Hanteras dina personuppgifter felaktigt har du goda möjligheter att få frågan utredd av en oberoende tillsynsmyndighet. Blir du eller en anhörig däremot felbehandlad inom vården är möjligheten för dig som enskild att få frågan utredd av en oberoende tillsynsmyndighet mycket begränsad. Individens rättssäkerhet i tillsynen varierar visar rättsvetaren Ida Asplund i sin avhandling.


I avhandlingen Den enskildes rättssäkerhet i individnära tillsyn har Ida Asplund undersökt tillsynen av fem områden. De är socialtjänsten, hälso- och sjukvården, diskrimineringslagstiftningen, dataskyddet och Justitieombudsmannens tillsyn över den offentliga förvaltningen. Mer specifikt har hon undersökt enskilda individers rättssäkerhet i tillsynen. Hur har tillsynens funktion i lagstiftningen förändrats från mitten av 1900-talet fram till idag? Vilken roll spelar tillsyn i en rättsstat för att förvaltningen ska kunna vara kontrollerad vid sidan om exempelvis domstolar?

– Det finns ingen generell definition av vad tillsyn är och den omfattar många verksamheter. Men kärnan i tillsyn är rättslig och oberoende kontroll som kan resultera i rättelse. Tillsynsmyndigheter kan vägleda och uttolka rätten, ibland som sista instans. Tillsynens betydelse är särskilt stor på de offentligrättsliga områden där domstolsprövning inte är möjlig, exempelvis inom hälso- och sjukvård. I många fall är tillsynsmyndigheterna de enda instanserna man som enskild kan vända sig till för att uppmärksamma och utreda missförhållanden samt utkräva ansvar.

Avhandlingen undersöker vad den enskilde individen har för rättslig ställning i tillsynen.

– Jag har bland annat tittat på i vilken utsträckning individen kan initiera tillsyn genom att komma in med klagomål, delta i handläggningen av tillsynsärenden och överklaga tillsynsbeslut. Min slutsats är att den enskildes rättsliga ställning i tillsynen i många fall är oklar och inte framgår av lagstiftningen. Studien visar att det finns en nationell rättsutveckling där individen blir marginaliserad till förmån för en övergripande systemtillsyn. EU gör det däremot möjligt för individen att spela en aktiv roll för att som verktyg genomdriva rätten. JO:s tillsyn är andra linjens rättssäkerhetsskydd för individen och har ändrat sig väldigt lite under 200 år, berättar Ida Asplund.

EU-rätten har stärkt dataskyddet och dess tillsyn

Den enskildes rättssäkerhet i tillsynen av dataskyddet blev starkare till följd av EU-medlemskapet och EU-rättens utveckling. Detta gäller inte minst GDPR som blev införd år 2018.

– Enligt EU-rätten utgör tillsyn en del av den grundläggande rätten till dataskydd för varje individ. Det är unikt och ger tillsynen en stark funktion. Integritetsskyddsmyndigheten (f.d. Datainspektionen) är mer eller mindre skyldig att utreda klagomål från enskilda. Individen kan vända sig till domstol om myndigheten är passiv. Tillsynen har blivit gränsöverskridande, vilket betyder att den enskilde kan vända sig till tillsynsorgan i hela unionen. Dessa förutsätts samarbeta i handläggningen, fortsätter Ida Asplund.

Patientens ställning i vårdtillsynen har försvagats

Det har blivit allt svårare för den enskilde att få klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal utredda. 1980 hade patienten en ställning som part i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Hen kunde på egen hand anmäla hälso- och sjukvårdspersonal dit av rättssäkerhetsskäl. Nämnden kunde vidta disciplinåtgärder mot personalen. Genom 2010 års patientsäkerhetslag blev disciplinansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalen avskaffat. Sedan dess har patienten inte längre någon rätt att själv anmäla hälso- och sjukvårdspersonal till HSAN. HSAN kan bara vidta skyddsåtgärder och detta gör nämnden efter anmälan av främst Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För att kompensera patienten fick IVO år 2011 en långtgående utredningsskyldighet av patientklagomål. Motivet var rättssäkerhetsskäl. Men av effektivitetsskäl tog man bort denna utredningsskyldighet för IVO år 2018. Numera blir endast få och allvarliga patientklagomål inom ramen för den statliga tillsynen utredda. IVO har heller inte någon skyldighet att utreda klagomål innan patienten först vänt sig till vårdgivaren.

– Patientklagomålen till IVO minskade med 46 procent under första halvan av år 2018 jämfört med året innan. Det finns en rättssäkerhetsproblematik i att patienten blir hänvisad till vårdgivarens interna kvalitetssäkringssystem med sitt klagomål. Vårdgivaren kanske är den som har åsamkat individen skada och patienten står då i beroendeställning till vården. Staten vill inte längre utreda patientklagomål i någon större utsträckning. Patientens rättsliga ställning i tillsynen som var stark under 30 år har genomgått en påtaglig försämring under de senaste 7 åren. Man kan tala om en reell rättsäkerhetsförlust, menar Ida Asplund.

Svårt att utkräva ansvar i enskilda fall inom vården

Studien visar att den enskildes tillgång till tillsyn på de undersökta områdena är mycket varierande.

– Missförhållanden som rör personuppgiftsbehandling kommer att kunna bli utredda och motverkas i hög utsträckning av en oberoende tillsynsmyndighet. Men exempelvis dödsfall inom äldreomsorgen kommer i många fall endast att bli utredda på en systemnivå inom ramen för den statliga tillsynen. Inget ansvar blir då utkrävt i det enskilda fallet. Det finns nämligen som regel ingen rätt att få ett klagomål till IVO utrett i sådana situationer. Detta är ju en mycket aktuell problematik, inte minst mot bakgrund av de många dödsfallen inom äldreomsorgen till följd av covid-19, säger Ida Asplund.

För att åstadkomma en effektiv tillsyn som kan fungera som ett viktigt kontrollverktyg i rättsstaten är aktiva individer viktiga.

-Medborgarens aktiva roll i tillsynen kan stärka tillsynens genomslag. Tillsynsmyndigheterna upptäcker missförhållanden, förverkligar individens rättigheter och stärker förtroendet för den offentliga förvaltningen. Det borde bli beaktat i utformningen av tillsynslagstiftningen. Det är också viktigt att tillsynen i praktiken utreder enskildas klagomål för att medborgarna ska känna förtroende för tillsynsmyndigheterna, säger Ida Asplund.


Foto: Porträtt av Ida Asplund, Umeå universitet. Pressbild