18 februari, 2025
Kultur

“Att skriva tillsammans kan vara en befriande känsla”

Porträtt på Henrik Johansson och Anna-Maria Olsson.
Henrik Johansson och Anna-Maria Olsson Fotograf: Anna-Maria Olsson
Foto: Anna-Maria Olsson

Inom projektet ”Vi skriver oss själva” får människor med erfarenhet av psykisk ohälsa möjlighet att skriva och dela sina berättelser på sina egna villkor.

Initiativet drivs av RSMH Skåne i samarbete med skrivpedagogen Henrik Johansson och erbjuder workshops där deltagare kan utforska skrivandet som en kreativ och befriande uttrycksform. Syftet med projektet är att ge en möjlighet för människor att berätta sina historier med egna ord och ge samhällsmedborgare en djupare förståelse för deras upplevelser och styrkor.

Får aldrig berätta på sina egna villkor

Anna-Maria Olsson, som leder projektet från RSMH Skåne, beskriver syftet: ”Vi ska berätta våra egna historier med våra egna ord. Personer med psykisk ohälsa är ofta i en märklig sits där man tvingas berätta om sina problem om och om igen för myndigheter och vårdpersonal för att ha en chans att få hjälp, men man får aldrig berätta på sina egna villkor. Ens individualitet, komplexitet, humor och styrka blir aldrig speglad. Det blir till slut utarmande”. 

Inom projektet  ’Vi skriver oss själva’ ska det motverkas och ge individen utrymme att synas som den unika och hela individ den är.

Releasefest i januari

Projektet ger inte bara ett personligt utrymme utan främjar också solidaritet i samhället. Genom att läsa om varandras erfarenheter hoppas Anna-Maria att människor ska få större insikt om villkoren som ofta följer med psykisk ohälsa. 

I januari 2025 planerar RSMH Skåne att hålla en releasefest i Malmö för att fira projektets antologi, där deltagarnas texter samlas och delas med en bredare publik. 

”Vi hoppas också att projektet ska leda till ökad kunskap om våra villkor och därmed öka känslan av solidaritet i samhället”, tillägger hon.

Henrik Johansson, som leder workshopparna på lokalföreningarna, ser dem som en chans för deltagarna att utforska och utveckla sitt skrivande oavsett tidigare erfarenheter. 

”Jag hoppas att de (deltagarna) tar med sig en lust att skriva och berätta men det beror också på var de befinner sig i sitt skrivande,” säger han. 

Skrivandet kan skapa insikt

För de som redan skriver kan workshoparna erbjuda nya sätt att tänka och verktyg för att utveckla sina texter. För nybörjare hoppas han att detta blir en startpunkt för att börja skriva regelbundet.

Henrik beskriver också hur skrivandet kan skapa både individuell och kollektiv insikt. 

”Att skriva tillsammans kan vara en befriande känsla. Att skriva gör att man växer. Man skriver ner diffusa känslor och funderingar.” 

Skrivandet hjälper att förstå sig själv och att bearbeta sin omgivning på ett helt nytt sätt. Genom att skriva ner sina känslor, läsa upp dem för andra och känna igen gemensamma problem, skapas en gemenskap.

Skrivandet bryter ensamheten

Det kan kännas befriande att dela tankar och upplevelser som annars är tunga att bära ensamma. 

”Idag beskrivs ofta allt från arbetslöshet till ensamhet och ohälsa som individuella problem. Att skriva tillsammans kan bryta mot det perspektivet och skildra kollektiva problem och kollektiva lösningar” menar Henrik.

Projektet har fått positiv respons och lokalföreningarna väljer själva om de vill delta, vilket ger en engagerad och uppskattande atmosfär. På platser där workshops hållits har det varit en varm och stöttande stämning. ”Vi brukar börja med lekfulla övningar och försöker bjuda på oss själva. Alla får applåder. Det handlar inte om resultatet, inte om att prestera utan om att våga försöka”, säger Henrik. 

Både Anna-Maria och Henrik ser fram emot vad projektet kan åstadkomma. Med antologin hoppas de bidra till att människor får en bättre förståelse för livet med psykisk ohälsa och att deras röster inte bara blir hörda utan också uppmärksammade och respekterade.

Text: Charlotta Mattson

Dikt av Ulf Pettersson från RSMH Trelleborg (ur projektet “Vi skriver oss själva”)

Jag talar plåtverkstans språk. Jag tvingas tala det tacksamma språket direkt på morgonen där alla är tacksamma, det är svårt. Sedan övergår jag till det kapade rörets språk som är väldigt enformigt och bryskt och allt som oftast vill dom att jag ska tala det vidriga rivjärnets språk, det som river stora hål i min själ. Alla dagar samma vidriga språk av Tacksamhet över att ha ett jobb. Men ingen bryr sig om att jag går itu på insidan, det är bara att fortsätta tala jobbets språk. 

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Porträtt på Henrik Johansson och Anna-Maria Olsson.
Charlotta Mattson:
“Att skriva tillsammans kan vara en befriande känsla”