Jag har dyslexi och gick i Montessoriskola, vilket fungerade bra fram till högstadiet. Då blev jag hänvisad till vanlig skolgång. Vid läxläsningen upptäckte jag att jag var dyslektiker, vilket gjorde det lite svårt att hänga med. Jag gick gymnasiet, först på en social-estetisk linje och sedan på folkhögskola. Det gick sådär.
Efter att ha jobbat i kök ett tag bestämde jag mig för att studera vidare. Jag tyckte textil var roligt och kom sedan på att jag ville bli kostymtecknare. Där fick jag lära mig att sy och måla. Jag gick utbildningar inom det området och fick jobb som kostymör på fina produktioner, men det var långa perioder mellan jobben.
Fick hjälp med dyslexin
På Arbetsförmedlingen blev jag rekommenderad att studera något annat. Där fick jag också hjälp med min dyslexi. Jag gick på en skola där vi tränade läsning genom en övning där datorprogrammet tände och släckte stavelser av ord för att stärka minnesbilderna. Det var en metod utvecklad av Toini Prim, som bland annat har undervisat kungens barn.
Roligare att läsa och skriva
Den hjälpen gjorde att det blev roligare att läsa och skriva. Jag gick även skrivarkurser, och på Dramatiska Institutet lärde jag mig skriva filmmanus på en kort kurs. Att skriva film- och teatermanus är fortfarande ett intresse för mig, även om jag tycker det kan vara svårt. Det är som en avancerad hobby som jag gillar att ägna mig åt.
Text: Kajsa Hede (med hjälp av ChatGPT)
1 kommentar
Albert
Du är duktig och en kämpe fina Kajsa