Samhälle

Psykisk ohälsa vanligt inom elitidrotten

Forskaren Cecilia Åkesdotter på GIH med sin avhandling. Hon är mörkklädd och står mot en beige vägg. En trappa syns till höger.

Cecilia Åkesdotter har i sin avhandling undersökt psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Resultatet visar att över hälften hade mått så psykiskt dåligt att det haft en påtaglig påverkan på deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer.


Avhandlingen är en bred översyn av förekomsten av psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Förutom att studera förekomst och samsjuklighet blev även elitidrottare som blivit diagnostiserade inom psykiatrin intervjuade om sina upplevelser.

Den första studien undersökte förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos 333 svenska elitidrottare på landslagsnivå. Nästan en av fem idrottare (19,5 procent) rapporterade kliniska nivåer av depressions- och/eller ångestsymtom. Dessutom hade över hälften (51,7 procent) någon gång mått så psykiskt dåligt att det hade en påtaglig påverkan på deras förmågan att fungera som vanligt under två veckor eller mer. Vanligtvis var de drabbade mellan 17 och 21 år.

– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare. Som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter.

En av fyra elitidrottare har ätstörning

I den andra studien ingick 221 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö. Bland de elitidrottare som sökt psykiatrisk behandling och uppfyllt diagnoskriterierna för minst en psykiatrisk diagnos var det vanligast (69 procent) att uppfylla diagnoskriterierna för ångestrelaterade diagnoser. Detta var följt av depressiva diagnoser (51 procent) och ätstörningar (26 procent)). Samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser var också vanligt. Ett resultat som sticker ut är att en av fyra elitidrottare som sökt psykiatrisk behandling fick en ätstörningsdiagnos.

I den tredje studien blev fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos intervjuade om sina upplevelser. Analysen fokuserade på varför de valt att söka stöd, hjälp och behandling utanför sin egen elitidrottsmiljö. Resultatet visar tydligt det starka stigma som finns kring dessa frågor inom elitidrotten, Där känner idrottare att de inte kan prata om att de mår psykiskt dåligt.

Tystnadskultur kring att inte må bra

– Det finns en tystnadskultur. Många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår säger Cecilia Åkesdotter.

I den fjärde studien presenterar en kvinnlig elitidrottare upplevelsen av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning. Det är demonstrerat i form av tre dikter som bygger på idrottarens egna ord i intervjuer.

– Dessa dikter kan bidra med ett viktigt komplement till det medicinska perspektivet och skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför. Men även ge hopp om att det går att bli frisk, avslutar Cecilia Åkesdotter.


Foto: Sofie Kierkegaard/GIH

Läs avhandlingen “Psychiatric disorders in Swedish elite athletes – prevalence, comorbidity and life stories” i GIH:s publikationsdatabas DiVA.

Lämna en kommentar

Relaterade artiklar

Forskaren Cecilia Åkesdotter på GIH med sin avhandling. Hon är mörkklädd och står mot en beige vägg. En trappa syns till höger.
Psykisk ohälsa vanligt inom elitidrotten