Nytt hopp får elever till skolan igen

Elever som stannar hemma är ett växande problem, men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Skolfrånvaro beror oftast på faktorer i omgivningen. Och nytt hopp om att klara skolan kan få elever att komma tillbaka.

Eleverna som är borta långa tider från skolan verkar bli allt fler och allt yngre. Ingen vet exakt hur många de är, men det råder inga tvivel om att det blir svårare att återgå till skolan ju längre man är hemma.

Varför slutar barn och ungdomar att gå till skolan?

Det är den vanligaste frågan som Tobias Forsell får. Han är doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och forskar om problematisk skolfrånvaro.

Han brukar svara att det inte finns en ensam orsak till problematisk skolfrånvaro. Nästan alltid beror skolfrånvaron på flera faktorer som samverkar. Men oavsett om det handlar om problem i familjen, bland kompisar eller i klassrummet finns det alltid åtgärder att vidta, som kan göra skolan till en attraktiv plats att vara på.

Hemmasittare – elev fast på avstånd

Tobias Forsell säger inte hemmasittare. Nej, unga som undviker skolan vill inte bli kallade det, säger han.

– Jag frågade eleverna som deltog i min studie vad de tyckte om ordet hemmasittare. De sa att det kändes fel och en av dem svarade att ”man är ju typ elev fast på avstånd”.

– Vi borde definiera elever som elever, inte kategorisera dem som skolkare, skolvägrare eller hemmasittare. De beskrivningarna rymmer redan inbyggda hypoteser om varför eleven inte närvarar i skolan. Jag tycker man i stället ska tala om elever med långvarig frånvaro eller problematisk skolfrånvaro.

Skolk, skolvägran, olovlig frånvaro – vad är skillnaden?

Man är ju typ elev fast på avstånd blev också namnet Tobias Forsells avhandling, i vilken han intervjuat elever med erfarenhet av skolfrånvaro, föräldrar till skolfrånvarande barn och skolpersonal.

– En lärdom man ska dra av min studie är att vi behöver uppmärksamma och sätta spotlighten på alla former av frånvaro, som kan innebära negativa konsekvenser för lärande och den sociala utvecklingen. Vi behöver inte dela in det i skolk, skolvägran eller olovlig frånvaro. Problematisk skolfrånvaro tycker jag är ett bra paraplybegrepp.

Barnen som slutar att gå till skolan väcker mycket känslor och åsikter bland föräldrar, skolpersonal och allmänheten, menar Tobias Forsell. Är de ett samhällsproblem, ett skolproblem eller ett problem relaterat till familjen?

Skolfrånvaro – vem bär ansvaret?

Långvarig frånvaro i skolan kan också innebära att skolan anmäler till socialtjänsten, eftersom eleven inte uppfyller skolplikten. Likaså anmäler föräldrar emellanåt till skolinspektion när barnet inte får den lagstadgade rätten till utbildning tillgodosedd.

– Ofta pratar man om vem som bär ansvar för skolfrånvaron och om det är hemmet eller skolan som behöver göra förändringar för att vända frånvaro till närvaro. Men det är skolan som bär det formella ansvaret att snabbt utreda orsaker till frånvaron, säger Tobias Forsell.

Viktigt att reagera snabbt på frånvaro

Forskning visar att skolfrånvaro föder skolfrånvaro. Med tiden blir tröskeln för att eleven ska orka ta steget tillbaka, allt högre.

Missad undervisning kan bli till inlärningsproblem och frånvaro leda till borttappade kamratrelationer. Att stanna hemma känns alltmer tryggare för att slippa kämpa mot problemen. Det gäller att snabbt göra en plan som ger självförtroende och hopp om att kunna klara skolan.

– I den utredande fasen bör alla komma till tals – skolan, båda föräldrarna (föräldrar kan ibland tycka olika sinsemellan) och inte minst eleven. Att hitta en gemensam målbild och en samsyn om vägen till målet är en framgångsfaktor.

Mobbning vanlig orsak till skolfrånvaro

När elever börjar dra sig undan skolan har det nästan alltid föregåtts av att eleven mött en rad motgångar under en längre tid. Det är en viktig slutsats i Tobias Forsells forskning. Det kan ha varit svårt att hänga med i undervisningen, kanske har det varit en konflikt med en lärare eller så kan eleven känna sig utanför eller annorlunda.

Att inte känna att man hör till är kanske vanligast. Påfallande många av de frånvarande eleverna är mobbade. Ibland kan det även vara svårigheter hemma; ett syskon som har en allvarlig sjukdom eller konflikter mellan föräldrarna. Och när problem uppstår på flera områden samtidigt växer risken att eleven ska stanna hemma.

– Ofta finns det också ett glapp mellan skolans krav på prestation och elevens förmåga. När kraven är svåra att hantera skyddar sig elever genom att undvika miljöer där de riskerar att misslyckas.

Skolan och föräldrar saknar kontaktvägar

De första tecknen på att något är fel ser nästan alltid föräldrarna. Eleven kanske kommer hem från skolan och är dränerad på energi, har huvudvärk och magont ofta eller är stressad över att inte klara uppgifterna i skolan.

– Det är viktiga varningssignaler. För att fånga upp problemen tidigt behöver skolan få reda på dem. Tillsammans kan då föräldrar och skola skapa en gemensam bild av situationen och arbeta för att eleven ska komma till skolan.

