Gunilla Svedström, verksamhetschef för psykiatrin på Akademiska sjukhuset i Uppsala, informerar om nytänkandet inom psykiatrin. Den stora reformen är hälsocentraler – vård i samverkan med primärvård, kommun och specialistpsykiatrin. Planer finns även för egenvård och social träning på våning 5 i Psykiatrins hus.
– Vår största utmaning, som jag ser det, är hur vi kan göra det så bra som möjligt för våra patienter och att utveckla vården på det sättet med mindre antal personer oavsett ekonomi, säger Gunilla.
Gunilla har en vision om att utveckla flödena från psykiatrin till primärvården. Bland annat vill psykiatrin göra våning 5 i huset till ett aktivitetsplan, där det även ska finnas ett antal hälsocoacher. Hon menar att psykiatrins patienter i många fall är ensamma och lever ohälsosamt. På våning 5 skulle patienterna då kunna få social träning. Just nu pågår ett projekt inom psykosvården som har verksamhet med statsbidrag.
Gunilla anser att de största utmaningarna de nu står inför är besparingar och personalbrist samt införandet av hälsocentraler.
– Utmaningarna gör att personalen blir mer kreativ. Ekonomin gör att vi måste hitta nya lösningar. Ett sätt är att i större utsträckning digitalisera vården.
Närhetsprincipen
Hur ska psykiatrin bemöta utmaningarna som är politiska beslut som innebär att patienter ska få vård enligt närhetsprincipen – hälsocentraler? Vad innebär det för specialistpsykiatrin? Det har man resonerat mycket kring. Tanken är att personalen ska kunna vara någon form av konsulter och vissa dagar i veckan vara ute på en vårdcentral. Hur de ska organisera detta, det vill säga samarbetet mellan primärvården, kommunen och specialistpsykiatrin, måste de utreda mer så att de gör rätt saker.
Hälsocentral eller specialistpsykiatri?
Psykatrin funderar också på hur man i framtiden kan remittera patienter till rätt vårdnivå. Till exempel om en patient med ADHD-diagnos inte har behov av specialistpsykiatrin, utan endast behöver sin medicinering, så skulle patienten istället kunna vända sig till en Hälsocentral som ligger nära.
– Med tanke på de resurser och pengar vi blir tilldelade i framtiden måste vi fundera på hur vi ska prioritera och hur vi ska möta våra patienter på andra sätt, säger Gunilla.
Vilka projekt är på gång?
Inom heldygnsvården pågår just nu något som kallas för ”SMÅ”- projektet. Det innebär beteendeaktivering inom heldygnsvården. Projektet startades inom psykosvården men nu har beslut tagits om att införa det på samtliga avdelningar. Ett annat pågående jobb är att utveckla brukarrådsstrukturen, vilket betyder att öka patientinflytandet. Man har även sett att behov av att utveckla anhörigperspektivet och barnperspektivet finns. Diskussioner förs om digitalisering inom psykiatrin, till exempel hur mycket av vården som skulle kunna ske hemifrån via webbmöten?
– Det är en jätteviktig fråga. Vad kan vi använda digitaliseringen till? Vad kan patienten göra själv och vad kan sjukvården göra?
Standardiserade vårdprocesser är något som psykiatrin just nu jobbar intensivt med.
Vårdens prioriteringar
– Vi försöker naturligtvis arbeta så effektivt som möjligt. Vi har ju köer på vissa delar, säger Gunilla. För att avlasta psykiatrin så finns LOVEN- lagen om offentlig upphandling och privata psykoterapeuter på stan som vi remitterar patienter till. Nu pratar vi också om vad någon annan aktör kan göra för att få bort vissa köer. I dagsläget är det ju att man måste prioritera det akuta och det första steget, det som också kallas för ”stegvis vård”. Först är det behandling i grupp och sist individuell vård.
Brukarinflytande
– Vården idag byggs ju mer och mer upp genom integration och dialog med brukarna, eller snarare patienterna. Det är svårt att veta på vilken nivå man ska lägga det. Vi och brukarrepresentanterna har funderat på att hitta ett bra sätt under flera år. Vi tittar på möjligheten att ha brukar- eller patientinflytande i mindre grupper utifrån speciella frågeställningar, berättar Gunilla.
Samarbetet med kommunen
– I stort tycker jag att vi har ett bra samarbete, säger hon.
Ibland kan det naturligtvis handla om ekonomi och då kan det emellanåt bli svårt, speciellt nu då båda parter går mot tuffare ekonomiska tider. De måste titta på om verksamheten de har tillsammans är tillräckligt bra. Utnyttjas resurserna på rätt sätt?
PEER Support och framtiden
Gunilla säger att hon definitivt tror på Peer Support som roll.
– Jag tror att det är jätteviktigt. Jag tror att det är väldigt väsentligt, om man ligger på en heldygnsvårdavdelning att få möta någon som har återhämtat sig. Frågan är bara hur man organisatoriskt ska få till det, menar Gunilla.
Uppsala behåller rättspsykiatrin
Tidigare fanns det planer på att rättspsykiatrin skulle flytta från Uppsala till Sala. Men nu har beslut tagits att rättspsykiatrin blir kvar i Uppsala och det finns en tomt i Jälla där man ska bygga nytt med ytterligare en avdelning.
Text: Karin Olin Knutsson och Petra Rohrer
Foto: Karin Olin Knutsson
