Från vänster till höger: Anders W Jonsson (C), Anna Vikström (S), Carita Boulwén (SD), Christian Carlsson (KD), Jakob Olofsgård (L), Malin Höglund (M), Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund(MP).

NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) bjöd in till en politikerutfrågning i Stockholm förra veckan. Representanter från samtliga riksdagspartier tog plats på ”The Park”:s debattscen för ett panelsamtal om vad de kan göra för oss med psykisk ohälsa.

Smått förvirrade stiger vi in i den tillhörande restaurangen. Vi blir hänvisade några våningsplan upp, och kan lättat pusta ut.

Väl där får vi varsin namnbricka. Det är skralt med folk i ”mingel”-rummet, vilket känns skönt för min autistiska hjärna. Vi slår oss ner vid ett bord med varsin wrap i händerna, och samtalar med folk som kommer förbi oss.

Allt fler människor fyller det lilla utrymmet, och jag kan inte hjälpa att jag tittar bort mot salen där paneldebatten kommer att äga rum. En efter en försvinner de in i salen, och jag reser mig för att följa efter mina kollegor som börjat röra sig dit.

Jag sätter mig på en av stolarna längs de främre raderna.

Conny Allaskog, ordförande för NSPH och Inger Blennow, före detta ordförande i Sveriges Fontänhus Riksförbund ledde utfrågningen.

Riksdagspartiernas representanter kliver upp på scenen. Jag spetsar öronen och gör mig redo med block och penna.

Den psykiska ohälsan är här för att stanna, åtminstone om man lyssnar till vad Anders W Jonsson från Centern har att säga. Eftersom vi är på väg in i en lågkonjunktur, så kommer klyftorna mellan folk att öka och utanförskapet växa. Staten behöver se till att stötta kommuner och regioner ekonomiskt. Det krävs att man vågar tänka nytt.

Anna Vikström från Socialdemokraterna pekar på den nya regeringen och menar att de satte stopp för den Nationella stödlinjen.

Den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga. Framförallt unga flickor och kvinnor blir drabbade. Det är ett stort växande område där mycket pengar behöver satsas. Neddragningar och uteblivet stöd. Skolan behöver göra mer.

– Vad är det som gör att den psykiska ohälsan ökar? frågar hon.

Carita Boulwén, Sverigedemokraterna, anser att primärvården behöver stärkas. Vården ska vara tillgänglig och trygg. Sverige behöver en långsiktig plan med förebyggande satsningar. Elevhälsan behöver stärkas då det är långa köer till BUP. Man bör återinföra Nationella stödlinjen.

Christian Carlsson, Kristdemokraterna, säger att det finns ett enormt problem för individ och samhälle. Det var ett samhällsproblem långt innan, och det sträcker sig ända tillbaka till 90-talet. Unga mår dåligt, och de får inte stöd i tid. Samhället behöver göra mer. BUP och vuxenpsykiatrin behöver stärkas. Läroplanen behöver ses över. Skolan behöver se till att alla barn får lyckas. Man måste våga skjuta till resurser för särskilda undervisningsgrupper.

Regioner och kommuner behöver få mer pengar

Jakob Olofsgård, Liberalerna, instämmer i att man behöver skjuta till medel till regioner och kommuner. Han förklarar att han själv är anhörig, och har sett hur tufft det är med köerna till BUP. Att patienten ofta bollas runt mellan skolan, BUP och Socialtjänsten. Han poängterar att civila samhällsorganisationer är väldigt värdefulla.

Malin Höglund, Moderaterna, menar att det aldrig ska gå så långt att man tar sitt liv. Att det är viktigt att prata om hur man mår. Hon förklarar att det behövs ett föräldrastödsprogram, och att det krävs lyhördhet från föräldrar och alla runt omkring.

Karin Rågsjö, Vänsterpartiet, konstaterar att köerna till BUP inte kommer att minska. Detta på grund av de pågående neddragningarna, vilket kommer medföra att nästa generation mår dåligt. Det är sämre ställt med samtal, och det borde vara lagstadgat att få samtal om man har en psykiatrisk diagnos. Psykiska diagnoser bör likställas med fysiska. De med störst behov bör gå först i kön.

Man bör satsa på barnen.Välfärd är viktigt för alla, framförallt för dem som far illa idag. Hon anser att staten måste ta mer ansvar.

Psykiatrin är nedprioriterad

Ulrika Westerlund, Miljöpartiet, anser att betygssystemet bör reformeras och idrottstimmarna bli fler. Hon menar bland annat att den psykiska ohälsan slår ojämlikt, och extra utsatta grupper är hbtqi-personer och migranter. Det är stora brister inom hälso- och sjukvården. Psykiatrin är nedprioriterad, och akutmottagningar har stängt. Det är ett allvarligt läge. Vården behöver kontinuitet. Det är viktigt och avgörande med utbildad personal. Staten behöver ge kommuner och regioner det de behöver.

De flesta partierna är överens om att både elevhälsan och vården måste stärkas, och att det behövs förebyggande insatser. Samtidigt uteblir resurser till psykiatri, skola och BUP.

Förebyggande i all ära, men om ”skadan” redan är skedd? Finns det strategier för det? kan jag inte låta bli att tänka.

I en rådande kris vad gäller neddragningar av viktiga samhällsresurser, är det tyvärr svårt att hoppas på för mycket. Jag känner mig inte ens besviken, när jag går därifrån med deras tomma löften surrandes i huvudet.

Tillägg från redaktionen: Lyssna på oss är ett arvsfondsprojekt med syftet att öka kunskapen om kvinnor, ickebinära och transpersoner, som tilldelats könet kvinna vid födseln, med ADHD och autism i åldern 16-40 år. Carolina Alexandrou skriver utifrån sin erfarenhet av att ha autism. Till Lyssna på oss hemsida.


Text: Carolina Alexandrou
Foto överst: Monica Atterberg
Foto föreläsare: Mattias Tengstrand