– Men många gånger saknas etablerade kontaktvägar mellan skolan och föräldrarna, säger Tobias Forsell. Det kan vara en orsak till att elever inte får hjälp i tid.

Bristande kunskap om autism i skolan

En studie från 2017 visade att ungdomar med olika diagnoser av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland elever med långvarig frånvaro. Skolan har inte förmått ta hänsyn till deras situation och anpassa undervisningen efter dem.

Bland de frånvarande eleverna tyder mycket på att elever med neuropsykiatriska diagnoser är överrepresenterade. Och så är det nog, men diagnosen ska inte ses som orsak till att eleven slutar gå till skolan, menar Tobias Forsell.

– Det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande. Vi får inte glömma att många elever med NPF trivs jättebra i skolan.

”Tipping point” vid tio procents frånvaro

Läget är allvarligt, säger Malin Gren Landell, psykolog som forskar om skolnärvaro. Sverige har alltför länge ignorerat problemen med frånvaro i skolan. Och det har varit ensidigt fokus på elever som är borta i månader eller år.

Internationell forskning visar att det finns en ”tipping point” vid 10 procents frånvaro. När elever stannar hemma från skolan mer än så, blir det svårare att komma tillbaka. Det är då psykisk ohälsa, sämre skolresultat och droganvändning börjar synas, säger Malin Gren Landell.

Men problemen börjar långt före dess, och insatserna måste komma långt tidigare. Det är en brist att barn måste vänta så länge på att få hjälp, menar Malin Gren Landell.

Fel insatser kan få ödesdigra konsekvenser

Att bryta skolfrånvaron så snabbt som möjligt är avgörande för att det inte ska uppstå en ond cirkel, menar Malin Gren Landell. Om vi prövar insatser utan att veta om de har önskad effekt så tappar vi också tid.

– Vi vet att långvarig frånvaro är en risk för fortsatt frånvaro. Som elev hinner du känna att du är chanslös, att det inte går att komma tillbaka eftersom du hamnat så långt efter. Med det sagt anser jag att den viktigaste åtgärden är att ta reda på orsakerna i varje enskilt fall och sätta in insatser utifrån den individuella situationen.

Frånvarande elever blir fler och yngre

De frånvarande eleverna började uppmärksammas på allvar 2010. Då ansåg man att problemet i stort sett bara omfattade högstadieelever. Ett decennium senare pekar mycket på att eleverna blivit både fler och yngre.

– Mitt intryck av att arbeta med kommuner och skolor är att närvaroproblemen växer i omfattning och att de blir vanligare i yngre åldrar. Skolorna har förbättrat sin frånvaroregistrering vilket gör att vi får bättre statistik. Men vi kan inte förklara ökningen enbart genom bättre kontroll utan det verkar även vara en faktisk ökning, säger Malin Gren Landell.

Samma uppfattning har Tobias Forsell.

– Det verkar som att många unga elever har en omfattande och långvarig frånvaro, säger han.

– Det kan givetvis bero på flera faktorer men forskning visar att psykiska besvär bland barn och unga har ökat, inte minst de senaste tio åren. Att frånvaron enbart skulle bero på en stressfylld och belastande skolsituation tror jag inte är hela sanningen.

Precis som Malin Gren Landell pekar han på att det är en brist att många elever får vänta länge innan de får hjälp.

– Frånvaro byggs upp över tid. Den mesta frånvaron är i högstadiet men då kan eleverna ha upplevt utmaningar ända sedan mellanstadiet.

Hur ska eleverna kunna komma tillbaka till skolan?

Utgå från varje enskild elevs behov!

– Åtgärder som enbart är inriktade på att ändra elevens beteende fungerar sällan. Att lyssna på elevens beskrivning av sin situation blir då en nyckel.

Nästan alltid krävs förändringar i skolmiljön och för vissa elever kan en väg tillbaka vara via undervisning i en mindre grupp med extra specialpedagogiskt stöd. Anpassad studiegång kan också vara nödvändigt. Eleven kan då gå kortare dagar med ett anpassat schema.

Nytt hopp kan rädda skolgången

Tobias Forsell hör ofta elever säga att ”skolan är körd”, ” jag kommer inte att klara det ”. Men genom att anpassa kraven och ge mycket stöd kan eleven få tillbaka hoppet, menar han.

– Planen för vad eleven ska hinna med måste vara rimlig och man måste utöka tiden i skolan successivt. Det behöver också finnas någon vuxen på skolan som frågar eleven hur den känner sig, om allt är ok. Det behöver nödvändigtvis inte vara läraren utan kan vara en kurator, skolsköterska eller specialpedagog.

Behöver få tid att förbereda sig inför comeback

Efter att ha varit borta från skolan länge, kan en hel skoldag med många relationer och olika miljöer skapa mycket oro, menar Tobias Forsell. Till exempel att behöva byta om i ett omklädningsrum, eller att inte veta vem man ska vara med på rasten eller vem man ska sitta bredvid i matsalen. Men också vilka skoluppgifter man ska hinna med och hur man ska göra dem.

– Eleven behöver få tid att förbereda sig och i god tid få reda på vad den ska arbeta med på lektionen. Eller vem den ska vara med och hur länge. Men det tar tid att komma tillbaka till en normal skolvardag. Man får räkna med att eleven behöver stöd under lång tid, kanske hela skoltiden, säger Tobias Forsell.

Pressmeddelande från forskning.se

Foto översta bilden: Anthony Tran, Unsplash