Foto: Public Domain Picture från Pixabay. Titel: Bored (uttråkad).
Bilden är en genrebild och har inget med artikeln att göra.

En ny studie med 1 700 ungdomar visar att majoriteten av dem upplever försämring av sin psykiska hälsa under Coronapandemin, inte minst tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning. En del ungdomar upplever förändringar i sin familjesituation och för några har läget försämrats med mer konflikter hemma än vanligt. Andra upplever dock att de har fått mer tid att ha roligt med familjen.


– Ungdomar är inte den grupp som hälsomässigt drabbats hårdast av Covid-19. Men det är viktigt att vi är medvetna om att de har de drabbats av situationen på ett mer psykologiskt plan. I en tid då de ska umgås med vänner och planera sin framtid är de istället tvungna att vara hemma. De måste undvika kontakt med andra jämnåriga och är ovissa om framtiden. Det säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst som varit projektledare för studien hon genomfört tillsammans med Jönköping University.

Foto: Pontus Corneliusson.
Porträtt av Sabina Kapetanovic
Tjejer och ungdomar med distansutbildning är särskilt utsatta

Studien genomfördes med gymnasieungdomar i hela Sverige under juni månad. De övergripande resultaten visade att ungdomar följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. De har förtroende för att regeringen kan hantera Covid-19 situationen. Rapporten visar dock effekter på ungdomarnas vardag och relationer. Till exempel rapporterade ungefär 50 procent av ungdomarna att de lagt mindre tid på att umgås med vänner.

En tredjedel av ungdomarna rapporterade att de i lägre grad gjorde roliga saker med familjen. En tredjedel rapporterade en ökning av konflikter med föräldrar. Majoriteten av tonåringarna rapporterade inte några förändringar i sin användning av alkohol, droger, tobak eller av utsatthet. Men för vissa ungdomar har det inneburit att den rådande situationen bidragit till en ökning av alkoholanvändning och berusning. Trots att många ungdomar rapporterade att de hade fler möjligheter att göra saker som de inte har haft tid till före utbrottet, rapporterade ungdomar att de hade mindre kontroll över sin vardag. De hade problem med att vara samordnade med uppgifter i skolan och uppvisade oroande tendenser till psykisk ohälsa, inklusive ångest, ensamhet och stress. Negativa förändringar under Covid-19-pandemin verkade särskilt gälla tjejer och ungdomar som har haft distansutbildning.

Vi behöver måna om våra ungdomars hälsa och välbefinnande

– Ungdomsperioden är vanligtvis som en period i livet då man utforskar sina roller och åtaganden i livet. Men en krissituation som denna, med bland annat social distansering, kan påverka ens chanser till en positiv utveckling. Nu när skolorna återigen riskerar att vara stängda är det viktigt att vi sätter in stödjande insatser i god tid och är måna om våra ungdomars hälsa och välbefinnande i tiden av kris, säger Sabina Kapetanovic.

Resultaten i studien pekar på att samhället måste vidta åtgärder i tider av kriser och social distansering för att se till att ungdomar har allt stöd de behöver för att kunna hantera de utmaningar som de möter. Ungdomar måste bli involverade i regeringens politik och även få möjligheter till vägledning in i framtiden.

Kommande studier i projektet kommer att fokusera på risk och skyddsfaktorer för ungdomars välbefinnande under Covid-19 pandemin.

Till den vetenskapliga studien

FAKTA

Sabina Kapetanovic är lektor i psykologi med en doktorsexamen i välfärd och socialvetenskap.Hon disputerade vid Jönköping University inom forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development in Adolescence) som genomförs vid Hälsohögskolan i Jönköping i samarbete med Göteborgs Universitet och som rör psykisk hälsa och tonårsutveckling. Fokus för avhandlingen var att undersöka vilken betydelse som kommunikationen mellan föräldrar och tonåringar, som en del av föräldrabarnrelationen, har för utveckling av ungdomars riskbeteenden.