Blott en dag…

Juletid. 

Hör om ensamheten och sorgen från alla håll.
Om den här dagen, högtiden som är extra känslig. 
Och jag kan förstå dem. 
För så känner jag varenda dag. 
Så kom an julhelvete !

Blott en dag. 
Inget annat. 
Om man inte låter denna massdepression fånga en. 
Vad spelar en julgran för roll i ett trasigt hem ?!?
Och tomtar är dessutom fula !

Familjer som samlas kring sitt julbord kanske inte ens vill sitta där. 
Egentligen. Men det är så det ska vara. 
Enligt en bland många idiotiska normer !

Vill gå i ide

Man gör som man vill, om man vågar ….
Själv har jag bara ordnat klappar åt mina tonårsbarn. 
För det vill jag att de ska ha. 
Jag önskar dem känna julefrid även om jag inte kan själv. 
Kunde jag så gick jag helst i ide och försvann ….
Med stor risk att aldrig mera komma fram. 

Men det är inte julens fel. 
Det är ingens fel, inte ens nåt fel alls. 
Det är yttre omständigheter och vart i livet man befinner sej. 
Jag är passivt aktiv i en surrealistisk verklighet. 

Inte så viktigt

Livet händer. 
Men jag står still ….
Så kvittar mej lika om jag äter nån ägghalva med sill. 
På riktigt. 
För det är faan inte alls så jävla viktigt !!!

Blott en dag. 
Ett ögonblick i sänder ….
Men vad jag än tar tag i så faller det ur mina händer. 

Förlåt min negativitet. 
Men det är min verklighet. 
Just nu. 

Sen kommer senare och vad det innebär har jag inte en susning om. 
Den som lever får se. 
Här lyser ingen stjärna i fönstren och granen ligger i en sopsäck på vinden ….
Ljusslingor har jag året om. 
Whats the difference ?!?
Blott en dag. 

Det är skillnaden, för ingen dag är den andra lik. 
Sen kommer nyår på det. 
”Grattis !”
Asså, jag vill verkligen inte!!!
Å jag bryr mej inte. 
Och jag plågas. 

Ring ut det gamla ….
Får sätta min tilltro till att det nya blir nåt bra. 
Dag för dag. 
Vad vet jag ?

Ring ut

Summan av kardemumman, det här året – 2025,
är det värsta år jag upplevt men iaf överlevt. 
Förväntar mej ingenting. 
För inget varar för evigt. 
Blott en dag

Text: Ylva Kristina Larsson