DEBATT COP26

Indien fick hård kritik från omvärlden under klimatmötet COP26. Indiens regering vill inte minska användningen av kol som energikälla snabbt nog för att världen ska lyckas klara 1,5-gradersmålet. Men de rikare länderna har större möjligheter att ställa om sina konsumtionsvanor och minska utsläppen av koldioxid, anser debattören.


Alok Sharma, general för klimatmötet COP26, tycker som många andra sakkunniga om klimatfrågan att tillväxtländerna Indien och Kina kom för billigt undan när klimatavtalet i Glasgow undertecknades. Deras utsläpp av koldioxid ökar mest. Samtidigt har de rikare länderna inom EU, Nordamerika, Australien och Japan en betydligt högre konsumtion och klimatpåverkan per person. Dessutom har de länder som industrialiserades först en historisk skuld gentemot de fattigare länderna.

En svensk konsumerar mer än en kines

Ty det är i rikare länder som Sverige som konsumtionen av mat, nöjesresor med flyg och bil, hög konsumtion av kläder, elektronik och liknande är som högst per invånare. Detta är fakta. Miljoner kineser har fortfarande en låg levnadsstandard jämfört med Sveriges befolkning. Men Kina och Indien ska i likhet med alla andra länder minska sina utsläpp av växthusgaser för att jordens medeltemperatur inte ska höjas med mer än 1,5 grader Celsius. Och Kina är numera världens i särklass största utsläppare av koldioxid, enligt Ekonomifakta. COP26-avtalet i Glasgow tar sikte på minskade utsläpp. Ett viktigt led är utfasning av kol som energikälla. I sista stund ändrade sig Indien till att de ska minska ner på förbränningen av kol men inte fasa ut den helt till 2050. Anledningen är att Indien har många fattiga och att landet behöver bygga upp en välfärdssektor som når alla invånare innan landets invånare är i närheten av den levnadsstandard som vi har i väst. Och kol är den huvudsakliga källan till el och värme i Indien.

Kolkraftverk som sprutar rök mot gulfärgad himmel. Foto: Pexels-Pixabay

Ambivalens i klimatfrågan hos Kina och Indien

Starkt växande Kina är i ungefär samma position med ett starkt beroende av kolkraft för att producera el till sin befolkning och ännu expanderande industrisektor. Kina fungerade i likhet med Indien som bromskloss i klimatförhandlingarna på COP26 i Glasgow, i alla fall ur USA, Japan och EU-perspektiv.

Bägge perspektiven är rätt. Tillväxtländerna med Kina i spetsen behöver minska på sina utsläpp av koldioxid kraftigt fast de samtidigt ökar sin tillväxt i ekonomin. För att uppnå detta är behovet av investeringar i modern och grönare teknik nödvändigt plus att den relativt stora gruppen nyrika i dessa länder bör konsumera så hållbart som möjligt. Och det är i väst som slöseriet är som störst även om den nya överklassen i Kina och Indien beter sig likadant

Minska utsläppen av koldioxid genom bistånd

Lyxkonsumtion och materialförbrukning per person ligger betydligt högre i de rikaste länderna. Ett sätt att lösa detta på är om de rikaste länderna höjer biståndet till fattigare länder som underlättar för dem att ställa om till en klimatsmartare industri.

De rikaste länderna behöver dra ner på sin konsumtion som skadar klimatet, till exempel flygresor och annan skadlig konsumtion. Ge hellre pengarna till bistånd i stället och fattigdomsbekämpning på hemmaplan. Exempelvis till hemlösa, långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Den senare gruppen ska inte behöva känna klimatångest. Det är den rikaste överklassen som bör tänka om sitt beteende och förändra det i första hand. När detta har skett kan tillväxtländerna i Asien lättare haka på.

Hopp trots allt

Klimatavtalet COP26 blev på många sätt en besvikelse. Hoppfullt nog är länderna ändå överens om behovet av att i någon form minska på användningen av fossila bränslen. Viktigt eftersom de höga utsläppen från transportsektorn är den största källan till klimatförändringarna, även om många aktörer ägnar sig åt falsk grön politik, så kallad Greenwashing. Ett exempel är att EU klassar naturgas som klimatsmart, vilket är ytterst tveksamt. Här gör EU samma slags Greenwashing som Indien gjorde sig skyldigt till när COP26-avtalet slöts i Glasgow. Indiens och även Kinas sänkta ambition möts nu av minskad ambition i EU.

Thomas Gustafsson, debattör och medarbetare i Vox Vigor


Foto överst: Pexels-Pixabay