Text: Magnus Almendal
| Vad skulle hända om man lade in alla alkoholister, psykiskt sjuka och hemlösa i ett och samma hus på landet?” |
Hur arbetar Socialstyrelsen, och hur ser det ut idag?
Jag fick kontakt med Ida Stridsberg, Socialtjänsten på Farsta förvaltning
M: Hur hjälper ni de boende?
IS: Personer som tillhör målgruppen med en psykisk funktionsnedsättning kan ansöka om boende med olika typer av stöd. Det är personens stödbehov som avgör om man har rätt till denna typ av boende eller inte. Socialtjänsten har även andra stödinsatser för målgruppen och inte enbart boende. Stockholm stad utgår från Nationella psykiatrisamordningens definition för att avgöra målgruppstillhörighet:
Nationella psykiatrisamordningen:
Enligt nationell psykiatrisamordning har en person en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara konsekvensen av psykisk ohälsa.
En utredning men inga tester
M: Jag har läst att personer med psykisk ohälsa går genom tester, till exempel, genom LSS, skatte- och bedömningsinstrument och CAN-skalan.
IS: Inga tester genomförs hos oss. När en person ansöker om ett boende med stöd görs en utredning som leder fram till en bedömning om personen har rätt till insatsen eller inte. Att genomföra en utredning innebär att vi träffar personen och kartlägger personens behov och förutsättningar inom ett flertal livsområden. Vi har en utredningsmall som vi använder för alla som söker insatser inom detta område. Vi genomför alltså ett eller flera samtal där vi ställer frågor och personen själv får utrymme att beskriva sin livssituation.
M: Om det går bra, vad händer sen?
IS: Om personen har rätt till insatsen så planerar personen genomförande av insatsen tillsammans med sin socialsekreterare.
Olika boende
M: Får de bo i en vanlig lägenhet?
IS: Våra olika boenden skiljer sig åt utifrån vilket stöd som erbjuds och finns tillgängligt. Vissa insatser innebär att man bor i en vanlig lägenhet i ett vanligt hus med stöd av boendestöd som kommer vissa tider. I andra boenden ligger lägenheterna mer samlade i korridor eller i ett och samma hus och har tillgänglig personal, dagtid eller dygnet runt.
Tak över huvudet-garanti

Foto: Monica Atterberg
M: Vad händer med dem som inte klarar kriteriet? Hamnar de i en socialt anpassad lägenhet?
IS: Det finns inget generellt svar för vad som händer om man inte uppfyller dessa kriterier. Vi försöker alltid lotsa den enskilde till rätt stöd utifrån dennes behov. Alla former av boenden som socialtjänsten kan bistå med för målgruppen föregås av en utredning och en behovsprövning. Stockholm stad har ”ett tak över huvudet garanti” som gör att ingen behöver sova utomhus.
M: Vad skulle hända om man blandar personer med psykisk ohälsa med alkoholister och hemlösa. i ett och samma hyreshus?
IS: Den målgrupp som nämns i denna fråga är personer med så kallad samsjuklighet och har ofta en komplex problematik. Stockholm stad har boende för just den målgruppen där det finns personal med kompetens att ge stöd till dessa personer.
Påverkan av varandra
M: Kommer inte då alla människor att bli påverkade av varandra på grund av sin psykiska ohälsa?
IS: Människor kan påverka varandra om man bor tillsammans. I alla boenden, förutom dem vi kallar akutlogi eller härbärge, har man tillgång till eget rum eller lägenhet. Personalen på dessa boenden har kompetens att hantera den interaktion som kan uppstå. Om den enskildes psykiska ohälsa blir för utmanande för personen själv eller för omgivningen behövs stöd från regionen och psykiatrin som gör en bedömning om lämplig vård.
Socialstyrelsens ansvar?
M: Vad har ni för ansvar då? Eller måste ni placera ut dem på ”olika ställen runt eller i Stockholm”?
IS: De boenden som används är utspridda i staden och länet. Om den enskilde mår för dåligt behöver en bedömning göras av regionen och psykiatrin om lämplig vård.
M: Tror ni, med er kunskap och erfarenhet att personer med psykisk ohälsa, alkoholister och hemlösa, kan bo ihop under samma tak?
IS: Med stöd av tillgänglig kompetent personal och en tät samverkan med andra aktörer, som exempelvis psykiatrin, kan det fungera.





