Organisationer, Samhälle

Bevarande av träfflokaler: En nödvändig satsning för socialt stöd och återhämtning

Bild på hus som speglas i vattenpöl

Träfflokaler spelar en viktig roll i samhället, särskilt för personer med psykisk ohälsa. Dessa platser erbjuder inte bara en trygg miljö för social interaktion, utan också möjligheter för personlig utveckling och återhämtning.

Enligt uppgifter från Stockholms stad, finns det för närvarande 12 träfflokaler i stadens olika stadsdelar, öppna för personer med funktionsnedsättningar. Dessa lokaler är en del av ett bredare program för tillgänglighet och delaktighet som löpte 2018–2023, grundat på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Nu, när programmet närmat sig sitt slut, är framtiden för dessa lokaler osäker, och det finns en stark förväntan om fortsatt stöd och utveckling från stadens sida.

Nedstängda lokaler – ökad psykisk ohälsa

På nationell nivå har Socialstyrelsen genomfört en undersökning som visar hur pandemin har påverkat insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultaten är oroande – många kommuner har ställt in eller minskat omfattningen av dagliga aktiviteter, vilket har haft en direkt negativ inverkan på psykisk hälsa. I Stockholm har situationen förvärrats med nedläggningen av flera viktiga träfflokaler, som Träffen och ToRA, samt fyra lokaler som förvaltades av RSMH. Dessa nedläggningar berodde delvis på ekonomiska begränsningar och misskötsel.

Alexander Ojanne (S), som är det nya socialborgarrådet i Stockholm, anser att stängningen av dessa lokaler var ett resultat av en geografisk omstrukturering genomförd av den tidigare grönblåa styrelsen. Han betonar vikten av träfflokaler som en del av stadsdelsnämndernas ansvar att främja utveckling, trygghet och livskvalitet för alla stockholmare, särskilt de med psykisk funktionsnedsättning. Ojanne poängterar att dessa lokaler inte bara ska finnas, utan också vara tillgängliga och väl spridda över staden.

Det finns hoppfulla tecken i stadens budget för 2024, där fokus ligger på att inkludera personer inom socialpsykiatrin i stadens arbetsmarknadsinsatser. Detta återspeglar en förståelse av att integrering i arbetslivet är en kritisk del av återhämtningen för personer med psykisk ohälsa.

två kvinnor i ett rum med klockor och skåp i bakgrunden.

RSMH-aktivister har drivit frågan

RSMH-aktivisterna Gudrun Berg (till vänster på bilden) och Linnea Duneke (till höger) har varit i framkant i kampen för att bevara och förbättra träfflokalerna. De har mött politiker från olika partier för att diskutera dessa frågor och har varit framgångsrika i att framhålla vikten av dessa lokaler. De ser dessa lokaler som en plats för helande och återhämtning, där individer kan få tillgång till allt från motion till tvättmöjligheter och måltider.

Sammanfattningsvis är det tydligt att träfflokaler är en oumbärlig del av infrastrukturen för mental hälsa. De erbjuder en unik miljö för återhämtning, socialisering och personlig utveckling. Med den ökande medvetenheten om psykisk hälsa och dess betydelse i samhället, är det avgörande att dessa lokaler får det stöd och de resurser de behöver för att fortsätta sin viktiga roll. Bevarandet och förbättringen av träfflokaler bör vara en prioriterad fråga för både lokala och nationella beslutsfattare.

Text och foto: Charlotta Mattsson

Läs även Vox Vigors undersökning av tillgång till lokaler och datakunskap: ”Få får utbildning i datakunskap”.

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Bild på hus som speglas i vattenpöl
Charlotta Mattsson:
Bevarande av träfflokaler: En nödvändig satsning för socialt stöd och återhämtning