.

– Det vi vill är att generera så mycket vetenskapligt baserad information som möjligt. Detta för att man i framtiden ska kunna identifiera, förebygga och behandla psykisk ohälsa på ett sätt som bygger på vetenskaplig grund. Donationen betyder väldigt mycket. Den visar att det finns de som tror på och är beredda att satsa på vårt program. Det är en stämpel på att det vi gör håller hög kvalitet och är viktigt. Glädjen var enorm i forskargruppen när vi fick det här beskedet, säger Pernilla Åsenlöf, forskningsledare för Unga kvinnors psykiska hälsa.


Foto: Blickpixel, Pixabay