Vad skulle hända om man lade in alla alkoholister, psykiskt sjuka och hemlösa i ett och samma hus på landet?” Vems ansvar?
Därför undrar jag, varför det än idag är så många människor med psykisk ohälsa som fortfarande har eget boende utan direkt stöd från socialen och regionen? Redan från början fick reformen mycket kritik. Men med allt snabbare tempo hängde inte Socialstyrelsen eller regionen alltid med. Det var egentligen sex punkter som gjorde det.
· Vem har ansvaret för de med psykisk ohälsa? · Kostnaderna blev för stora– och var ska pengarna komma från? Vem ska betala? · Var ska pengarna komma från? Det var lättare att ”friskförklara” en människa, då det fanns mindre pengar i kassan. · Det var större risk att de personerna inte skulle klara sig på egen hand. · Som att möta verkligheten utan stöd. · Om vi blundar är det risk för missbruk, brott och hemlöshet.
Miss när människor med psykisk ohälsa skulle flytta
Louise Larssons arbete om psykiatrireformen 1994 Ur Socialutskottet 1993/94: SOU 28, ”Insatserna för de psykiskt störda skall enligt utskottet inriktas mot att öka den enskildes funktionsförmåga, och öka dennes möjligheter att leva ett så normalt liv som möjligt.” De svårigheter som patienterna fick skulle kompenseras genom stöd från Socialtjänst och regionens öppna verksamhet. Med det stödet behövdes det inte göras mer än vad som var tillräckligt som planerat. Socialstyrelsen kunde missa mer, när människor med psykisk ohälsa skulle flytta till egna lägenheter.
Nuläge
Foto: Monica Atterberg
Det gör att sättet som personer med psykisk ohälsa fortfarande behandlas på är fel och inte lönsamt än idag, 30 år senare. Det skulle bli billigare för Landstinget och Socialstyrelsen om patienterna bodde i egen lägenhet. Det behövs rätt förutsättningar för att allt ska ordna upp sig. Trots det är det inte säkert att allt kan ordna upp sig. Så varför gjordes inget rätt från början? Många var nöjda, men inte alla. Det gick inte riktigt som de tänkt. Därför var det konstigt att reformen inte genomfördes på ett bra sätt. Det går ju inte bara att skylla på ekonomin. Det var högkonjunktur, gott ställt, när Sverige röstade genom det. Och lågkonjunktur när den skulle genomföras. Det gjorde att allt planerat inte gick att genomföras.
Vid händelse av kris eller krig
Därför är det så nu, när det är svårt i kristider. Det är tufft hur man ska hjälpa dem med psykisk ohälsa vid händelse av kris eller krig. Hur ska det då vara möjligt att bo i ett eget boende? Och en sak till var att lagen inte gick att anpassa till en viss person. Utan eftersom LSS starka del, skulle även de med neuropsykiatriska funktionshinder bli drabbade, inte bara de med psykisk ohälsa.
Vem är normal
Vi som människor med Psykisk Ohälsa eller inte, är vi lika mycket värda som människor. Som människa och reporter undrar jag ”vem är normal?” Jag menar ur vilket sammanhang kallas en person normal? Och det är ju egentligen människan bakom vi ska se och inte den eller den diagnosen och utseende en viss person har?
Kontakt med grannen
För mig är alla människor lika viktiga. Därför är ett litet ”Hej” till grannen, småprat med ”gänget” nere i centrum eller med släkt och vänner lika viktiga. Oavsett om vi bor grannar, möter dem i skolan eller på promenaden på gatan.
