Den globala uppvärmningen skapar utmaningar. Till exempel risk för ökad spridning av sjukdomar mellan djur och människor. Forskare i Umeå vill se ett samnordiskt varningssystem. Detta för att hålla koll på sjukdomar som sprider sig i den nordiska naturen.
– Det är klokt att använda den tid vi fortfarande har på oss innan läget blir akut. Vi behöver inrätta system för att skydda oss mot följderna av de klimatförändringar som vi än så länge bara har sett början på. Det säger säger Birgitta Evengård, professor emerita vid Umeå universitet.
Arter sprider sig norrut
Den globala uppvärmningen av sker snabbare i Norden än i övriga världen. Ett varmare klimat medför att nordgränsen för många arter utbredning kliver uppåt. Då ökar också risken för sjukdomar de för med sig. TBE och borrelia via fästingar är exempel på det. Redan nu sprider sig fästingarna över större områden i Norden. I takt med att permafrosten drar sig tillbaka, tinar mycket gamla djurkadaver fram. De kan i vissa fall vara bärare av farliga sjukdomar. Exempelvis mjältbrand.
Covid-19 visade tydligt att infektioner som djur sprider till människor snabbt kan leda till globala pandemier. Det finns även sedan tidigare ett stort antal sjukdomar, så kallade zoonoser, som sprider sig mellan djur och människor.
– Covid-pandemin visar att det går att bemästra nya sjukdomar som sprider sig från djur till människa. Men priset i människoliv kan bli mycket högt om man inte är förberedd. Vi kan rädda många människoliv om man har sådan koll på sjukdomar som sprider sig i djurvärlden, att man kan utveckla vaccin innan de tar steget över till människor, säger Birgitta Evengård.
Vill rapportera smitta bland organismer
Forskarna föreslår ett antal stationer runt om i Norden där man regelbundet undersöker och rapporterar smitta bland organismer på land och i vatten. Detta för att ge underlag för en bedömning av om det kommit till nya sjukdomar som riskerar att smitta människor. Hälsovården ska kunna bygga upp beredskap i form av tillgång till vård och eventuella vacciner.
Förslaget ska presenteras inför Nordiska ministerrådet som ett led i ministerrådets arbete med att uppnå målet Socialt hållbart Norden, som ingår i arbetet med Vision 2030.
Forskarna, Birgitta Evengård vid Umeå universitet och Tomas Thierfelder vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, står bakom förslaget. De är drivande i det arktiska forskningsnätverket CLINF, climate infection research infrastructure.
Foto: Nicoografie, Pixabay
