Samhälle

Våga tala om psykisk ohälsa!

Socialstyrelsen gav under sommaren ut en broschyr med titeln Våga tala om psykisk ohälsa! Den vänder sig främst till äldre över 65 år – en prioriterad grupp i sammanhanget.
– Även om ångest och depression och andra psykiska sjukdomar hos äldre personer är vanliga så är det viktigt att framhålla att det inte är en naturlig del av åldrandet och det finns behandling som kan hjälpa, säger Carina Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen vill öka kunskaperna om psykisk hälsa bland äldre och alla som möter äldre. Även anhöriga och andra närstående har nytta och glädje av broschyren, som går att ladda ner från Socialstyrelsens hemsida eller beställa från Socialstyrelsens publikationsservice. Myndigheten har samarbetat med e-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) samt brukarorganisationerna Riksförbundet Hjärnkoll och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) när broschyren framställdes. Förhoppningen är att broschyren ska bidra till ökad kunskap och att fler äldre ska söka och få rätt hjälp för sina psykiska besvär.

Foto: Johanna Nyholm, Scandinav Images AB/Socialstyrelsen

– Forskare inom området har lyft behovet av att uppmärksamma att även äldre personer kan drabbas av psykisk ohälsa. Detta har också kommit fram i våra kontakter med patient- brukar- och anhörigorganisationer. Behovet av information och ökad medvetenhet om psykisk ohälsa bland äldre har varit en röd tråd i de kontakter vi haft med företrädare för olika organisationer. Även pensionärsorganisationerna lyfter detta som ett viktigt område, säger Carina Gustafsson.
Hon tillägger: – En viktig del har varit att lyfta fram äldre personers egna upplevelser och erfarenheter och även anhöriga till äldre personer med psykisk ohälsa. Deras erfarenhet av att det finns hjälp och stöd att få samt om betydelsen av att våga tala om psykisk ohälsa.

Vad är anledningen till satsningen på äldre med psykisk ohälsa? Är risken för psykisk ohälsa i genomsnitt högre för äldre personer?

– Ungefär en av fyra personer som är 65 år och äldre har någon form av psykisk ohälsa som kan påverka det dagliga livet och försämra livskvaliteten. Den kunskap som finns sammanställd visar att framför allt depression och ångesttillstånd är vanliga i åldersgruppen 65 år och äldre. Ungefär var tionde person över 65 år är drabbad av depression. Det är också vanligt bland yngre. Kunskapen om dessa tillstånd bland äldre är dock begränsad. Det finns till exempel tecken på att depression ofta yttrar sig på ett annat sätt bland äldre än bland yngre. Den blir därför svårare att upptäcka både för den äldre själv och för omgivningen.

De flesta äldre med psykisk ohälsa möter i första hand Äldreomsorgen eller primärvården. Det är till exempel inte ovanligt att äldre personer söker vård för fysiska besvär och det kan vara svårt att uppmärksamma symptom på psykisk ohälsa hos äldre som ofta har andra sjukdomar samtidigt. Sammantaget kan man säga att psykiska sjukdomar i form av depression och ångesttillstånd är vanligt förekommande men svårare att upptäcka hos äldre än hos yngre – både för personen ifråga och för omgivningen, säger Carina Gustafsson.

Kan förekomsten av psykisk ohälsa bland äldre bero på att många är ensamma och isolerade? Eller finns det en biologisk förklaring?

– Liksom andra folksjukdomar har depression hos äldre kopplats till många olika psykologiska, sociala, kroppsliga och biologiska faktorer, konstaterar Carina Gustafsson. Ofrivillig ensamhet och social isolering är en riskfaktor för depression. Det finns även kunskap om ett antal viktiga förebyggande faktorer som kan stärka den psykiska hälsan, till exempel fysisk aktivitet, bra matvanor (god och näringsriktig mat), social gemenskap, delaktighet och meningsfullhet.

En fördom i sammanhanget kan vara att äldre som gått i pension har en lugnare tillvaro än yrkesverksamma och därför har en lägre risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Har ni tänkt på detta i kommunikationen med medborgarna?

– Livsförändringar i samband med pensionering ser så olika ut och är så individuella. Det finns dock en del forskning som visar att förekomsten av till exempel depression ser olika ut åren före respektive de närmaste åren efter pensionsåldern, och att det kan kopplas till positiva dimensioner som ökad fritid och mindre stress. Jag kan också nämna här att vi nu under hösten jobbar vidare med att undersöka vilken information och vilka budskap som vi behöver rikta till målgrupperna framöver. Broschyren Våga tala om psykisk ohälsa! var det första steget i detta arbete.

Hur gör ni för att hjälpa alla i familjen? För mycket fokus på äldres problem kan ju bidra till att barnen till de äldre går in i väggen och själva får stressrelaterade sjukdomar. Det kan också medföra att de äldre biter ihop och undviker att be anhöriga om hjälp. Hur gör myndigheten för att balansera mellan dessa två starka scenarier?

– Fokus på äldres psykiska ohälsa och kunskap om hur man får stöd av vården är något som förhoppningsvis kan hjälpa även anhöriga. Syftet är framför allt att öka medvetenheten och kunskapen om psykisk ohälsa hos äldre personer. Men du lyfter en mycket viktig fråga och vi kommer att jobba vidare tillsammans med bland andra NSPH för att se om det behövs mer information eller budskap till olika målgrupper, avslutar Carina Gustafsson.

Korta fakta om Våga prata om psykisk ohälsa!

  • Broschyren tar upp vad psykisk ohälsa är, hur den kan yttra sig, när det är dags att söka hjälp och var hjälpen finns.
  • Materialet är ett arbete bland många uppdrag som pågår hos de myndigheter och organisationer för att ge stöd vid psykisk ohälsa.

Text och foto: Thomas Gustafsson

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar