Samhälle

Svenska mellanstadietjejer sticker ut
med sitt goda självförtroende

Undervisning i grundskolan. Foto: Stefan Meller fån Pixabay

Foto: Stefan Meller, Pixabay

Hur har grundskoleelevers självbild ändrat sig sedan 1980-talet? Den frågan ställde sig tre Lundapsykologer och gjorde om en studie från 1983. Det visade sig bland annat att mellanstadieflickors värdering av sig själva rakat i höjden, medan högstadieflickornas självbild blivit sämre. Forskarna tror att ett aktivt jämställdhetsarbete å ena sidan och en större exponering av ouppnåeliga kvinnoideal å den andra spelar in.



År 1983 gjordes en studie över grundskoleelevers självbild. Drygt 3000 mellan- och högstadieelever skattade sig själva enligt fem kategorier. Dessa gav sammantaget en uppfattning om hur eleven uppfattar sig själv. Frågorna handlade om nöjdhet med sin fysik, om hur eleven mådde psykiskt, hur duktig hen ansåg sig vara i skolan och hur välfungerande relationer eleven hade med sin familj respektive med sina kompisar och andra vuxna. År 2013 fick barn och ungdomar i samma kommuner samma frågor. I den senare omgången var även ungdomar på gymnasiet inkluderade.

Svenska elever på mellanstadiet är mer nöjda idag än tidigare

Det visade sig att mellanstadie-eleverna var mer nöjda med sig själva överlag i den senare mätningen än i den tidigare. Framför allt var det elevernas uppfattning om sin skolprestation, sin fysik och sitt psykiska mående som blivit avsevärt bättre sedan 80-talet. Den största skillnaden fanns hos flickorna som hade gått om de jämnåriga pojkarna när det gällde såväl psykiskt välmående som nöjdhet med sin skolprestation.

– Den avsevärda förbättringen av mellanstadietjejernas självbild verkar vara ett svenskt fenomen. Man kan inte se samma utveckling i internationella undersökningar, säger Eva Hoff, docent i psykologi.

Barnuppfostran mer lyhörd idag

Exakt vad skillnaden beror på vet man inte, men ett antagande som forskarna gör är att jämställdhetsreformer har gett utdelning. Sverige har det högsta jämställdhetsindexet i EU med bland annat delad föräldraförsäkring, en utbyggd och genusmedveten barnomsorg och jämställdhetsmål i arbetslivet. Barnuppfostran har under de trettio år som gått mellan de två mätningarna ändrat sig från att ha varit mer auktoritär till att bli mer lyhörd och ha mer fokus på medbestämmande, vilket också kan ha inverkan på barns självbild.

Självbilden på högstadiet blir sämre

På högstadiet, i samband med att puberteten träder in, rasar emellertid flickornas självbild. Raset ligger i linje med internationella undersökningar, och också med Lundaforskarnas undersökning från 80-talet. Även den gången kunde man se att elevernas självbild blivit sämre i högstadiet. Men forskarna blev ändå förvånande över hur drastiskt flickornas självbild sjönk år 2013. Framför allt gällde det fysiken och det psykiska välmåendet. Klyftan mellan flickornas och pojkarnas självbild hade dessutom ökat markant.  

– Idag blir ungdomar översköljda av svåruppnåeliga skönhetsideal på ett annat sätt än på 80-talet. Jag tror att det spelar roll, säger Eva Hoff. Kroppsfetter är tabu och det påverkar flickor som är mitt uppe i den pubertala utvecklingen. Det är tragiskt att tidens kroppsideal går emot flickors anatomi ännu mer än tidigare.

Självbilden kring relationer har blivit bättre

När det gäller högstadie-elevernas självbild kring sina relationer ser utvecklingen bättre ut.

– Såväl familjerelationer som andra sociala relationer verkar hålla sig på en stabil nivå . I vissa fall har de blivit bättre, säger Eva Hoff.

En sak som kan förvåna är att flickorna har sämre självbild än pojkarna när det gäller skolprestation. Detta trots att tjejer i allmänhet har bättre betyg. Klyftan mellan könen fördjupas under gymnasiet, men bara för att lagom till slutbetyget i trean jämnas ut.

– Det finns internationella studier som pekar på att unga män i början av 20-årsåldern får en något försämrad självbild. Men för att veta om hur det ligger till i Sverige skulle vi behöva göra fler studier, säger Eva Hoff. Hon hade också gärna sett studier kring hur självbilden kring skolresultat stämmer överens med den verkliga prestationen.

Forskarna hoppas att resultaten av undersökningen ska kunna bli användbara som underlag så att rätt och riktade insatser kan sättas in för att arbeta med barns och ungdomars självbild.


Om studien:

1983 deltog 3052 10-16-åringar i små till medelstora sydsvenska kommuner.

2013 deltog 1303 10-18-åringar från samma skolor. Ungdomarna besvarade samma enkät (”Jag tycker jag är”) utformad av Pirjo Birgerstam.
Forskarna bakom studien är Pirjo Birgerstam, Eva Hoff och Daiva Daukantaité.


Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Undervisning i grundskolan. Foto: Stefan Meller fån Pixabay
Svenska mellanstadietjejer sticker ut
med sitt goda självförtroende