Svenska medborgare med lägre inkomst och utbildning hade större risk för att utveckla psykisk ohälsa under pandemin. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet.
Forskarna kunde se något högre nivåer av mental ohälsa under pandemin, jämfört med innan den bröt ut. Den försämrade mentala hälsan i den svenska befolkningen under pandemin, med ökad depression, ångest, och lägre självskattat välmående, blev ännu tydligare när forskarna tog hänsyn till svenska medborgares inkomst- och utbildningsnivå.
− Även om vi har skyddande faktorer i samhället i form av socialförsäkring och fri sjukvård, så ser vi ändå en skillnad i mental hälsa beroende på inkomst- och utbildningsnivå, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi och ansvarig för undersökningen.
− Orsakerna till att inkomst- och utbildningsnivå spelar roll kan vi bara spekulera i. Men det är troligtvis så att de med bättre ekonomiska förutsättningar kan hantera en kris på ett annat sätt än de som har sämre materiella och arbetsmässiga förutsättningar, tillägger Lindqvist Bagge.
Stressnivåer gick ner
Forskarna kunde även visa att manligt kön och högre ålder var skyddande faktorer mot psykisk ohälsa i befolkningen under pandemin. Ett något förvånande resultat var att stressnivåerna för svenska medborgare sjönk något under pandemin.
− Anledningen till att stressnivåerna gick ner kan eventuellt förklaras med att pandemin för vissa grupper hade positiva effekter som att arbeta hemifrån, ett lugnare tempo, mer tid för vila, och en flexibilitet i relation till yrkeslivet, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.
Mer om studien:
Deltagarna i undersökningen var av ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder, och utbildnings- och inkomstnivå. För insamling av data stod Medborgarpanelen, vid SOM-institutet, som ingår i Göteborgs universitet.
Foto: Monica Atterberg