Springer runt, alla påverkas vi av varann. Vi är så många olika bitar som ska fästas i detta något som kallas jaget. Ibland tror vi att vi vet, för att i nästa sekund inse att en förändring har skett som har ändrat de rådande förhållandena.
Kanske tycker vi det är tråkigt, ja att inte behärska eller ha kontroll. Utan kanske bara ansvar. Inte lika kul, fast nödvändigt om man ska mogna. Men man vill ju inte enbart bli nån tråkig pliktetiker heller. Livet måste få göras spännande, värt att leva. Ja, kanske man även tummar på gränsområdena, testar gränser och leker. För någon tråkig förlegad gubbe, bara tyngd av plikt, ansvar och en ständigt malande känsla av att livet äter upp en inifrån vill man inte förlika sig med.
Spänning contra trygghet
Då får det hellre bli oberäkneligt spännande och lite farligt ibland. Fast behovet av trygghet då? Att känna den kärnfulla tilliten, tryggheten att inget ont som vill skada en kan komma åt en. Det behovet inträder när man fått pröva vingarna så mycket man vågar och kan, och lite till.
Text: Lars Ottander
Bild: Open Clipart-Vectors från Pixabay
Texten är tidigare publicerad i antologin Pennglöd som kom ut 2007.
