Psykoser och inflammationer – finns det ett samband?

Just nu pågår en forskningsstudie på ett läkemedel mot reumatism – kan det ha någon effekt på psykossymptom? På senare år har faktiskt ett samband mellan inflammation och psykos påvisats i några forskningsstudier. Vad man kommer fram till i studien RCT-Rits får vi veta någon gång 2026.

Susanne Bejerot är klinisk forskare, pensionerad professor och verksam som psykiater med bas i Örebro och Stockholm och det är hon som är ansvarig för RCT-Rits studien där hälften av deltagarna i får dropp med läkemedlet Rituximab och hälften får koksaltlösning. Studien är dubbelblindad så varken forskare eller patient vet vem som fått Rituximab.
Dagen jag gör den här intervjun behandlar man patient nr 53 – målet är 120 deltagare. Patient 53 blir förresten körd av Susannes man (som också är forskare och psykiater) mellan magnetröntgen, dropp, blodprover och ryggvätskeprov, mellan Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge.

Fascinerande förbättring

Bakgrunden till RCT-Rits studien är arbetet med akut debuterade tvångssyndrom hos barn (PANS).
– Jag hade en patient med svåra tvångssyndrom som också drabbades av en autoimmun sjukdom och fick Rituximab mot det. Men det som hände var att alla psykiska symptom försvann. Det var så fascinerande, berättar Susanne Bejerot.
Man genomförde två små pilotstudier på OCD- och psykospatienter och framförallt psykospatienterna förbättrades. De blev piggare och fick mer ork – utan att medicineringen förändrats i övrigt.
Anhöriga beskrev också att den närstående blivit kognitivt förbättrad.
Den här studien, RCT-Rits, startade 2022:
– Jag tänker mig en långtidsstudie framöver och hoppas verkligen att de patienter som vill får fortsätta behandlingen, säger Susanne Bejerot och fortsätter:
– Det är inte så att jag inbillar mig att alla ska bli friska eller så mycket bättre som vissa deltagare blivit. Men om en del kan bli bättre då är det värt det. Och en fortsättning, så att jag kan gå i pension.
– Det har känts meningsfullt hittills men administrativt är det tungt. Administrationen är anpassad för läkemedelsindustrin med miljarder att tillgå.

Svårt få psykospatienter intresserade

Att få tillräckligt många intresserade deltagare till studien är annars det stora problemet.
Och att få tag på personal; de har varken tid eller möjlighet,
En relativt stor andel av deltagarna i projektet har schizoaffektivt syndrom. Kanske för att det är vanligare att de har friska eller relativt friska perioder. För de som är för dåliga kan inte delta, de vill inte och de klarar inte av det – och även om man inte är så dålig så förutsätter ett deltagande ibland att det finns anhöriga som informerar, ställer upp och pushar.
Susanne Bejerot menar att psykossjukdomen begränsar förmågan att ta initiativ och att det har gjort att det varit svårt att få psykospatienter att intressera sig för att delta:
– Och många vill bli av med sin medicinering men det här är bara ett tillägg. Det bästa i livet är emellertid inte att vara omedicinerad utan att må bra.
För en tid sen skrev Susanne Beijerot en debattartikel i Dagens Nyheter och fick några dagar senare ett skarpt svar från RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa). Temat var psykospatienters förmåga att bestämma själva i en forskningssituation: Vet patienten sitt eget bästa? Och står framtiden utan forskning på psykosområdet om patienten måste ta initiativet själv?
Susanne Bejerot berättar att hon har kollegor med barn med psykosproblematik som hon försökte få att delta i den tidigare pilotstudien. Båda tackade nej varav en senare tog sitt liv och den andre är drogmissbrukare och hemlös. Så här i efterskott kan man tycka att de hade kunnat ha nytta av att få pröva Rituximab.

Nytänkande kring psykossyndrom

Men finns det risker med att pröva behandlingen med Rituximab som deltagare i studien?
Jo, eventuell medicinering påverkar immunförsvaret, man kan lättare drabbas av infektion och risken för Covid -19 ökar.
– Vi tar inte emot dem som har allvarliga kroppsliga sjukdomar men vi har inte sett några tecken på metabola biverkningar med Rituximab, säger Susanne Bejerot.
– Schizofreni är en sjukdom som delvis avspeglas i avvikelse i immunförsvaret. På sikt kommer den kanske klassificeras som en autoimmun sjukdom. Jag hoppas att psykiatern i framtiden kommer att ordinera immunverkande läkemedel som Rituximab vid schizofreni. Jag tror att vi inom vår specialitet måste börja tänka nytt kring dessa sjukdomar men först måste vi bevisa effekten av immunverkande läkemedel genom att göra läkemedelsprövningar.

Tidigare forskning och arbeten

På nittiotalet forskade Susanne Bejerot på tvångssyndrom och disputerade, sedan har hon arbetat med vuxna med PANS, ADHD och autism. Och hon startade det första VUB-teamet i Sverige 2006. (VUB-teamet står för Vuxen- och ungdomsteamet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem). Projektet var beställt av politiker och Susanne fick tillsammans med andra psykiatriker lära nytt:
– Det var jätteroligt och lärorikt, säger Susanne. Ett VUB-team består av sjuksköterska, allmänläkare, psykolog och psykiater
Därefter 2009 startade hon Kognus med kollegor som erbjöd kostnadsfri utbildning i psykiatri.

Baskursen var en halvdagsföreläsning i veckan i psykiatri under en termin. Flera kortare utbildningar gavs också. Sammantaget utbildade Kognus cirka 4000 personer som hade kontakt med människor med psykisk ohälsa inom psykiatri, LSS, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa och skola på plats, och också ytterligare lika många följde baskursen på nätet.
Projektet var finansierat av socialstyrelsen. Projektet lades så småningom ner trots bra betyg. Sista kursomgången genomförde man på en av Stockholms största biografer:
– Vi hade patienter/brukare med vid varje föreläsning och när det handlade om intellektuell funktionsnedsättning hade vi fem personer på scen som berättade om sina upplevelser. Dessvärre har de flesta verksamheter som jag har startat upp blivit nedlagda, men VUB-teamet är fortfarande igång.

Vill du veta mer om RCT-Rits? Se Örebros Universitet

Text och foto: Maria Fornstedt (Själv en av patienterna/deltagarna i RCT-Rits).
Foto på Susanne Bejerot: Håkan Risberg