2015 kom över 35 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Många av dem led av psykisk ohälsa. Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet, anser att det dröjde för länge innan de fick rätt behandling.

Anna Sarkadi var inbjuden som föreläsare på Drogfokus i Uppsala. Det var ett av de föredrag som hade tydligast koppling till psykisk ohälsa och drogmissbruk. Många av de unga flyktingarna led av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och andra trauman när de kom till Sverige. Egentligen helt naturligt med tanke på vad de gått igenom, menar Anna Sarkadi.

_ Det var för jäkligt med deras tänder. Många fick tandvård snabbt. Vi var inte lika bra inom psykisk hälsa. Vi frågade tafatt och gjorde inte så mycket.

Lång kö till traumavård

Anna Sarkadi har engagerat sig inom asylhälsosjukvården i Uppsala och studerat flera fall i sin egen forskning. Eftersom det kom så många ensamkommande flyktingar med liknande problem samtidigt fick många vänta på rätt vård.

_ Hur många erbjuder asylsökande traumabehandling?, undrar Anna Sarkadi och tillägger att Röda korset erbjuder det men att kön dit är lång.

PTSD och begär efter droger

Anna Sarkadi fann ett högt samband mellan PTSD och droganvändande i den grupp ensamkommande som hon och hennes kollegor studerade. Många ägnade sig åt självskadebeteende och uppvisade självmordsbenägenheter.

_ Det var trauma på trauma. Någon hade blivit misshandlad av gränsvakter. Många hade minnen som plågade dem som de återupplevde.

Hjärtklappning, sömnproblem, rädsla och undvikande av jobbiga miljöer och situationer var också vanligt i gruppen, som vände sig till asylhälsosjukvården.

_ Det är viktigt att behandla undvikande genom att exponeras för det som ger ångest. Som behandlare är det viktigt att du gör det, annars kan du utveckla ett medberoende, säger Anna Sarkadi.

Behandling i grupp

Anna Sarkadi tog själv ett uppdrag som gode man åt ett ensamkommande flyktingbarn. Hon genomgick även en utbildning i traumamedveten omsorg. Hon använde sig sedan av metoden Teaching recovery techniques, en gruppbaserad metod som tillkom under kriget i Bosnien på 90-talet och som minskar deltagarnas posttraumatiska stressymtom.

_ Barnen fick veta att de inte var galna. De hade reagerat normalt på en jobbig situation, säger Anna Sarkadi.

Behandlingen innebar en kombination av att bearbeta minnesbilder, lära sig avslappning och exponeras för det som utlöser rädsla och obehag för att på så sätt komma över ångesten.

_ Många deltagare upplevde att de kunde koncentrera sig i skolan igen och skaffa vänner, säger Sarkadi.

Färre med depression

84 procent av deltagarna hade måttlig eller svår depression innan behandlingen. 45 procent hade tankar på självmord. Tre till sex månader senare gjordes en uppföljning. Sarkadi fick tag på 56 procent av ungdomarna som var med i behandlingen. Klart färre hade depression efter än innan behandlingen.

_  Trots förbättring verkade det som att de behöll sina symptom, säger Anna Sarkadi och tillägger att förbättringar i psykisk hälsa minskar risken för droganvändande.

För dem som fick avslag på sin asylsansökan försämrades den psykiska hälsan igen, tillägger Anna Sarkadi. Ett antal av dem har gått under jorden för att undvika att gripas av polis och skickas tillbaka till sitt hemland. Den gruppen syns inte i statistiken.

Då färre ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige har mottagande,  vård och behandling förändrats. Till exempel har många HVB-hem lagts ner. Många flyktingar som kom 2015 som ensamkommande och är kvar i Sverige jobbar eller studerar. Och behovet av stöd finns kvar även för dem som fått hjälp med sin trauma.

_ Jag tror på elevhälsan, säger Anna Sarkadi.

_ Och vi har även stödboenden kvar, säger en i publiken och förklarar att det är en slags efterföljare till HVB-hemmen.

 

Text: Thomas Gustafsson

Foto: Tua Lilja